Svenska företag med i kampen när ESA ska städa bort rymdskrot

Enligt en färsk rapport från ESA, European Space Agency ligger det ungefär 36 500 rymdskrotsdelar över 10 centimeter stora i omloppsbana runt jorden. Räknar man bitar över 1 mm är siffran hissnande 130 millioner. Nu satsar ESA på att rensa upp bland skrotet, och svenska bolag bidrar.

Sedan 2016 släpper ESA sin årliga rapport Space Environment Report. Det rapporten delger är övergripande statistik och data rörande rymdskrot och hanteringen av detsamma. I slutet av April publicerade ESA den senaste versionen .

Årtionden av avfall

Mänskligheten skjuter upp fler satelliter än någonsin. De flesta raketerna vi skickar upp nu för tiden är framtidssäkrade, så att de efter fullbordat uppdrag kan tas ned i en lägre omloppsbana för att sedan brinna upp i atmosfären. Problemet ligger i att satelliter, raketdelar och annan teknologi som sköts upp för flera årtionden sedan fortfarande kan utgöra hot för framtida uppskjutningar. I April genomförde ESA:s satellit Sentinel-1 en undanmanöver för att inte kollidera med en bit rymdskrot som sköts upp i omloppsbana för trettio år sedan. 

När bitar av rymdskrot kolliderar med varandra i omloppsbana gör kraften av kollisionen att bitarna helt kan trasas sönder, vilket i sin tur leder till att nya bitar av bråte och skrot skapas. ESA menar att vi behöver aktiva upprensningsprojekt av rymden för att inte riskera en framtid där vi går miste om hela omloppsbanor för att det helt enkelt är för skräpigt för att säkert kunna skicka upp satelliter i dem.

Svenska OHB Sweden med på städprojektet

Genom ESA:s ADRIOS-program (Active Debris Removal/In-Orbit Servicing) har det schweiziska företaget Clearspace fått i uppdrag att skapa ett system för rymdskrotsstädning och det är det svenska rymdbolaget OHB Sweden som kommer stå för systemets framdrivningssystem. I en intervju för serien Har vi åkt till Mars än? berättar Peter Rathsman, teknisk chef på OHB Sweden om uppdraget.

– Det här första projektet ska ta ner en del av en europeisk raket som heter Vega. Det är noskåpan på Vega som har släppts av i en olämplig bana på 600 kilometers höjd, ungefär. Clearspace-1 ska med hjälp av fyra robotarmar greppa tag i den och göra en självmordsmanöver och bromsa upp sig så att båda två störtar ned i atmosfären och brinner upp, säger han. 

Den ungefär 112 kilo tunga noskåpan från Vega-raketen sköts upp 2013 och har sedan dess varit en del av den kosmiska soptippen, men den är ändå bara en bit rymdskrot av de hundratusentals som enligt ESA finns där uppe, men det finns planer för framtiden.

– På sikt är ju tanken att farkosten ska kunna göra flera stycken räddningsmanövrar utan att själv behöva begå självmord varje gång för då blir det naturligtvis väldigt dyrt, säger Peter Rathsman.

Uppdraget Clearspace-1 har en planerad uppskjutning år 2026.

Mer om rymdskrot och den svenska delaktigheten i uppdraget kan ni höra om i intervjun med Peter Rathsman i serien Har vi åkt till Mars än? av Marcus Pettersson och Susanna Lewenhaupt. I avsnittet träffar de också Matija Milenovic, medgrundare och CEO på Porkchop, ett svenskt new-space företag där de bygger återanvändningsbara rymdlogistikfordon, och pratar om framtidens hållbara satelliter.