Folk och Försvar - evenemang

Avskräckning del 2: Kärnvapenavskräckning

Centralförbundet Folk och Försvar — Mon, 31 Mar 2025 12:47:33 +0200

Tid: 2025-04-14, 10:00 – 11:15 CEST
Plats: Folk och Försvar, Linnégatan 14, Stockholm

En central del i diskussionen om avskräckning är kärnvapen. Stormaktsbalansen under kalla kriget byggde till stor del på en kapprustning och balans mellan stormakterna USAs och Sovjetunionens kärnvapenarsenaler. Idag bygger Natos koncept för avskräckning i Europa till stora delar fortsatt på sitt kärnvapenparaply, något som numera Sverige huserar under som medlemmar i alliansen. Det här seminariet är tänkt att dyka djupare i konceptet kärnvapen som avskräckningsmedel. Hur fungerar kärnvapenavskräckning och hur ser Natos kärnvapenstrategi ut?

Seminariet är även tänkt att lyfta hur kontrollen och icke-spridningen av kärnvapen ser ut idag. Vilka är de kontrollmekanismer och avtal som finns på plats idag? Vad reglerar de och fyller de sin funktion av kontroll och icke-spridning?

I och med att relationen mellan USA och Europa satts i gungning sedan Donald Trumps intåg som president har frågan om USAs roll i Europas säkerhet ifrågasatts. En central del i detta är USAs dominans i Natos kärnvapenparaply. Detta har väckt frågan om Europa behöver fler egna kärnvapen för att garantera sin säkerhet. Vad är det för säkerhetspolitiska dilemman Europa ställs inför och vilken roll har kärnvapenavskräckning i detta?

Program

Inledning
Simon Jernberg, programansvarig globala säkerhetstrender, Folk och Försvar

Kärnvapens roll i avskräckning
Karl Sörenson, förste analytiker, Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI)

Kontroll och icke-spridning
Tytti Erästö, senior forskare, Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI)

Dilemman och utmaningar för framtida avskräckning
Peter Haldén, lektor, Försvarshögskolan

Avskräckning del 1: Konventionell avskräckning som koncept

Centralförbundet Folk och Försvar — Mon, 31 Mar 2025 12:42:48 +0200

Tid: 2025-04-11, 10:00 – 11:00 CEST
Plats: Folk och Försvar, Linnégatan 14, Stockholm

Sveriges medlemskap i Nato innebär till viss del ett skifte från tröskeleffekt till avskräckning. Tidigare har det handlat om att höja insatserna och kostnaden för en motståndare att överväga att angripa Sverige. De senaste decennierna har Sveriges mål varit att ha en hög tröskel för att bli angripna. Med medlemskapet i Nato så handlar det inte längre i första hand om en tröskeleffekt utan om att avskräcka en motståndare från att angripa såväl Sverige som Sveriges 31 allierade.

En stor del i diskussionerna kring medlemskapet i Nato har varit att Sverige nu ingår i det som brukar benämnas kärnvapenparaplyet. Sveriges bidrag till Natos avskräckning är dock helt konventionell. Det är Sveriges konventionella förmågor som står för Sveriges del av avskräckningen. Avskräckning handlar dock inte bara om numerären, styrka eller beredskap hos Försvarsmakten utan det handlar också om att Sverige som potentiellt transitland har tillräckligt god infrastruktur för att förflytta trupper och ta hand om skadeoffer. Således är avskräckningen mer än bara Försvarsmaktens förmåga.

Vad är avskräckning? Vad innebär detta skifte för Sverige, att gå från tröskeleffekt till avskräckning? Hur mäter man om avskräckning fungerar? Går det att göra?

Detta seminarium ämnar till att dyka djupare i avskräckning som koncept och hur Sverige är en del av Natos gemensamma avskräckning. Seminariet är en del av en seminarieserier i två delar om avskräckning.

Program

10:00 Inledning
Pasi Huikuri, programansvarig säkerhetspolitik, Folk och Försvar

Vad är avskräckning?
Barbara Kunz, direktör, SIPRI European Security Programme

Är Sverige under kalla kriget på väg tillbaka?

Jacob Westberg, lektor, Försvarshögskolan

Sveriges roll i Natos konventionella avskräckning

Karlis Neretnieks, tidigare rektor vid Försvarshögskolan

Svensk personalförsörjning i Nato

Centralförbundet Folk och Försvar — Mon, 31 Mar 2025 12:40:21 +0200

Tid: 2025-04-02, 10:00 – 11:15 CEST
Plats: Folk och Försvar, Linnégatan 14, Stockholm

Ett drygt år efter att Sverige blivit medlem i Nato är anpassningen till vår nya verklighet som militärt allierad i full gång. Integrationen konkretiseras bland annat genom det bidrag som Sverige förväntas göra till Natos personalförsörjning, såväl militärt som civilt. Svensk kompetens är eftertraktad och på sikt talas det om att Nato behöver 200–250 svenska officerare till olika staber och civil svensk personal därtill.

Samtidigt tillväxer Försvarsmakten och behovet av personaltillskott på hemmaplan är fortsatt stort. Personalplaneringen förblir en central utmaning för Försvarsmakten och såväl nu som inom en överskådlig framtid är rekrytering och utbildning av officerare av stor vikt för att möta behoven. Utöver militära befattningar ska civila funktioner inom Natos organisation också bemannas samtidigt som det finns en ökad efterfrågan på kompetens till det svenska civila försvaret. Hur ska Sverige i detta läge kunna svara upp mot Natos efterfrågan på svensk personal?

Den svenska bemanningen av olika befattningar i Nato aktualiserar också diskussionen om de villkor som gäller för anställda och deras medföljande och/eller anhöriga vid utlandstjänst. Hur ser förutsättningarna ut för svensk personal som vid en längre anställning i Nato kan vilja ta med sig familjen? Vilka utmaningar finns kopplat till anhörigstöd och anställningsvillkor?

