Att känna igen antisemitism – historia och nutid | RFF

Att känna igen antisemitism – från historiska rötter till nutida uttryck

Antisemitism beskrivs ibland som "det äldsta hatet". Det är ett hat som har följt med genom sekler, format sig efter sin tid och gång på gång dykt upp i nya skepnader. För att kunna motverka det behöver vi kunna känna igen det – både i dess historiska form och i de uttryck det tar i dag. Riksorganisationen för fortbildning om Förintelsen (RFF) arbetar med just detta: att sprida kunskap som gör antisemitismen synlig och begriplig.

Ett hat med djupa rötter

En viktig utgångspunkt är att antisemitism inte har något med judar eller judendom att göra. Den uppstår hos dem som hatar, och är en produkt av deras föreställningar – inte av något hos dem som drabbas.

Som beskrivs på RFF:s temasida om antisemitism är det vi i dag kallar antisemitism ett kulturellt nedärvt hat mot judar, med ursprung i den kristna kulturen i Europa, som därifrån spridit sig vidare till andra ideologier, religioner och kulturer. Genom historien har det formats mängder av nedsättande bilder och beskrivningar av judar – ofta med en återkommande kärna: föreställningen om judar som ett dolt, mäktigt hot som strävar efter makt. Just den föreställningen är viktig att känna igen, eftersom den återkommer gång på gång, ända in i vår egen tid.

Hur antisemitismen ser ut i dag

Antisemitismen har inte stannat i historien. Den tar nya former, och två av dem är särskilt viktiga att förstå: den i skolan och den på nätet.

Skolverket har i rapporten Antisemitism i skolan undersökt hur antisemitiska uttryck upplevs av elever och personal. Rapporten kopplar uttrycken både till högerextremism och till spänningar relaterade till konflikten mellan Israel och Palestina. Konsekvenserna för elever med judisk identitet beskrivs som allvarliga – många vittnar om otrygghet, och om att de väljer att dölja sin identitet i skolan. [platshållare: om ni vill ha med publiceringsår eller en nyckelsiffra ur rapporten, fyll i här – jag kunde inte verifiera exakta uppgifter.]

En annan arena är den digitala. En studie från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), framtagen inom ett regeringsuppdrag till Forum för levande historia, kartlägger antisemitism i digitala miljöer. Studien visar att antisemitismen online är särskilt livskraftig. Historiska stereotyper och konspirationsteorier får nya uttryck genom memes, kodade ord och humoristiska inslag – något som gör hatet svårare att upptäcka och bidrar till att det normaliseras. Just förmågan att gömma sig i skämt och kodspråk gör den digitala antisemitismen svår att bemöta, och gör kunskap om dess mönster desto viktigare.

Kunskap som motmedel

Att antisemitism är ett hot inte bara mot enskilda individer utan mot det demokratiska samhället i stort är utgångspunkten för den nationella strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism som tagits fram i Sverige. Strategin lyfter fram behovet av ökad kunskap om antisemitismens uttryck, historia och nutida former.

Det är där utbildning kommer in. Ju fler som kan känna igen antisemitismens mönster – den historiska kärnan och de nya förklädnaderna – desto svårare blir det för hatet att passera obemärkt. Genom utbildningspaketet Kunskapslyft om Förintelsen erbjuder RFF material för lärare och andra som vill fördjupa sig i ämnet, med antisemitism som ett av de bärande temana.

Att lära sig känna igen antisemitism är inte bara en historisk övning. Det är ett sätt att värna om ett samhälle där ingen behöver dölja vem de är.