Stark avslutning för svenska aktiemarknaden i december

Ledande indikatorer tyder på en svag svensk tillväxt under 2024, och även globalt tyder det mesta på att återhämtningen låter dröja på sig. Med inflationshotet borta väntar sig marknaden nu snabba räntesänkningar, frågan är dock om man tagit ut för mycket i förskott. Börsen avslutade året positivt, där den svenska aktiemarknaden steg med hela 8 procent under december.

Vikande ekonomisk aktivitet väntas i Sverige
I utblicken för det kommande året konstaterade vi att den globala ekonomin inte förväntas accelerera under 2024 och att Sverige riskerar att uppvisa negativ tillväxt. Två bra indikatorer för att få vägledning kring utvecklingen i den svenska ekonomin är inköpschefsindex för industrin, samt KI:s konjunkturbarometer som mäter stämningsläget för såväl industri som hushåll. Inköpschefsindex har under en längre tid pekat på en inbromsning i aktiviteten och mätningen för december var inget undantag, utan indikerade en fortsatt svag utveckling. Utfallet på 48,8 var en marginell försämring från föregående månad och den 18:e månaden med ett utfall under 50 som är gränsvärdet för tillväxt. Men samtidigt kan vi konstatera att det finns tecken på att konjunkturen bottnat, där mätningarna under slutet av året var på en högre nivå än årsgenomsnittet och där vissa delkomponenter förstärkts. Bland annat rapporteras att produktionsplanerna under månaden steg till den högsta nivån på åtta månader. Vår slutsats är att det trots allt lär dröja innan vi kan se en tydlig återhämtning i industrin, något som inte minst tydliggörs av att orderböckerna fortsätter att krympa.

Signalerna från Konjunkturbarometern visade på samma sätt en svensk ekonomi i motvind. Humöret i tillverkningsindustrin föll till samma nivå som under pandemin, och en hög andel av byggföretagen målar upp en mycket pessimistisk framtidsbild där byggplanerna är på den lägsta nivån sedan 1996. Indikatorn för hushållen stärktes visserligen för tredje månaden i rad, men är kvar på en historiskt mycket låg nivå där framför allt synen på den egna ekonomin och viljan till kapitalinköp påverkar utfallet negativt. Sammantaget förstärks bilden av en osäker konjunkturbild för svensk industri och hushåll som är under press till följd av en högre räntenivå och den inflationsperiod som varit.

Även ett globalt inköpschefsindex pekar på en svag tillväxt. Med ett utfall på 49,0 föll indexet åter i december och signalerade därmed för 16:e månaden i rad i kontraktion. Av de 29 länder som ingår i mätningen visar 22 länder nu en försämrad aktivitet inom industrin, där det är värt att notera att mätningen för USA oväntat föll tillbaka och där inflationskomponenterna tyder på nya prisuppgångar.

Kraftiga räntesänkningar väntas framöver
I kölvattnet av centralbankernas mjukare framtoning kring behovet av ytterligare räntehöjningar fortsätter marknadsräntorna att sjunka kraftigt. Det är som sagt oftast viktigare vad centralbanker kommunicerar än vad de faktiskt gör. Såväl räntor med kortare som längre löptider har fallit kraftigt under årets sista två månader och från räntemarknadens perspektiv förväntas nu relativt kraftiga och snabba räntesänkningar de närmsta åren. Riktigt där är inte Riksbanken än utan man håller fast vid sina försiktiga uttalanden kring inflationsrisker, men det är helt enligt förväntansbilden.

Marknaden kan dock ha gått fram lite väl fort och förhoppningsfullt. En starkare krona är precis det Riksbanken vill åstadkomma och då gäller det att inte gå för fort fram. I Riksbankens värld är det oerhört viktigt vad den stora elefanten i rummet (ECB) gör och man aktar sig förmodligen för att sänka mer och/eller snabbare än kollegan i Frankfurt och därigenom riskera bakslag i den pågående omvärderingen av den svenska peson (förlåt, kronan).