PROGRAM

Moderator: David Bruhn, programansvarig Folk och Försvar

10:00 Inledning
David Bruhn, programansvarig Folk och Försvar

Översikt: Att personalförsörja en militär allians
Anders Persson, Departementsråd, Försvarsdepartementet

Svensk militär personalförsörjning i Nato
Carl-Magnus Svensson, chef för Försvarsstabens Personalförsörjningssektion, Försvarsmakten

Svensk civil personalförsörjning i Nato
Christer Brown, enhetschef (t.f.) Enheten för internationella relationer, MSB

Panelsamtal: Utmaningar för anställda och medföljande
Cesilia Karlsson Kabaca, generalsekreterare, Invidzonen
Stefan Morin, Ordförande, Officersförbundet

Defense cooperation agreement: Risker och möjligheter för svensk försvarspolitik

Centralförbundet Folk och Försvar — Tue, 19 Nov 2024 16:21:33 +0100

Tid: 2024-11-29, 10:00 – 11:10 CET
Plats: Folk och Försvar, Linnégatan 14, 114 47 Stockholm

Den 15 augusti 2024 trädde avtalet om utökat försvarssamarbete mellan USA och Sverige, Defense Cooperation Agreement (DCA), i kraft. Detta avtal signerades som en direkt följd av det försämrade säkerhetsläget i Europa efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Utvecklingen har fundamentalt förändrat förutsättningarna för svensk säkerhetspolitik. Mot denna bakgrund argumenterar den svenska regeringen att Sverige behöver anpassa sig till en komplex säkerhetsutveckling, både som självständig nation och i samarbete med andra.

DCA möjliggör ett ännu närmare samarbete mellan Sverige och USA, både bilateralt och inom Natos ramar. Under detta seminarium kommer vi att diskutera avtalets betydelse för Sverige i det förändrade säkerhetsläget, de potentiella fördelarna det kan medföra samt eventuella risker.

Sveriges försvarspolitik har historiskt präglats av en stark folkförankring och ett tydligt ställningstagande mot kärnvapen. Kan detta avtal utmana dessa principer och påverka den svenska suveräniteten?

För att belysa dessa frågor arrangerar Folk och Försvar ett seminarium som syftar till att klargöra vad DCA innebär och vilka effekter det kan få för vårt land.

Program

10:00 Inledning
David Bruhn programansvarig Folk och Försvar

DCA-Avtalet – Vad är det och varför behövs det?
Fredrik Lindvall, Försvarsdepartementet

Vad innebär avtalet i praktiken?
Robert Dalsjö, Forskningsledare Totalförsvarets Forskningsinstitut
Pål Wrange, Professor, Stockholms universitet

Politiska perspektiv
TBA

11:10 Seminariet avslutas

The war in Ukraine and its implications for Sweden - lessons from Ukraine and the future of digital warfare

Centralförbundet Folk och Försvar — Mon, 16 Sep 2024 13:55:28 +0200

Tid: 2024-10-07, 13:00 – 15:00 CEST
Plats: Försvarshögskolan, Drottning Kristinas väg 37 Stockholm

More than two and a half years have passed since the Russian full-scale invasion of Ukraine. The war has featured both traditional warfare such as the massive use of artillery and tanks as well as the use of new technology, including e.g. drones. In parallel, the use of information technologies, smart phones and social media have launched an information war, in which both state and non-state actors spread competing narratives and combat propaganda. New technologies therefore add a complex layer to the ongoing war and imply new challenges on the battlefield.

The war in Ukraine has had significant repercussions on the European security order, leading to Sweden seeking membership to and becoming a member of NATO. Ukraine has received large support in the form of material from the European Union and the United States among others. How has this impacted the war and what does it mean for the long-term situation on the ground in Ukraine? What are some of the lessons learnt from the war from a Swedish perspective?

Russia’s war strategy in Ukraine has been characterised by a combination of conventional military tactics and hybrid warfare techniques, including disinformation campaigns. How has this shaped the understanding of the war in Ukraine and internationally – and what can we expect from the war this year and the coming years?

As we have seen in Ukraine, the internet will not be switched off in wartime. The use of smart phones permits citizens to stay instantly updated on current events, but also provides unprecedented opportunities to record and document scenes and evidence from the war and share information real-time. This digital warfare highlights a new dimension to the war and blurs the line between civilians and combatants.

In addition, private technology such as Starlink and state affiliated private military companies such as the Wagner group have also played a role in the ongoing war in Ukraine. Autonomous weapons and the continued development of artificial intelligence emphasise the importance of discussing and understanding the future of warfare, including how conventional and new technology can interact.

These developments impact not only countries such as Ukraine but also has global effects. What will the new battlefield of tomorrow look like, how will artificial intelligence impact the future of war and how will the development of non-state actors be in the future? Is broad international cooperation – or legislation – possible in combating new technologies?

These and many more questions will be discussed in the seminar. Welcome!

This seminar is co-hosted with the Swedish Defence University.

Programme

13.00 Welcome remarks

Robert Egnell, Vice-Chancellor, Swedish Defence University

Maud Holma von Heijne, Secretary-General, Folk och Försvar

Introduction

Pasi Huikuri, Program manager for security policy, Folk och Försvar

Lessons from the war in Ukraine and the long-term impact in Europe

Jack Watling, Senior research fellow, Land warfare, Royal United Services Institute

Carolina Vendil Pallin, Deputy research director, Russia and Eurasia, Swedish Defence Research Agency

Dara Massicot, Senior fellow, Russia and Eurasia program, Carnegie Endowment for International Peace

Future warfare – Implications for Sweden

Matthew Ford, Senior lecturer, Associate professor, Swedish Defence University

The digital battlefields of future wars

Kristin Ljungkvist, Associate professor of war studies, Swedish Defence University

Hanna Linderstål, CEO, Earhart Business Protection Agency

Carl Fredrik Wettermark, Senior director, National Security Council, Prime Minister’s Office of Sweden

Joakim Paasikivi, Independent defence analyst

15.00 End of seminar

Indopacifiska regionen – en allt viktigare region i en stormig omvärld

Centralförbundet Folk och Försvar — Mon, 16 Sep 2024 13:38:59 +0200

Tid: 2024-09-30, 09:00 – 10:15 CEST
Plats: Medelhavsmuseet, Fredsgatan 2, Stockholm

I takt med att auktoritära stater och icke-statliga aktörer i allt högre grad utmanar den regelbaserade världsordningen blir euroatlantiska och indopacifiska regioner alltmer sammankopplade. För att bevara stabilitet och säkra handelsvägar blir samarbete med indopacifiska länder allt viktigare för Sverige.

Regeringen presenterade tidigare i år en försvarspolitisk inriktning för samarbete med länder i den indopacifiska regionen. Samtidigt som Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes den 24 februari 2022 och kriget som bröt ut mellan Israel och Hamas efter Hamasattackerna den 7 oktober 2023 så är utvecklingen i indopacifiska regionen inte i blickfånget på samma vis. Detta seminarium syftar till att lägga fokus på regionen utifrån ett svenskt perspektiv.

Kina fortsätter att vara i fokus för många och allt fler länder utanför regionen söker att fördjupa samarbeten och relationer med länder som Japan, Australien, Sydkorea och andra demokratier.

