Slut på räntehöjningar i Sverige

Den globala tillväxten väntas inte visa någon större förbättring under 2024, samtidigt som Sverige uppvisar negativ BNP-tillväxt för andra kvartalet i rad och därmed är i recession. Riksbanken valde att kvarstå med styrräntan, och räntehöjningscykeln bedöms vara över. God potential i ränteplaceringar, en rimlig värdering av aktiemarknaden, och osäkerhet kring konjunkturen leder sammantaget till en neutral allokering mellan aktier och räntor.

Fortsatt svag tillväxt att vänta även under 2024
Det är tydligt att det senaste årets åtstramningar slår igenom på den ekonomiska utvecklingen, där de högre räntenivåerna påverkar både investeringsplaner och viljan att konsumera. Ledande indikatorer har en längre tid pekat på en allt svagare konjunktur med låg efterfrågan från såväl konsumenter som företag, något vi nu också kan se i internationella valutafondens (IMF) World Economic Outlook.

I den senaste uppdateringen av IMF:s rapport sker visserligen relativt små prognosjusteringar för BNP-tillväxten, där den globala tillväxten för kommande år väntas bli 2,9 procent vilket är i linje med årets tillväxttakt. Men under ytan döljer sig flera större förändringar, där den förväntade tillväxten för USA höjs medan det i Europa sker nedjusteringar. Prognoserna för den amerikanska ekonomin har skruvats upp både för innevarande och nästa år, med 0,3 respektive 0,5 procentenheter. Men trots den förändringen väntas BNP-tillväxten för nästa år ändå inte nå högre än 1,5 procent. Värre är bilden för Europa där tillväxten inom eurozonen väntas ligga på låga 0,7 procent i år med en svag förbättring under 2024 till nivån 1,2 procent. Värt att notera för enskilda länder är att Tyskland i år bedöms ha en negativ tillväxt på 0,5 procent och att Storbritannien visar knapp positiv tillväxt under nästa år efter en relativt stor nedjustering av prognoserna.

Sammantaget förstärks bilden av en bräcklig global konjunktur där det än så länge är för tidigt att ropa faran över, även om inflationshotet verkar vara avvärjt. Synen att den amerikanska ekonomin är mer motståndskraftig och mindre påverkade av yttre faktorer blir alltmer tydlig, men inte ens USA kommer i det avseende att stå opåverkade. Den relativt lilla och öppna svenska ekonomin kommer att påverkas mer än flertalet övriga nationer. Det beror dels på att det finns ett stort beroende av europeisk ekonomi i övrigt (och tysk ekonomi i synnerhet), dels på att många hushåll har rörliga bolåneräntor och är extra utsatta. Den senaste mätningen visade att BNP i Sverige föll med 0,3 procent under tredje kvartalet, vilket var andra kvartalet i rad med negativ tillväxt, vilket innebär att vi är i teknisk recession. I förväntansbilden ligger även negativ tillväxt för både 2023 och 2024.

Även Sverige når räntetopp
Så var tiden inne även för Riksbanken att pausa med räntehöjningarna. Den 23 november presenterade den svenska centralbanken sitt beslut att man kvarstår med styrräntan på fyra procent, efter ett och ett halvt år med höjda räntor. Inför beslutet var marknaden delad om det skulle bli ytterligare en höjning eller inte. Riksbanken för ett resonemang om att inflationen faller i linje med de tidigare bedömningar och att den lägre efterfrågan i svensk ekonomi fortsätter att minska inflationstrycket. Samtidigt vill Riksbanken sätta förväntningarna för hur man kommer agera framgent, och vill lyfta fram att det fortfarande finns en reell möjlighet att det kommer ytterligare en höjning i samband med nästa möte i januari givet att trenden inte håller i sig, och lyfter bland annat fram den svaga kronan som drivkraft för en högre prisökningstakt på varor.