När marknadsräntor med både kortare och längre löptider faller lika mycket och kraftigt så händer inte mycket med lutningen på räntekurvan, det vill säga skillnaden i ränta mellan till exempel tioåriga obligationsräntor och de tvååriga motsvarigheterna. Redan före de kraftiga räntefallen i november/december var räntekurvan kraftigt inverterad, det vill säga räntan på längre obligationer var klart lägre än räntan på kortare motsvarigheter. Varför det här är viktigt är att det dels ger små incitament att som investerare köpa obligationsfonder med längre löptider, (alternativ-)kostnaden blir hög, dels vittnar det mycket om vad räntemarknaden redan idag prisar in ska ske framöver. Och det är inte lite vad gäller räntesänkningar. Den riktigt stora omvärderingen på räntemarknaden ligger förmodligen nu bakom oss men det finns fortfarande bra potential inom tillgångsslaget.

USA starkaste aktiemarknaden men Sverige spurtade avslutningsvis
Året avslutades med en påtagligt positiv fortsättning på den goda börsutvecklingen som varit fallet sedan vändningen uppåt i oktober. Utvecklingen har avslutningsvis dessutom varit relativ bred och de kraftigaste uppgångarna har de tidigare mest pressade sektorerna och bolagen uppvisat. Den nu förväntade penningpolitiska tvärvändningen har inneburit en rejäl lättnad i osäkerhet för många bolag med betydande skuldsida och räntekänslighet. Världsindex steg med goda 4,8 procent i dollar, uttryckt i svenska kronor steg världsindex med mer blygsamma 0,6 procent då kronan stärkes rejält mot både euron och dollarn under månaden. Stockholmsbörsen steg med hela 8,2 procent vilket summerar årets uppgång till 19,2 procent, vilket är nästan i paritet med världsindex som steg med 19,3 procent under 2023.

Aktiemarknaderna trotsade således svaga konjunkturutsikter och geopolitisk oro och avslutade året starkt, när osäkerheten kring penningpolitiken minskat. Regionalt sticker dock de amerikanska börserna ut som starkast under året med en uppgång på hela 21,9 procent. Utvecklingen under året har dock i hög grad drivits av ett fåtal riktigt stora It-bolag där de framtida affärsmöjligheterna kopplat till utvecklingen inom AI medför fortsatt stort intresse. Svagaste regionen under både månaden såväl som året är Tillväxtmarknaderna. Förhoppningarna om stimulanser från Kina har kommit på skam och den pågående fastighetskrisen samt geopolitiska spänningarna har pressat utvecklingen på de kinesiska börserna, vilka utgör en betydande del av Tillväxtmarknaderna.

Inför 2024 kvarstår osäkerhetsfaktorer kring konjunkturutvecklingen men också starka drivkrafter för en rad bolag och sektorer. Den snabba utvecklingen inom AI gynnar onekligen de bolag som kan positionera sig och integrera produktivitetshöjande programvara inom flertalet områden. Inom läkemedelssektorn är det stort fokus och höga förväntningar på preparat för viktminskning. Efterfrågan är enorm och två bolag dominerar marknaden idag men sannolikt tillkommer konkurrens successivt. Vi bedömer att förutsättningarna för en positiv börsutveckling under året är relativt goda, med fallande inflation och därigenom en mindre stram penningpolitik kan konjunkturen förbättras och ge stöd för vinstutvecklingen för börsbolagen.

Övervikt mot Sverige har betalat sig
Vi bedömer att en balanserad nivå mellan aktier och räntor fortsatt är att föredra. Även om den större delen av omvärderingen på räntemarknaden ligger bakom oss ser vi fortsatt god potential i ränteplaceringar. Samtidigt talar flera faktorer för en positiv börs även under 2024, där bland annat lägre inflation och sänkta räntor förväntas ge bränsle åt börsbolagen. Vår rekommenderade övervikt mot den svenska aktiemarknaden har i en global kontext lönat sig ordentligt under avslutningen av året och vi rekommenderar fortsatt en tydlig exponering mot hemmamarknaden.

Vänligen kontakta din Säkrarådgivare för mer information om din situation och hur aktuell marknadssyn påverkar dina innehav.