EU:s och Sveriges intressen i regionen sträcker sig från handel och teknologi till utrikes- och säkerhetspolitik. Den säkerhetspolitiska utvecklingen präglas av både fördjupade och nya samarbeten. Sverige stod i maj 2023 värd för EU Indo-Pacific Ministerial Forum där statsråd träffades för täta samarbeten. Två av de större samarbetena utanför EU där USA har en central roll är AUKUS, där USA tillsammans med Storbritannien och Australien arbetar för att främja en fri, öppen och säker indopacifisk region, och Quad, ett samarbete mellan USA, Australien, Japan och Indien.

Regionen står för runt två tredjedelar av den globala tillväxten vilket gör den till en väsentlig del av världsekonomin och vital för både handelsflöden och nya innovationer. En stabil region är en förutsättning för svensk tillväxt och ett ökat välstånd.

Detta seminarium inleds med att försvarsminister Pål Jonson presenterar regeringens försvarspolitiska inriktning. Seminariet öppnar efter presentationen upp för en rad experter och deras analyser över utvecklingen i regionen och Sveriges relation till den. Hur ser utvecklingen ut? Vad är Sveriges roll i regionen och hur beroende är Sverige av innovationsförmågan en värld bort?

Seminariet arrangeras tillsammans med Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI).

Program:

09.00 Inledning
Pasi Huikuri, Programansvarig säkerhetspolitik, Folk och Försvar

Ny inriktning för samarbete med länder i den indopacifiska regionen
Försvarsminister Pål Jonson (M)

Indopacifiska regionens säkerhetspolitiska betydelse för Sverige
Albin Aronsson, forskare, FOI:s program för Nordeuropeisk och transatlantisk säkerhetspolitik
Oscar Almén, forskare, FOI:s Asienprogram
Åsa Malmström Rognes, programchef för Asienprogrammet, Utrikespolitiska institutet
Björn Jerdén, chef, Nationellt kunskapscentrum om Kina

Handelsflöden, försvarsinnovation och ekonomisk utveckling
Robert Limmergård, generalsekreterare, Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF)
Lars Hedström, direktör, Centrum för innovation och utveckling vid Försvarshögskolan
Per Olsson, försvarsekonom, FOI:s enhet för försvarsekonomi

Kommentar

Anders Lindberg, politisk chefredaktör, Aftonbladet
Carl-Vincent Reimers, ledarskribent, Dagens industri

Avslutande reflektioner
John Rydqvist, Kansliråd, avdelningen för säkerhetspolitik, Försvarsdepartementet.

10.15 Seminariet avslutas

Framtiden för FN som global aktör

Centralförbundet Folk och Försvar — Mon, 16 Sep 2024 13:32:37 +0200

Tid: 2024-09-27, 10:00 – 11:30 CEST
Plats: Folk och Försvar, Linnégatan 14, 114 47 Stockholm

Under 2024 genomförs ett stort utvärderingsarbete av FNs arbete som kommer att mynna ut i det så kallade Summit for the Future, en konferens som ska staka ut framtiden för den globala organisationen. Detta seminarium äger rum efter att slutkonferensen har ägt rum och kommer att diskutera framtiden för FN som global aktör för fred och säkerhet, status för multilateralt samarbete och framtiden för folkrätten.

Vad är status för multilateralt samarbete idag? Präglas världen idag av samarbete eller protektionism? Hur navigerar en internationell organisation som FN i detta?

En av FNs grundpelare är som aktör för fred och säkerhet i världen. Hur fungerar detta arbete i en värld som präglas av krig och konflikter? Vad är Sveriges roll i detta arbete och hur ser Sverige på FN i stort?

En högaktuell fråga inom FN-systemet och världspolitiken de senaste åren har handlat om folkrättens roll och FN som aktör för rättvisa i världen. Detta arbete har mött kritik under de senaste åren. Är FN-systemet i behov av en reformering? Är det FN eller världen som förändrats och behöver i så fall FN anpassas?

Program:

10.00 Inledning
Simon Jernberg, Programansvarig globala säkerhetstrender, Folk och Försvar

Multilateralt samarbete och framtiden för FN
Carl Vikberg, forskare Stockholms Universitet och kopplad till Stockholm Center on Global Governance
TBA

FN som aktör för fred och säkerhet
Fredrika Ornbrant, Biträdande enhetschef FN-politik, Utrikesdepartementet
Hanna Bertelman, enhetschef FN och OSSE på Folke Bernadotteakademin

Panelsamtal: FNs framtid
Jens Petersson, Generalsekreterare Svenska FN-förbundet
Ylva Jonsson Strömberg, Generalsekreterare Läkare utan gränser
TBA

11.30 Seminariet avslutas

Sveriges försvars- och säkerhetsstrategi i rymden

Centralförbundet Folk och Försvar — Wed, 28 Aug 2024 15:12:45 +0200

Tid: 2024-09-27, 13:30 – 14:50 CEST
Plats: Armémuseum, Riddargatan 13, Stockholm

Rymden har utvecklats till att i fler och fler länders ögon bli en operativ domän jämte mark- sjö-, luft- och cyberdomänen. Nationella doktriner anpassas och aktörer tränar och utbildar för att visa att de kan och ska kunna bedriva militära operationer mot och genom rymden.

Skiftet det innebär kommer att få stor åverkan på svensk försvarsförmåga och allierades förmåga i Nato. Rymdens betydelse kommer att fortsätta öka och flera länder har gjort uttalanden om hur de betraktar och svarar på potentiella angrepp på kritiska rymdsystem.

Att rymden blir en allt större del av Sveriges säkerhetspolitik lyfts i den nationella rymdstrategin som betonar vikten av att beakta Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen i rymdverksamheten. Regeringen har nu utarbetat en försvars- och säkerhetsstrategi för rymden med åtgärder för att möta de utmaningar och hot som finns inom rymddomänen och som är sammankopplade till andra domäner.
Detta seminarium kommer att lyfta de utmaningar och intressekonflikter som finns inom rymddomänen och hur Sverige tillsammans med allierade och inom EU kommer att möta dem. Hur ser maktbalansen ut, vilka intressen och mål har de stora aktörerna: USA, Kina, EU och Ryssland, och hur förhåller sig den svenska strategin mot den internationella utvecklingen?

Den civila sektorn är och fortsätter att vara en stor aktör inom rymddomänen. Den civila sektorn är en central del av den innovation och kapacitet som återfinns inom rymddomänen. Hur relationen mellan civila aktörer och statliga aktörer att utvecklas när rymden blir en alltmer central arena för geopolitik blir också en viktig fråga framöver.

