Om tre månader skärps Sveriges luftkrav – mer än hälften av kommunerna riskerar att inte klara nivåerna

EU:s nya luftkvalitetsdirektiv ska vara infört i svensk rätt senast den 11 december 2026. Då halveras i praktiken de tillåtna nivåerna av partiklar och kvävedioxid i utomhusluften. Enligt beräkningar som Hjärt-Lungfonden presenterade hösten 2025 skulle 56 procent av Sveriges kommuner överskrida minst en av de nya nivåerna. Men debatten om ren luft stannar oftast vid gatan – trots att vi tillbringar merparten av våra liv inomhus.

Det reviderade luftkvalitetsdirektivet, (EU) 2024/2881, innebär den största skärpningen av Europas luftregler på över femton år. Gränsvärdena närmar sig Världshälsoorganisationens riktvärden och ska vara uppnådda senast den 1 januari 2030.

För årsmedelvärden betyder det att partiklar av storleken PM2,5 går från 25 till 10 mikrogram per kubikmeter, PM10 från 40 till 20 och kvävedioxid från 40 till 20. Nivåerna mer än halveras alltså för flera av de föroreningar som har tydligast koppling till hjärt-kärlsjukdom och luftvägsbesvär.

Alla kommuner berörs

I november 2025 lämnade Naturvårdsverket sitt förslag på hur direktivet ska genomföras i Sverige. Myndigheten föreslår bland annat skärpta miljökvalitetsnormer till 2030, en möjlighet till sanktioner mot kommuner som inte upprättar åtgärdsprogram i tid, och en årlig nationell modellberäkning av luftkvaliteten på gatunivå. Naturvårdsverket föreslår också att Sverige avstår från att använda de undantag direktivet medger.

"Att arbeta för renare luft är ett effektivt sätt att förbättra folkhälsan. Varje minskning av luftföroreningar innebär färre sjukdagar", sade Maria Ullerstam, enhetschef för luftenheten på Naturvårdsverket, i samband med att förslaget lämnades.

Bakgrunden är att luftföroreningar beräknas orsaka omkring 6 700 förtida dödsfall varje år i Sverige – trots att svensk luft är renare än i stora delar av Europa.

Byggnaden är det sista filtret

Här finns en blind fläck i samtalet. Regelverket handlar om utomhusluft, mätstationer och trafikflöden. Men människor andas inte i mätstationer. Vi tillbringar uppskattningsvis omkring 90 procent av vår tid inomhus – i skolor, kontor, vårdlokaler och bostäder.

Partiklar av typen PM2,5 är så små att de följer med ventilationsluften rakt in i byggnaden om luftbehandlingssystemet inte stoppar dem. Det gör ventilationsfiltret till den sista barriären mellan gatans luft och barnens klassrum.

– Skärpta utomhuskrav är rätt väg, men de löser inte inomhusluften åt oss. En kommun kan klara sina mätvärden och ändå ha skolor där luften i klassrummet är sämre än den behöver vara. Filtreringen i byggnaden är den del av kedjan som fastighetsägaren faktiskt råder över själv, säger [NAMN, TITEL], Camfil Sverige.

Filterprestanda klassas enligt standarden ISO 16890, som mäter hur stor andel av partiklarna i respektive storleksfraktion ett filter avskiljer. Ett filter klassat ePM1 är utformat för att fånga de finaste och hälsomässigt mest problematiska partiklarna.

För fastighetsägare som ändå står inför de kommande åren av åtgärdsprogram är slutsatsen enkel: valet av filterklass i ventilationsaggregatet är en av de snabbaste åtgärder som finns för att förbättra luften där människor faktiskt befinner sig.

Fakta: Det här ändras

• 11 december 2026 – sista dag för medlemsstaterna att införa direktivet i nationell rätt
• 1 januari 2030 – de nya gräns- och målvärdena ska vara uppnådda
• 56 % – andel svenska kommuner som beräknas överskrida minst en av de nya nivåerna
• Ca 6 700 – förtida dödsfall per år i Sverige kopplade till luftföroreningar

Om Camfil

Camfil har hjälpt människor att andas renare luft i över sextio år. Som en ledande tillverkare av premiumlösningar tillhandahåller vi produkter och system för luftfiltrering och kontroll av luftföroreningar. Filtreringslösningar som ger ökad produktivitet hos personal och processutrustning, minimerar energianvändning och gynnar människors hälsa samt miljön. Vi är övertygade om att de bästa lösningarna för våra kunder också är de bästa lösningarna för vår planet. Från konstruktion till leverans och genom hela produktlivscykeln överväger vi miljöpåverkan på människor och världen omkring oss. Genom vår strategi för problemlösning, innovativ design, noggrann processtyrning och kundfokus är målet att spara mer, använda mindre och hitta bättre metoder – så att vi alla kan andas renare luft. Camfil-koncernen har sitt huvudkontor i Stockholm och har 30 produktionsenheter, sex R&D center, försäljningskontor i fler än 35 länder, 5 700 anställda och växer fortfarande.

Källor

• Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/2881 av den 23 oktober 2024 om luftkvalitet och renare luft i Europa. eur-lex.europa.eu
• Naturvårdsverket, "Nya krav på luftkvalitet kan påverka alla kommuner – Naturvårdsverket lämnar förslag till regeringen", 24 november 2025. naturvardsverket.se
• Naturvårdsverket, "EU:s luftkvalitetsdirektiv" samt "FAQ om införandet av det nya luftkvalitetsdirektivet och hur kommunerna påverkas under år 2026". naturvardsverket.se
• Trafikverket, "Mål och gränsvärden för luftkvalitet" – sammanställning av nuvarande och kommande miljökvalitetsnormer. bransch.trafikverket.se
• Hjärt-Lungfonden, "Över hälften av Sveriges kommuner beräknas ha alltför förorenad luft", oktober 2025. Beräkningarna bygger på underlag från IVL Svenska Miljöinstitutet, Naturvårdsverket och SMHI. hjart-lungfonden.se