Måttliga börsnedgångar – ett styrketecken

September är historiskt sett en av de sämsta börs-månaderna på året. Även om säsongsmönster inte är någon exakt vetenskap så tenderar investerare att ha lite närmare till säljknappen under traditionellt svaga perioder så ur den aspekten är det inte överraskande att börserna tappade något i september. Det som sticker ut är snarare att nedgången blev så pass begränsad, trots snabbt stigande långräntor – en händelse som normalt brukar skapa större oro och volatilitet på marknaderna.

Aktiemarknaderna har primärt drivits av en imponerande lönsamhet hos företagen, där vinstprognoser reviderats upp kraftigt under året. Från att initialt ha varit koncentrerat till de stora techbolagen så ser vi nu att vinstrevideringarna breddas till fler sektorer. Det här reducerar riskerna i

marknaden och eliminerar också en av fjolårets främsta invändningar – att vinsterna står och faller med AI-bolagen. Så är inte längre fallet, även om de alltjämt utgör en viktig pusselbit.

Då det finns ett starkare samband mellan aktiekurser och bolagsvinster än mellan aktiekurser och räntemarknader så är det här sannolikt förklaringen till de motståndskraftiga börserna i september.

Dollarn i förarsätet igen

De senaste två åren har bjudit på en riktig berg-och-dalbana på valutamarknaderna. En svag dollar och en för ovanlighetens skull stark krona fick USD/SEK att tappa hela 22% mellan januari 2025 och januari 2026. För svenska

investerare åt valutaeffekten därför upp merparten av avkastningen i utländska placeringar under fjolåret, och då inte minst i globalfonder som till närmare 70% investerar i amerikanska företag.

I år har effekten varit den omvända. Från bottennivån den 27 januari har USD/SEK lyft närmare 14% vilket tillsammans med en stark börsutveckling gjort att USA är den marknad som bidragit mest till årets avkastning i globala portföljer.

Under året ser vi också ut att ha återgått till gamla valutamönster där dollarn tenderar att stärkas i tider av oro och agerar därmed krockkudde vid börsnedgångar.

Stora bolag driver alltjämt börsutvecklingen Stockholmsbörsens breda index, SAX, har stigit 7,7% i år. Under ytan rör sig dock stora avkastningsskillnader mellan bolag och sektorer. En trend som håller i sig är att stora bolag fortsätter att utvecklas klart bättre än små. Storbolagsindexet OMXS30 är +13,4% sedan årsskiftet vilket kan jämföras med Carnegie Småbolagsindex som är +2,6%. Det är en anmärkningsvärt stor skillnad i en överlag stark aktiemarknad.

Fastighetsbolag har utvecklats svagt hela året. När räntorna steg kraftigt den senaste månaden tog emellertid nedgången i den räntekänsliga sektorn fart på allvar och noterade vid månadsskiftet -17,2% för året.

Risker ökar när AI-bolagen söker extern finansiering

Vi befinner oss just nu i en aldrig tidigare skådad investeringscykel där enorma AI-investeringar (USA) sammanfaller med historiskt stora satsningar på försvar och infrastruktur (Europa). Investeringarna är den enskilt främsta orsaken till den vinstutveckling vi sett – och kommer att se – framöver.

Givet att AI-utbyggnaden, ställt i relation till BNP, är den största satsningen som gjorts någonsin – elektrifiering, dammar och järnvägar inkluderade – så är det naturligt att blotta volymen på investeringarna ger upphov till oro.

En lugnande omständighet har varit att de bolag som satsar mest också är de lönsammaste. Hittills har dessa finansierat investeringarna via egna kassaflöden och så långt är allt väl. Aktieägarna får avstå utdelning idag för större vinster i framtiden och givet hur bolag som Microsoft, Meta och Alphabet utvecklats på börsen de senaste åren så har knappast någon klagat.

När investeringsbudgetarna fortsätter att svälla under de kommande åren räcker emellertid inte det egna kassaflödet till för att täcka behovet och 2028 bedöms bara Microsoft ha positivt kassaflöde efter investeringar. Merparten av de stora techbolagen måste därför täcka dessa satsningar genom lån, primärt via kreditmarknaden. Några bolag har redan börjat. Under året har Amazon ställt ut obligationer för 98 Mdr USD och Alphabet har emitterat 80 Mdr USD. Fler bolag kommer att följa.

När fler aktörer involveras i AI-utbyggnaden så ökar också riskerna. Och kraven. Kommer investerarna att ha samma överseende med investeringarna under sämre börsår eller kommer de att kräva snabbare avkastning? Även om efterfrågan på datakapacitet lär fortsätta överstiga utbudet under nästa år så räknar vi också med att volatiliteten i sektorn ökar, något vi kommer att följa noga framöver.

Tillgångsallokering

Vi reducerade den tidigare övervikten i aktier till neutral under maj månad, då börsuppgången under årets inledning kombinerat med stigande energipriser till följd av Irankonflikten ökade risken i marknaden. Intentionen har sedan dess varit att öka aktievikten på nytt vid en eventuell korrigering på börserna. Aktiemarknaderna har emellertid varit imponerande motståndskraftiga trots fortsatt konflikt och kraftigt stigande marknadsräntor. Vi står därför alltjämt redo att öka aktievikten om och när tillfälle uppstår. Geografiskt behåller vi övervikten i Sverige men har reducerat undervikten i USA något efter sommaren.

Vill du veta mer?