13:30 Inledning
Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik vid Folk och Försvar

Ny försvars- och säkerhetsstrategi för rymden
Pål Jonson (M), försvarsminister

USA, Kina, EU och Ryssland i rymden
Torbjörn Sundberg, forskningsledare, FOI

Sverige som civil rymdnation
Stefan Gustafsson, tidigare strategichef vid Swedish Space Corporation med en bakgrund inom Försvarsmakten och är numera styrelseledamot och senior rådgivare inom Rymd och Försvar

Beredskap genom hela hotskalan
Kristoffer Hultgren, funktionsansvarig rymdsäkerhet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Sveriges försvarsförmåga i rymden
Ella Carlsson, Rymdchef, Försvarsmakten

14:50 Seminariet avslutas

Beredskapsveckan 2024 - Sätt igång: hela Sveriges beredskap

Centralförbundet Folk och Försvar — Wed, 28 Aug 2024 15:09:43 +0200

Tid: 2024-09-20, 10:00 – 11:20 CEST
Plats: Folk och Försvar, Linnégatan 14, Stockholm

I september går den årliga Beredskapsveckan av stapeln som har syftet att öka medborgarnas delaktighet och engagemang för beredskap. Temat för 2024 är Sätt igång, ett citat som är hämtat från ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlins, anförande på Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen i januari. Ministern uppmanade aktörer inom beredskapssystemet att snabbt stärka sin beredskap, här och nu, i stället för att invänta de perfekta förutsättningarna. Good enough imorgon är bättre än perfekt om fem år, som ministern uttryckte det.

Ministern uppmanade oss privatpersoner att ta ansvar för vår hemberedskap och om vi har möjlighet engagera oss i en frivilligorganisation. Något som kräver deltagande från den enskilda personen, samtidigt som det krävs en frivilligorganisation att engagera sig i. Det krävs att det finns resurser, organisering och driv för att tillvarata de goda krafter som engagemang innebär.

På seminariet kommer vi att lyfta olika goda exempel på hur man kan arbeta för att engagera och stärka beredskapen hos befolkningen i bred bemärkelse.

Folk och Försvar bjuder in till ett offentligt seminarium fredag den 20 september, det vill säga veckan innan den officiella beredskapsveckan startar. Vi tänkte sätta igång lite tidigare!

Program

10:00 Inledning
Lotta Lundmark, programansvarig Folk och Försvar (moderator)

Initiativ för att engagera kommunmedborgare
Andreas Weiborn, Avdelningschef för operativa avledningen på Västerås stads säkerhetsenhet, Västerås stad
Zacharias Tjäder, säkerhetssamordnare Nykvarn kommun

Civil insatsperson CIP – en resurs i kris och krig
Eliot Lundby Wieslander, ansvarig för Civil insatsperson, Brandskyddsföreningen

En ny generation som vill bidra – vad vill de bidra med?
Anna Katz, utbildnings- och uppdragsstrateg, Svenska Lottakåren
Jonatan Lamy, vice ordförande, Sveriges elevkårer
Tamar Khatchadourian, projektansvarig nationellt, Run for Office

Människan i krisen: vad är det vi mentalt ska förbereda oss på?
Misse Wester, professor, avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet Lunds universitet

11.20 Seminariet slutar

Medlem i Nato: ett nytt Sverige i världen?

Centralförbundet Folk och Försvar — Tue, 06 Aug 2024 10:01:32 +0200

Tid: 2024-08-23, 10:00 – 11:30 CEST
Plats: Linnégatan 14, 114 47 Stockholm

I debatten innan Sverige blev medlemmar i Nato var mantrat att ”vi måste gå med” med hänvisning till det kraftigt försämrade säkerhetsläget. Detta gjorde att många frågor om vad som händer med Sverige vid ett medlemskap och vilken medlem Sverige ska och kan vara försvann i diskussionen. Nu är Sverige med och det är dags att ställa de frågor som inte ställts. Vilken typ av medlem kan Sverige vara i Nato?

Fokus i diskussionen kring det svenska medlemskapet i Nato har dominerats av den militära dimensionen av försvarsalliansen men organisationen är också en politisk organisation. Att Nato även är en politisk allians kräver en större diskussion som snarare berör Sveriges utrikespolitik. Hur fungerar den politiska dimensionen av Nato? Vem bestämmer och vilket inflyttande kan Sverige ha? Vilka lärdomar kan vi dra från andra likasinnade medlemmar?

I seminariet ställer vi oss även frågan om det svenska medlemskapet i Nato påverkat Sveriges arbete för fred och säkerhet i världen samt om bilden av Sverige förändrats utomlands i och med medlemskapet.

Program

10.00 Inledning

Simon Jernberg, programansvarig Globala säkerhetstrender, Folk och Försvar

Nato: mer än en det militära försvaret – vad innebär resten?

Magnus Christiansson, Universitetslektor krigsvetenskap, Försvarshögskolan

TBA

Handlingsfrihet som allierad – hur funkar det?

Tormod Heier, Professor militär strategi och operationer, Försvarshögskolan Oslo

Johan Frisell, enhetschef Säkerhetspolitik på Utrikesdepartementet

Bilden av Sverige i världen

Per Olsson Fridh, Generaldirektör, Folke Bernadotteakademin

Petra Tötterman Andorff, Generalsekreterare Kvinna till Kvinna

11.30 Seminariet avslutas

Anmäl dig nedan om du vill delta fysiskt på plats.

Seminariet kommer gå att följa live online eller i efterhand via den här sidan eller direkt på vår Youtube-kanal.

Sweden, NATO and nuclear deterrence

Centralförbundet Folk och Försvar — Tue, 11 Jun 2024 15:28:54 +0200

Tid: 2024-06-19, 13:00 – 15:00 CEST
Plats: Folk och Försvar, Linnégatan 14, Stockholm

Folk och Försvar is delighted to invite you to a seminar with NATO’s Director of Nuclear Policy. This seminar will provide insights on NATO’s nuclear policy as well as Swedish perspectives as the newest member in NATO and thus part of the nuclear deterrence.

For more than seven decades, nuclear deterrence has remained at the core of NATO’s collective defence. In NATO’s Strategic Concept (2022), deterrence and defence are confirmed as the Alliance’s core tasks, specifying that NATO’s deterrence and defence posture is based on an appropriate mix of nuclear, conventional and missile defence capabilities, complemented by space and cyber capabilities. While the purpose of NATO’s nuclear capability is to preserve peace, prevent coercion and deter aggression, as long as nuclear weapons exist, NATO will remain a nuclear alliance. Considering the threat to global security with a war raging in Europe and many armed conflicts ongoing, how do the allied member states discuss and develop this policy?