Det innebär också att Riksbanken höjer den så kallade räntebanan som nu indikerar ytterligare en höjning under 2024, med en prognos att räntan ligger på 3,51 procent i det fjärde kvartalet 2026 (räknat som kvartalsmedelvärde). I centralbankernas värld handlar mycket om vad som sägs snarare än vad som görs. Riksbanken är självklart medveten om de tuffa ekonomiska effekterna på svensk ekonomi från räntehöjningarna men är samtidigt i princip tvingade att ha en stram hållning för att inte marknadsräntor och valuta ska arbeta emot den aktuella penningpolitiken. Med tanke på utvecklingen både i USA och Europa vad gäller fallande inflationstakt bedömer vi det som att även Riksbanken nu är färdiga med räntehöjningarna för denna gång, bara det att de inte har råd att säga det, och att vi under senare delen av 2024 kan se fram emot räntesänkningar för att stimulera den hårt ansatta svenska ekonomin.

Uppgången fokuserad till få bolag
Räknat i kronor har den globala aktiemarknaden uppvisat en avkastning på drygt 2 procent under november, vilket innebär att utvecklingen sedan inledningen av året uppgår till 18 procent. Den svenska börsen sticker ut med en uppgång på hela 9 procent, men räknat sedan årsskiftet är uppgången endast 10 procent. Starkast utveckling under året finner vi i USA med en uppgång på 21 procent, men uppgången är relativt smal och framför allt driven av de stora teknologibolagen. De sju största bolagen går numer under namnet Magnificent 7 vilket alltså är Apple, Microsoft, Amazon, Meta (Facebook), Alphabet (Google), Nvidia och Tesla. Tillsammans har dessa aktier i stort sett fördubblats hittills under 2023 och står för drygt en fjärdedel av hela börsvärdet i S&P 500. Gör vi en justering för dessa börsjättar står det klart att övriga börsbolag i USA endast skapat en värdetillväxt på omkring 7 procent aggregerad nivå.

Med en relativt stark börsuppgång i ryggen börjar fokus mer hamna på värderingen av aktie-marknaden. Vi konstaterar att värderingen visserligen är över historiska nivåer men bedömer samtidigt att värderingsnivån inte är orimlig, samt att det framför allt är de största börsbolagen som sticker ut, och inte sällan på goda grunder då vinsterna fortsätter att överraska positivt och förutsättningarna för fortsatt god utveckling är på plats. Läget ger också fog för att ha en mer positiv syn på småbolagen, vilka under längre tid haft en svagare utveckling är större bolag och där värderingsskillnaden under hösten har närmat sig rekordnivåer. På global basis har vi ännu inte kunnat se en tydligt förbättrad trend för småbolagen, men på den svenska marknaden har den senaste tiden inneburit ett tydligt bättre sentiment för mindre bolag, vilket delvis är kopplat till en förändrad syn på fastighetssektorn som ett resultat av att marknaden i allt högre utsträckning räknar med att vi passerat räntetoppen.

Vi noterar också att placeringar i räntor i förhållande till aktier är mer attraktivt än på över 15 år. Som vi lyft fram i tidigare månadskommentarer finns en rad intressanta fondplaceringar som kan ge en bra exponering mot företagsobligationsmarknaden, en tydlig riskspridning och god förväntad avkastning. En mix av fonder inriktade mot såväl företagsobligationer med hög som låg kreditkvalitet, samtliga med relativt kort ränteduration kan idag ge en förväntad avkastning som vida överträffar det bankerna erbjuder på räntekontot.

Neutral allokering kvarstår
Med god potential även i ränteplaceringar, en rimlig värdering av aktiemarknaden, och med fortsatt osäkerhet kring konjunkturen talar mycket för att kvarstå med en neutral allokering mellan aktier och räntor. Vi har dock en mer positiv syn på den svenska aktiemarknaden än tidigare, och ser att en sådan ökad exponering med fördel kan ske via en småbolagsfond.

Vänligen kontakta din Säkrarådgivare för mer information om din situation och hur aktuell marknadssyn påverkar dina innehav.