En tredjedel ser sparande som största ekonomiska utmaningen i höst: “Bufferten ett viktigt trygghetsprojekt”

Nästan var tredje svensk ser sparandet som höstens största privatekonomiska utmaning. Samtidigt uppger var fjärde att det viktigaste ekonomiska målet inför hösten är att bygga upp en buffert, visar en ny undersökning från Sambla.

Svenskarnas privatekonomiska fokus inför hösten är tydligt: efter flera år av pressade hushållsekonomier vill många stärka sin ekonomiska motståndskraft. I en ny undersökning från Sambla, genomförd av Syno, svarar 31 procent att den största privatekonomiska utmaningen i höst blir att bygga upp sitt sparande.

Det är också bufferten som toppar listan över konkreta ekonomiska mål. 25 procent uppger att deras viktigaste mål under hösten är att bygga upp en buffert, medan 16 procent främst vill få ekonomin att gå ihop. Samtidigt saknar var fjärde svensk ett särskilt ekonomiskt mål inför hösten.

– Det här visar att många hushåll fortfarande känner ett behov av att reparera sin privatekonomi. Bufferten har blivit höstens viktigaste trygghetsprojekt, särskilt efter en period där många har behövt använda sparpengar för att hantera ökade kostnader, säger Marcus Karlsson, privatekonomisk expert på Sambla Group.

Var fjärde sparar mindre eller inget alls

Undersökningen visar samtidigt att sparläget är tudelat. Drygt hälften, 51 procent, sparar ungefär lika mycket som för ett år sedan och 24 procent sparar mer. Men 15 procent sparar mindre, 6 procent sparar inte alls och 4 procent uppger att de har slutat spara.

Bland yngre är rörelserna tydligast. I åldersgruppen 18-24 år uppger 38 procent att de sparar mer än för ett år sedan, men samtidigt sparar 21 procent mindre. För samma grupp är det vanligaste ekonomiska målet att börja spara igen, vilket 30 procent anger.

– Att många unga både vill börja spara igen och samtidigt uppger att de sparar mindre visar hur känslig privatekonomin är i början av vuxenlivet. Små marginaler gör att sparandet snabbt påverkas, men viljan att ta kontroll över ekonomin finns där, säger Marcus Karlsson.

Trots sparfokus ser många ljust på hösten. 35 procent uppger att de inte ser några större ekonomiska utmaningar. Optimismen är störst bland äldre: i åldersgruppen 65-80 år svarar 53 procent att de inte ser några större privatekonomiska utmaningar, jämfört med 15 procent bland 18-24-åringar.

Samtidigt finns tydliga skillnader mellan inkomstgrupper. Bland hushåll med en årsinkomst under 100 000 kronor uppger 44 procent att den största utmaningen blir att få pengarna att räcka till vardagens utgifter. I hushåll med över 700 000 kronor i årsinkomst är motsvarande andel 9 procent.

Alla siffror från undersökningen

Undersökningen visar att svenskarnas viktigaste ekonomiska mål inför hösten är:

• 25 procent: Bygga upp en buffert
• 25 procent: Inget särskilt ekonomiskt mål
• 16 procent: Få ekonomin att gå ihop
• 11 procent: Börja spara igen
• 11 procent: Börja investera
• 6 procent: Betala av skulder
• 6 procent: Köpa bostad

På frågan om höstens största privatekonomiska utmaning svarar svenskarna:

• 35 procent: Ser inga större ekonomiska utmaningar
• 31 procent: Att bygga upp sitt sparande
• 17 procent: Att få pengarna att räcka till vardagens utgifter
• 7 procent: Vet inte
• 6 procent: Att hitta eller behålla ett jobb
• 5 procent: Att klara boendekostnaden
  

Om undersökningen

Undersökningen är genomförd av Syno på uppdrag av Sambla Group. Ett nationellt representativt urval av 1 000 personer i åldern 18–80 år i Sverige har svarat på frågor om sin privatekonomi. Datainsamlingen genomfördes online i Syno’s nätverk av paneler mellan den 6:e augusti och 12:e augusti 2026.