One of the intensely debated issues before and after Sweden’s entry into NATO has been that of nuclear weapons and Sweden’s position regarding them. As Sweden now finds itself under a nuclear umbrella it is important for the public to understand what NATO’s nuclear policy looks like, how it has developed, and what Sweden’s role in that process is. Sweden, together with its allies, uphold NATO’s nuclear deterrence. Sweden has chosen not to include the storage and placement of nuclear weapons in Sweden as a reservation for entry into NATO. Now as a NATO member, Sweden is part of the nuclear planning process and development of the alliance’s nuclear policy. What will Sweden’s role in NATO deterrence be and how will Sweden contribute to the policy work of the alliance?

Additionally, Sweden recently signed a Defence Cooperation Agreement (DCA), which further strengthens its defence ties with the United States and other NATO allies, even though it is pending ratification from the Swedish Parliament. This agreement facilitates closer military cooperation, joint exercises, and the potential pre-positioning of military equipment in Sweden. The implications of this agreement in the context of NATO’s nuclear deterrence include enhanced interoperability with NATO forces and a more integrated role in the alliance´s defence strategy.

From a broader perspective, nuclear weapons pose a significant and existential threat on both a regional and a global level. The placement of Russian nuclear weapons in Belarus, Russian exercises with tactical nuclear weapons, heightened tensions on the Korean peninsula, and the breakdown of the Iran nuclear deal are central issues to discuss regarding nuclear weapons. What does the future hold for nuclear weapons – continued deterrence, threats of deployment or incentives for disarmament?

PROGRAM

13:30 Introduction

Pasi Huikuri, Programme Manager for Security Policy, Folk och Försvar

NATO’s Nuclear policy

Jim Stokes, NATO Director of Nuclear Policy

Sweden as part of NATO’s nuclear deterrence

Torbjörn Sahlén, Deputy Chief of Directorate for Strategic Plans and Policy, Swedish Defence Forces

John Rydqvist, Deputy Director, Department for Security Policy and International Relations, Swedish Ministry of Defence

Deterrence, deployment and disarmament

Ian Anthony, researcher, Department for Security Policy, Swedish Defence Research Agency (FOI)

Erik Melander, Professor, Department of Peace and Conflict Research, Uppsala University

Reflections

Josefin Lind, Secretary-General, Swedish Physicians Against Nuclear Weapons
Anders Lindberg, political editor-in-chief, Aftonbladet
Linda Jerneck, editorial writer, Expressen

15:00 End of seminar

Framtidens vingar - Sveriges vägval för nästa generationens stridsflyg

Centralförbundet Folk och Försvar — Wed, 22 May 2024 10:42:56 +0200

Tid: 2024-06-04, 13:30 – 15:00 CEST
Plats: Folk och Försvar, Linnégatan 14, Stockholm

Sverige står inför ett vägskäl när det gäller framtiden för försvarsindustrin. Särskilt inom utveckling och tillverkning av avancerade stridsflyg och ubåtar. Landets kapacitet att självständigt utforma och producera dessa komplexa militära system placerar oss i en unik position internationellt. Denna kompetens är dock inte bara en teknisk bedrift utan också en betydande ekonomisk och strategisk utmaning.

I ett relativt litet land som Sverige är kostnaderna för att upprätthålla en avancerad försvarsteknisk kompetens hög. Att utveckla nästa generations stridsflygsystem som ensam nation innebär att man måste investera avsevärda resurser. Dessa investeringar är dock kritiska för att bibehålla landets teknologiska suveränitet och försvarsförmåga. Det ställer Sveriges politiker inför ett avgörande beslut: ska Sverige fortsätta att satsa på att behålla denna unika förmåga, eller finns det andra vägar att gå?

Seminariet kommer belysa denna frågeställning från flera olika perspektiv. Vi kommer att beröra de ekonomiska aspekterna, såsom de stora kostnader som är förknippade med utvecklingen av denna typ av system och väga dem mot de strategiska fördelarna med att upprätthålla en inhemsk försvarsindustri som är kapabel att leverera avancerade militära kapaciteter.

Dessutom kommer seminariet att belysa betydelsen av teknologisk suveränitet. I en tid där geopolitiska spänningar ökar, är förmågan att utveckla och tillverka egen försvarsteknik mer relevant än någonsin. Det handlar inte bara om nationell säkerhet, utan även om att upprätthålla och vidareutveckla den tekniska kunskapen och innovationen inom landet.

Seminariet kommer att ta upp frågor om huruvida Sverige bör fortsätta att satsa på att i någon mån vara självförsörjande inom dessa områden, eller om det finns alternativa strategier som till exempel internationella samarbeten, som kan minska kostnaderna och sprida riskerna.

Vi kommer även att diskutera de politiska beslut som krävs för att möjliggöra för Sverige att fortsätta på denna väg. Med tanke på de långa utvecklingstider som krävs för dessa högteknologiska försvarssystem, är det avgörande att besluten fattas i tid för att säkra landets framtida försvarsförmåga.

Program

Moderator: David Bruhn, försvarspolitiskt programansvarig Folk och Försvar

13:30 Inledning
David Bruhn, försvarspolitiskt programansvarig Folk och Försvar

13:35 Kompetensförsörja framtida förmågor
Tomas Mårtensson, senior forskare, FOI

13:50 Rusta för framtiden: Perspektiv på kapacitetsutveckling
Lars Helmrich, chef flyg och rymd, FMV

14:05 Internationella partnerskap för framtida försvarsförmågor
Scott Davis, country manager, Lockheed Martin Aeronautics

14:20 Utveckla för framtiden
Peter Nilsson, Head of Business Unit Advanced Programs SAAB Aeronautics

14:35 Paneldiskussion
Peter Hultqvist, riksdagsledamot (S) ordförande försvarsutskottet
Lars Wistedt, riksdagsledamot (SD) vice ordförande försvarsutskottet
Anna Starbrink, riksdagsledamot (L), ledamot försvarsutskottet

15:00 Seminariet avslutas

Säkerhetsutvecklingen i Sahel och dess betydelse för Europa

Centralförbundet Folk och Försvar — Wed, 22 May 2024 10:19:14 +0200

Tid: 2024-05-27, 10:00 – 10:30 CEST
Plats: Folk och Försvar, Linnégatan 14, Stockholm

Sahel-regionen i Afrika har kommit att hamna i centrum för regionala spänningar, internationella intressekonflikter och lokala uppror under de senaste åren, mest uppmärksammat genom de militärkupper som ägt rum i flera länder i regionen under 2020-talet. Regionen har även länge varit ett epicentrum för olika terrorgrupper. Varför ser säkerhetsutvecklingen ut som den gör? Hur spelar regionala spänningar, väpnade grupper och internationella aktörers intresse i regionen in i den våldsamma utveckling regionen just nu genomgår? Vilka faktorer kan hjälpa oss att förstå de osäkerheter människor i regionen möter?

