Socialdemokraterna begär krisplan för cancervården

Köerna inom cancervården fortsätter växa. Sedan 2020 har andelen cancerpatienter som får behandling inom de medicinskt beslutade ledtiderna minskat drastiskt. Först från 41 till 35 procent under 2021, därefter till 27 procent under 2022. Detta trots att sjukvården kunnat arbeta utan pandemirestriktioner under större delen av året.

Socialdemokraterna föreslår därför i ett initiativärende att hälso- och sjukvårdsnämnden tar fram en krisplan för att vända den negativa utvecklingen.

– Vi har en cancervård i världsklass, men de hjälper inte de patienter som inte får tillgång till behandling inom rekommenderad tid, säger Anna-Lena Hogerud (S), regionråd och andre vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

Trots att cancervården lyfts fram som ett prioriterat område utvecklas tillgängligheten sämre där än i resten av hälso- och sjukvården. Köerna till operation och behandling ligger totalt sett kvar på ungefär samma nivåer som för ett år sedan, samtidigt som statistiken för cancervården försämrats kraftigt.

– Varje dag räknas för den som drabbats av cancer. Därför är det särskilt allvarligt att tillgängligheten är ännu sämre inom just cancervården. Då är det något som är allvarligt fel och det måste vi gå till botten med, säger Anna-Lena Hogerud (S).

Den allvarliga situationen inom cancervården understryks även i en färsk rapport från patientnämnden, som även den behandlas av hälso- och sjukvårdsnämnden under torsdagen. Den har titeln ”Cancer? Vad god dröj?” och analyserar de klagomål rörande cancervården som inkommit mellan januari 2021 och juni 2022. Många av dem handlar om just försenade diagnoser och långa väntetider. Rapporten konstaterar också att andelen klagomål som rör just cancervården har fördubblats sedan den senaste rapporten av samma slag 2017.