Vi står för tillfället mitt i rapportperioden för fjolårets avslutande kvartal, och inte överraskande kämpar många företag med höga kostnader i spåren av den stigande inflationen. Årets första halvår väntas bjuda på svag vinstutveckling för bolagen, men med ett trendskifte under andra halvåret.
Vad ligger framför oss under 2023, ett år då Sverige väntas gå in i lågkonjunktur och inflationen sannolikt inte fallit tillbaka till 2 procent? Vi lyfter fram några faktorer som kan påverka utvecklingen på kort och lång sikt och resonerar kring hur vi kan förhålla oss till de nya förutsättningarna.
Marknadens fokus ligger fortfarande på inflationsutvecklingen och humöret styrs av den senaste statistiken. De senaste månaderna finns tydliga tecken på att USA lyckats vända inflationstrenden, men än så länge går det inte att se något trendbrott i Sverige.
I mitten av oktober startade ett lättnadsrally på börsen, med en snabb studs uppåt på många marknader. Trots det är utvecklingen på Stockholmsbörsen kraftigt negativ om vi ser ett år tillbaka, men det ser inte likadant ut överallt i världen. De senaste åren har värderingen på aktiemarknaden stigit, och i takt med börsfallet har vi närmat oss mer normaliserade nivåer.
Nu har regeringen fastställt prisbasbeloppet för 2023. Det nya beloppet uppgår till 52 500 kronor vilket innebär en höjning med hela 4 200 kronor. Nu riskerar många entreprenadverksamheter att stå underförsäkrade, varnar Säkra.
Räntehöjningarna har kommit tätt från centralbankerna och tonen är skarpare än tidigare. Aktiemarknaden har inte reagerat positivt på signalerna utan fortsätter sin kräftgång under september. Men för en svensk investerare som placerat på den globala aktiemarknaden har utvecklingen inte varit särskilt dramatisk.
Sommaren har bjudit på en stark börs, när inflationsoron åtminstone tillfälligt mattades av samtidigt som bolagen visat sig vara motståndskraftiga. Men oron finns fortfarande kvar och makrosignalerna ger ingen tydlig vägledning, och det finns anledning att tro att volatiliteten kan bestå.
Den inflationsoro som många flaggade för redan under fjolåret har under 2022 blivit verklighet. Även om många bedömare står fast i sin tro att de höga nivåer vi ser idag kommer att normaliseras, så är åtgärderna från centralbankerna verkliga och oron bland placerare har bitit sig fast, och allt fler räknar nu med att vi går mot en lågkonjunktur.
En stor drivkraft för de finansiella marknaderna de senaste åren har varit stimulanserna från centralbankerna och de låga räntorna, vilket är något som nu är på väg att förändras. Med fortsatt osäkerhet kring inflation, räntor, kriget i Ukraina och covid i Kina så har svenska sparare också sålt aktiefonder för att säkra sitt sparkapital.
Prognoserna för den globala tillväxten justeras ned till följd stigande inflation, kriget i Ukraina och den nya covidnedstängningen i Kina, och det är framför allt industriföretagen som signalerar svaga framtidsutsikter. En ljuspunkt är emellertid att europeiska tjänsteföretag visar optimism i takt med att pandemirestriktioner tagits bort i regionen.
Den konflikt som fanns mellan Ukraina och Ryssland eskalerade snabbt på ett sätt som överraskade många, med ett fullskaligt krig och en invasion. Det är en humanitär tragedi som kommer sätta djupa spår och som drabbar mängder av oskyldiga människor. Händelserna påverkar också resten av världen där såväl olje- och livsmedelspriserna stiger med att högre inflation som följd.
Turbulensen på marknaden har fortsatt under februari. Temat med inflation och stigande räntor håller i sig men därutöver har krisen mellan Ryssland och Ukraina tilltagit. Stockholmsbörsen har inlett året svajigt och fallit med drygt 11 procent. Även på räntemarknaden har det varit relativt stora rörelser under inledningen av året.