Regionen har under de senaste åren sett en rad militärkupper i exempelvis Mali och Burkina Faso. Även i det relativt stabila Niger såg vi en lyckad kupp under 2023. I seminariet kommer vi att göra ett särskilt nedslag i kuppen i Niger och studera hur den kan hjälpa oss att förstå hur regionala utvecklingar inom anti-västliga rörelser, regionala säkerhetsintressen och en önskan om suveränitet kan förklara regionens utveckling.

Sverige har länge varit en involverad part i regionen, både genom utvecklingsarbete och bistånd men även militärt i insatsen i Mali. I detta arbete spelade den svenska myndigheten Folke Bernadotteakademin (FBA) en central roll, dels som stöd i fredsprocessen, dels med expertis kring Kvinnor, fred och säkerhetsagendan. Hur gick detta stöd till och vad händer nu när Sverige och västvärlden blivit utkastade ur landet?

Seminariet kommer avslutningsvis att diskutera hur framtiden för Sahel-regionen ut. Kommer de ökade motsättningarna mellan länderna i regionen att leda till ytterligare spänningar och konflikt? Hur kommer det sig att så många globala aktörer som Europa, USA, Kina och Ryssland är investerade och involverade i regionen och hur påverkar det regionens utveckling? Vad kommer bli framtiden för Europas relation till regionen och vad driver aktörer som EU och Frankrike? Vilken roll kan Sverige spela i regionen framöver?

Program:

Moderator: Simon Jernberg, programansvarig Globala säkerhetstrender Folk och Försvar

10:00 Inledning
Simon Jernberg, programansvarig Folk och Försvar

Säkerhetsutvecklingen i Sahel
Carina Gunnarsson, FOI
Jesper Bjarnessen, Nordic Africa Institute

Kuppen i Niger
Gabriella Körling, FOI

The future for the region and the role of Europe (In English)
Experiences and reflections by FBA in Mali
Lena Kjellberg, Folke Bernadotteakademin

The history and future scenarios of engagement between Europe and Sahel
Yvan Guichaoua, University of Kent
Boubacar Haidara, Bonn International Center for Conflict Studies

11:30 Seminariet avslutas

Kriget om informationen – vems sanning vinner?

Centralförbundet Folk och Försvar — Tue, 07 May 2024 13:58:53 +0200

Tid: 2024-05-31, 10:00 – 11:30 CEST
Plats: Folk och Försvar, Linnégatan 14, Stockholm

Vem bestämmer sanningen? Makten i information och över narrativ är ingen ny företeelse. Inte heller dess betydelse för och koppling till krig. Uttryck som att vinnaren skriver historien, eller att det första som dör i krig är sanningen är vanliga att höra i dessa sammanhang, så väl historiskt som idag.

Dagens informationsmiljö är snabbare, mer omfattande och mer teknologisk än den varit tidigare. Förr fick människor vänta på morgondagens tryckta tidning för att få veta vad som hänt dagen innan, medan informationen idag enbart är en push notis ifrån att nå miljoner människor. Vissa grupper får fortsatt nyheter genom traditionella nyhetskanaler, men många väljer andra källor för information. På sociala medier och digitala plattformar får fler möjlighet att göra sin åsikt hörd. Konkurrensen hårdnar om vems narrativ som ska få mest spridning. Vi konsumenter kan själva välja vilka kanaler vi vill följa och algoritmerna förser oss med fler inlägg med liknande innehåll.

Hur ser det pågående informationskriget ut? Vilka utmaningar medför de för vår demokrati att informationsspridningen allt mer sker digitalt och hur hänger egentligen narrativ, politik och säkerhet ihop? Och hur kan media veta vad som är sant i en miljö fylld av desinformation? Det och många frågor därtill kommer att diskuteras på seminariet.

Program

Linus Hagström, professor i statsvetenskap Försvarshögskolan

Ivar Ekman, analytiker FOI

Carl Heath, senior forskare RISE

TBA, SVT

Moderator: Lotta Lundmark, programansvarig Folk och Försvar

EU i en ny säkerhetspolitisk verklighet

Centralförbundet Folk och Försvar — Fri, 26 Apr 2024 13:02:36 +0200

Tid: 2024-05-17, 10:30 – 11:40 CEST
Plats: Folk och Försvar, Linnégatan 14, Stockholm

Den 9e juni är det val till Europaparlamentet. Till hösten tillträder ett nytt parlament och en ny kommission som ska leda unionen de kommande fem åren. Valet till Europaparlamentet markerar slutet på en minst sagt händelserik och turbulent mandatperiod och sker i skuggan av de enorma skiften som skett i omvärlden. Pandemins inverkan på Europa har övergått till ett säkerhetspolitiskt uppvaknande efter Rysslands fullskaliga invasion. Samtidigt pockar relationerna med Kina och USA på Europas uppmärksamhet och ställer en rad säkerhetspolitiska frågor. Europa har ställt om och vissa länder har genomfört svängar på 180 grader i säkerhets- och försvarspolitiken.

Det är ingen vild gissning att säkerhetspolitiken kommer fortsätta att prägla även kommande mandatperiod i Europaparlamentet. EU-kommissionen har flyttat fram sina positioner i frågorna sedan den 24 februari 2022. Utöver stöd till Ukraina lyfts förslag om regelförändringar för att enklare kunna stödja europeisk produktion av försvarsmateriel. Sådana ekonomiska förslag får sällskap av Von der Leyens idé om en kommissionär i nästa kommission som har en mer renodlad försvarsportfölj.

Det här seminariet syftar till att utvärdera och diskutera den gånga mandatperioden som blev något helt annat än Von der Leyens kommission satte ut kursen för. Hur har turbulensen i omvärlden och det radikalt ändrade säkerhetsläget förändrat EU som institution? Har mandatperioden levererat en geopolitisk kommission? Hur har svenska parlamentariker navigerat och arbetat med de säkerhetspolitiska frågorna? Hur kommer nästa EU-kommission och Europaparlament att arbeta vidare med frågorna och vilka utmaningar utöver kriget i Ukraina kommer Europa att behöva möta och hantera inom säkerhetspolitiken?

PROGRAM

Moderator: Simon Jernberg, programansvarig Folk och Försvar

Inledning
Simon Jernberg, programansvarig Folk och Försvar

Hur har EU utvecklats som säkerhetspolitisk aktör under mandatperioden?
Annika Wäppling Korzinek, Chef för EU-kommissionens representation i Sverige

En geopolitisk kommission?
Calle Håkansson, forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)

Hur hanteras säkerhetspolitiken i Europaparlamentet?
Parlamentariker: TBA

Kommentarer – EU som säkerhetspolitisk aktör
Anders Lindberg, politisk chefredaktör Aftonbladet
TBA

Seminariet avslutas
Simon Jernberg, programansvarig Folk och Försvar

Vad kan vi förvänta oss som Nato-medlem?

