Hemlöshet ökar i nästan alla EU-länder och bidrar till social splittring och skillnader. Hemlösa kvinnor är en av de mest utsatta grupperna i samhället och under samhällskriser riskerar deras sårbarhet att öka. Pandemin förstärkte sociala orättvisor inom hälso- och sjukvård och ökade hemlösa kvinnors utsatthet visar studie som har utforskat hemlösa kvinnors erfarenheter under covid-19-pandemin.
Minnesproblem, avsaknad av initiativförmåga, motivation och problemlösning är några av de hjärnfunktioner som kan påverkas hos de som har blivit utsatta för tortyr. En ny studie undersöker konsekvenser av PTSD och traumatisk hjärnskada hos tortyröverlevare och hur det påverkar traumabehandling, asylprocess och integration.
I världen befinner sig 82 miljoner människor på flykt och ungefär hälften av dessa personer är kvinnor. Dessa kvinnors situation har tidigare uppmärksammats som särskilt angeläget och otillräckligt undersökt i forskning. Översikten genomfördes för att möta denna kunskapslucka, generera en djupare förståelse för kvinnornas upplevelser och för att identifiera relevanta framtida forskningsfrågor.
Forskning visar att kvinnor med flyktingbakgrund bär på traumatiska erfarenheter och konfronteras av svåra utmaningar som är starkt präglade av deras könsidentitet och migrationsstatus. En ny rapport från Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering inom projektet ”Mitt hjärtas syster” har undersökt deras upplevelser och även kartlagt behandlingar och stödjande insatser.
Den ökande migrationen och dess påverkan på samhället i stort, men också dess följdverkningar på hälsan för den enskilde individen, är stora utmaningar för dagens samhälle. En ny forskningsstudie visar att asylsökande upplever situationen som mycket utmanande, som att de lever ett fruset liv.
Cirka 80 miljoner människor runt om i världen har tvingats bort från sina hem på grund av konflikter och krig, och nästan 25 miljoner av dem är flyktingar. I Sverige organiseras introduktionen av nyanlända genom programmet ”Etableringsprogram för nyanlända invandrare i Sverige” (EP). En ny studie av programmet visar bland annat på bristande organisation, inflytande och samarbete med externa aktöre
Våld, förföljelse och trakasserier. I vissa länder dödsstraff. På många håll i världen tvingas hbtq-personer fly för att överleva. Forskningsprojektet "En tryggare framtid" vid Röda Korsets Högskola undersöker hur gruppens behov av psykosocialt stöd ser ut och hur vården i Sverige kan möta dessa.
Cirka 80 miljoner människor runt om i världen har tvingats bort från sina hem på grund av konflikter och krig, och nästan 26 miljoner av dem är flyktingar. God hälsa är en förutsättning för att individer ska fungera i vardagen och det är också avgörande för nyanländas möjligheter att starta ett nytt liv i det nya landet.
Här presenteras forskare och medarbetare vid Röda Korsets Högskola som har expertis inom områdena krig, migration och hälsa.
Personer som identifierar sig som HBTQ+ och flyr från ett annat land på grund av förföljelse, tortyr och hot kan söka vård och stöd i Sverige. Hur vården ska möta den här gruppen och främja deras hälsa ska undersökas i ett forskningsprojekt som har tilldelats 4,9 miljoner från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte).
Forskningsprojekt, publikationer och kunskapsspridning – Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering arbetar med att initiera forskningssamarbeten mellan Svenska Röda Korsets vårdverksamheter och Röda Korsets Högskolas forskare.
Att människor på flykt utsätts för stress och har ökad risk för psykisk ohälsa på grund traumatiska upplevelser i hemlandet och under flykten är känt. Mindre undersökt och känt är att stress i det nya landet också inverkar på flyktingens psykiska hälsa negativt. En ny licentiatavhandling visar hur det psykiska välbefinnandet bland syriska flyktingar har påverkats efter flytten till Sverige.
Nyanlända befinner sig i en utsatt situation. Åtgärder som hjälper gruppen att snabbt komma in i samhället är viktigt för individens sociala deltagande och hälsa visar en ny studie som forskare vid Röda Korsets Högskola har genomfört med tjänstemän och volontärer som arbetar med gruppen.
Upplevelsen av att vara inkluderad och att aktivt delta i samhället har betydelse för flyktingars psykiska hälsa visar en ny rapport som forskare vid Röda Korsets Högskola har tagit fram tillsammans med Folkhälsomyndigheten.
Asylsökande har höga nivåer av stress på grund av osäkerhet och känslan av att sakna kontroll under ansökningsprocessen, vilket resulterar i psykisk ohälsa visar studier. En ny studie från Röda Korsets Högskola om hur asylsökande i höginkomstländer hanterar sin situation visar att olika hanteringsstrategier som kan användas inte nödvändigtvis dämpar den asylsökandes stressnivåer.
Att tillgodose vård till flyktingar är en utmaning och har stor betydelse för flyktingars mentala hälsa i det nya hemlandet. Delfimetoden, som bygger på konsensus mellan deltagarna, kan vara en användbar metod för att öka förståelsen för politiska prioriteringar och i sin tur leda till en mer lyhörd hälsovård visar en ny studie.
Att vara förälder i en familj som flytt innebär specifika utmaningar, särskilt under de första åren i värdlandet. En ny rapport beskriver den kunskap som finns om nyanlända föräldrars upplevelser och erfarenheter av föräldraskap, samt nyckelfaktorer som påverkar föräldraskapet under de första åren efter att ha flytt till ett annat land.