Centralförbundet Folk och Försvar — Thu, 21 Mar 2024 13:15:25 +0100

Tid: 2024-04-09, 10:00 – 11:10 CEST
Plats: Folk och Försvar, Linnégatan 14, Stockholm

Efter en lång anslutningsprocess, som inleddes när Sverige tillsammans med Finland skrev under ländernas Natoansökan i maj 2022 och avslutades i mars 2024 efter att Ungern som sista land ratificerat den svenska ansökan, är Sverige nu fullvärdig medlem i försvarsalliansen.

Med Sveriges anslutning är nu alla de nordiska länderna medlemmar i Nato. Natos förmåga att skydda Baltikum stärks, Östersjön blir en insjö och Natos förmåga att agera i Arktis utvecklas. Hur förändrar Sveriges medlemskap Nato?

Finland som hunnit vara medlemmar i Nato i nästan ett år när Sverige gick med har fått uppleva Rysslands aggressiva beteenden efter landets anslutning. Finland fick gå så långt som att stänga sin gräns till Ryssland för att Ryssland valde att använda gränsen för att leda migranter till Finland. Sverige är ett land som redan är utsatt för ryska påverkanskampanjer och cyberattacker. Vilka lärdomar kan Sverige dra från Finlands första år som medlem i Nato?

Sedan Sverige ansökte om medlemskap i Nato har försvarsalliansens sammanhållning ifrågasatts, inte minst genom Turkiets och Ungerns långa ratificeringsprocesser. De mest profilerade uttalandena som väckt starka reaktioner har varit de av den tidigare amerikanske presidenten Donald Trump. Han har riktat kritik mot medlemmar som inte uppnår 2% av BNP i försvarsutgifter och gjort utspel om att USA inte skulle komma till Europas undsättning vid ett väpnat angrepp. Hur skall vi förstå denna typ av uttalanden och vad blir implikationerna för Natos framtid om Trump åter blir vald till president? Är alliansen i ett annat läge idag än när Sverige ansökte om medlemskap?

Dessa och många fler kommer diskuteras under Folk och Försvars seminarium om vad Sverige kan förvänta sig som Nato-medlem.

Program

Moderator: Pasi Huikuri, Folk och Försvar

10.00 Inledning
Pasi Huikuri, Programansvarig för säkerhetspolitik Folk och Försvar

Hur förändrar Sveriges medlemskap Nato?
Gunilla Herolf, associerad senior forskare, Utrikespolitiska institutet

Lärdomar för Sverige som Nato-medlem – reflektioner från allierade
Juha Kilpi, försvarsattaché, Finlands ambassad i Stockholm

Framtiden för Nato – starka tillsammans eller sprickor i fasaden?
Björn Fägersten, VD för analysföretaget Politea och senior forskare vid Utrikespolitiska institutet
Magnus Christiansson, universitetslektor, Försvarshögskolan

Gemensamma frågor från publiken

11.10 Seminariet avslutas

Hur skapar vi fred i en konfliktfylld värld?

Centralförbundet Folk och Försvar — Thu, 21 Mar 2024 12:41:51 +0100

Tid: 2024-03-25, 10:00 – 11:30 CET
Plats: Medelhavsmuseet, Fredsgatan 2, Stockholm

Världen idag är präglad av konflikt och krig. Krigen i Ukraina och Gaza/Israel har skördat tusentals offer och påvisat en stor brutalitet. Parallellt med detta har kriget i Sudan har lett till en humanitär katastrof. Dessutom präglas konflikter idag av att de pågår väldigt länge och är svårlösliga. Detta markeras tydligt i att det är över tio år sedan ett internationellt förhandlat fredsavtal avslutat en konflikt och pågående processer som Libyen, Syrian och Jemen har alla kollapsat eller fryst fast. I en värld som präglas av konflikt och krig, behövs det nya fredsskapande metoder för att skapa fred i världen?

Samtidigt präglas världen av fler och komplexa hot mot säkerhet och fred. Klimatförändringar skapar konkurrens om resurser, nya virus skapar pandemier, auktoritära styren skapar förtryck. Två miljarder människor beräknas leva i konfliktdrabbade områden och människor på flykt på grund av krig och konflikt är fler än någonsin. SIPRI slår fast i sin rapport Environment of Peace från 2022 att kombinationen av att världen står inför en säkerhetskris (fler konflikter än någonsin i en osäker värld) och en klimatkris skapar en kombinerad kris där människor och samhällen utsätts för fler och nya risker. De länder som märker av klimatförändringarnas konsekvenser mest är även de mest konfliktkänsliga länderna. Hur kan vi skapa fred i en allt mer osäker värld?

Sverige bidrar genom Folke Bernadotteakademin till att stödja internationellt fredsfrämjande arbete. Hur går detta arbeta till i praktiken och försvåras detta arbete av en allt mer konfliktfylld och osäker värld?

Program

Moderator: Simon Jernberg, Folk och Försvar

10.00 Inledning
Simon Jernberg, Programansvarig Globala säkerhetstrender Folk och Försvar

Vad är status för fred i en konfliktfylld värld?
Isak Svensson, Professor vid Uppsala Universitet

Hur skapas fred i en alltmer osäker värld?
Jannie Lilja, Director of studies at SIPRI

Sveriges arbete för fredsfrämjande och fredsförebyggande
Per Olsson Fridh, Generaldirektör Folke Bernadotteakademin

Gemensamma frågor från publiken

11.30 Seminariet avslutas

Vad är ett ekonomiskt försvar 2024?

Centralförbundet Folk och Försvar — Tue, 05 Mar 2024 16:44:14 +0100

Tid: 2024-03-22, 10:00 – 11:30 CET
Plats: Linnégatan 14, 114 47 Stockholm

Begreppet ekonomiskt försvar har den senaste tiden nämnts allt oftare i diskussionen om Sveriges totalförsvar. Under kalla kriget var ekonomiskt försvar en av de fyra grundpelarna i totalförsvaret (militärt försvar, civilt försvar, psykologiskt försvar och ekonomiskt försvar). Är ett ekonomiskt försvar samma sak som dagens försörjningsberedskap eller är det olika saker?

En fungerande ekonomi är grundläggande för att så väl samhället som individen ska kunna leva ett gott och fungerande liv. Handel, gemensamma beroenden och ekonomisk tillväxt har varit synonymt med utveckling, fred och välstånd.

Grundtankar för stärkt säkerhet och beredskap har traditionellt i stället varit autonomi och egen rådighet över resurser och verksamhet. De senaste årens kriser har visat sårbarheterna i de globala värdekedjorna och just-in-time samhället sägs behöva avvecklas till förmån för lagerhållning och ökade marginaler. Detta är beredskapsåtgärder som initialt kan upplevas motsträviga om målet är effektivitet och ekonomiskt tillväxt, men samtidigt ökar insikten om att ekonomisk tillväxt också är beroende av att försörjningskedjor och infrastruktur faktiskt kan skyddas.

Vad innebär ett ekonomiskt försvar i dagens globaliserade och marknadsliberala samhälle? Ordet försvar betyder att vi ska försvara oss mot något, vad har motståndaren för förmågor som vi behöver försvara oss mot? Hur kan Sverige och EU minska kritiska eller riskfyllda beroenden i en alltmer konfliktfylld och polariserad värld och vilka strategiska avvägningar behöver vi göra?

Program

Moderator: Lotta Lundmark, programansvarig Folk och Försvar

10:00 Inledning
Lotta Lundmark, programansvarig Folk och Försvar

Ekonomiskt försvar: gamla och nya vägval
Jenny Ingemarsdotter, förste forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI

Autonomi och beredskap: Två sidor av samma mynt?
Björn Fägersten, VD för analysföretaget Politea och Seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet

Krigsekonomiska utmaningar
Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet, Handelshögskolan Stockholm

Krig och tillväxt: en omöjlig ekvation?
Jyry Hokkanen, statistikchef, Riksbanken

Kommentarer
Daniel Suhonen, verksamhetschef, Katalys
TBA

11:30 Seminariet avslutas

Vid viss programpunkter kommer det finnas möjlighet för publikfrågor. Du kan på förhand mejla till din fråga till lotta.lundmark@folkochforsvar.se. Dessa kommer att tas upp i mån av tid.

Seminariet kommer gå att följa live online eller i efterhand via den här sidan eller direkt på vår Youtube-kanal.

Anmäl dig om du vill delta fysiskt på plats.

Säkerhetspolitisk utblick 2024

Centralförbundet Folk och Försvar — Thu, 15 Feb 2024 09:44:23 +0100

Tid: 2024-03-04, 09:00 – 10:05 CET
Plats: Folk och Försvar, Linnégatan 14, Stockholm

2024 år ett år som innehåller stora och avgörande val för den geopolitiska utvecklingen. Samtidigt är utvecklingen i andra länder lika central även om de inte håller nationella val. Hur ser utvecklingen ut i olika delar av världen och hur påverkar detta Sverige? Detta seminarium kommer att göra nedslag i fyra länder för att diskutera säkerhetspolitiska frågeställningar och försöka ge svar på några av det stora frågorna som påverkar omvärlden under 2024.

Seminariet kommer att diskutera och blicka framåt när det kommer till 2024 i USA, Indien, Ryssland och i Tyskland – hur påverkar utvecklingen i dessa länder världen i stort?

PROGRAM

09:00 Inledning
Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik vid Folk och Försvar

09:05 Indien – Blir det en tredje valseger för Modi?
Henrik Chetan Aspengren, senior analytiker, Utrikespolitiska institutet (Deltar digitalt)

09:20 Ryska presidentvalet – Han vann, vad sen?
Bert Sundström, utrikesreporter, SVT

09:35 USA-valet: Vad betyder utgången för Europa?
Björn Ottosson, forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut

09:50 Tyskland – Vilken väg vandrar Tyskland?
Erik Thyselius, journalist, Axess

10:05 Seminariet avslutas

Näringslivets bidrag till Sveriges totalförsvar och beredskap

Centralförbundet Folk och Försvar — Thu, 15 Feb 2024 09:42:23 +0100

Tid: 2024-02-20, 13:00 – 14:30 CET
Plats: Saco, Lilla Nygatan 14, Stockholm

I en tid då världen står inför ökade säkerhetspolitiska utmaningar och stor turbulens råder, är det av största vikt att alla aktörer, det svenska näringslivet, regering och ansvariga myndigheter samverkar för att förebygga, hantera och minimera skadeverkningar av såväl störningar i handelsflöden såväl som andra störningar som kan påverka samhället negativt. Med detta som utgångspunkt har Svenskt Näringsliv tagit fram en strategi som adresserar näringslivets kritiska roll i beredskapsfrågor. Folk och Försvar har glädjen att tillsammans med Svenskt Näringsliv bjuda in till ett seminarium där rapporten kommer att lanseras.

Strategin är framtagen i samarbete med arbetsgivar- och branschorganisationer och syftar till att fungera som en vägledning för företagen. Den tar sig an komplexa frågor och strävar efter att vara en ledstång i arbetet med att stärka Sveriges totalförsvar och försörjningsberedskap. Samtidigt erbjuder den konkreta rekommendationer till regeringen och ansvariga myndigheter för att underlätta prioriteringar i en tid där planeringen av totalförsvaret och försörjningsberedskapen accelererar.

Strategin markerar ett viktigt steg i riktning mot en mer integrerad och sammanhållen insats från näringslivets sida för att möta dagens och morgondagens utmaningar. Genom att föra samman expertis och insikter från en bred sektor av näringslivet, belyser den hur företag inte bara kan bidra till, utan även stärka, nationens förmåga att stå emot och hantera kriser.

Vi är glada över att kunna bjuda in dig till lanseringen av denna strategi, där vi kommer att presentera de huvudpunkter och rekommendationer som strategin innehåller. Evenemanget syftar till att öppna upp för en dialog mellan näringslivet, politiska beslutsfattare och myndigheter, och att utforska vägar framåt för hur vi gemensamt kan arbeta för att stärka Sveriges beredskap och försvar.

Program

13:00 Introduktion
David Bruhn, försvarspolitiskt programansvarig Folk och Försvar

13:05 Presentation av rapporten
Johan Sjöberg, ansvarig säkerhets- och försvarspolicy Svenskt Näringsliv

13:20 Framtiden för svensk försörjningsberedskap
Karl Lallerstedt, senior analytiker Totalförsvarets forskningsinstitut

13:35 Försörjningsberedskap ur ett myndighetsperspektiv
Svante Werger, särskild rådgivare, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

13:50 Politikens syn
Camilla Brodin, Riksdagsledamot näringsutskottet (KD)
Elisabeth Thand Ringqvist, Riksdagsledamot näringsutskottet (C)

14:10 Frågor

14:30 Seminariet avslutas