Räddarna under Förintelsen – de som vågade handla

När Netflix-filmen The Swedish Connection började strömma tidigare i år fick en mindre känd del av andra världskrigets historia plötsligt en stor publik. Filmen handlar inte om en general eller en politiker, utan om Gösta Engzell, en tjänsteman på svenska utrikesdepartementets rättsavdelning, spelad av Henrik Dorsin. En man vid ett skrivbord, med papper och regler som verktyg.

Det är en påminnelse om något som är lätt att glömma: att en del av dem som räddade liv under Förintelsen inte var hjältar i traditionell mening. De var vanliga människor som valde att agera när det hade varit enklare att låta bli.

Hos Riksorganisationen för fortbildning om Förintelsen (RFF) är just detta ett av de teman vi återkommer till. I temat Räddarna möter elever och lärare begreppen förövare, åskådare och räddare – tre roller som hjälper oss att förstå hur människor agerade, och inte agerade, under Förintelsen.

Vem var en räddare?

En räddare var någon som, ofta med stor personlig risk, valde att hjälpa förföljda människor. Det kunde handla om att gömma en familj, att förfalska papper, att se åt andra hållet vid rätt tillfälle, eller att utnyttja en byråkratisk lucka för att ge någon en fristad.

Raoul Wallenberg är den mest kända svenska räddaren, känd för att ha räddat tusentals judar i Budapest 1944. Men han var inte ensam. The Swedish Connection lyfter fram Gösta Engzell och det arbete som utfördes på svenska UD, där provisoriska visum och juridiska metoder användes för att ge skydd. I filmens skildring bidrog dessa metoder till att rädda ett mycket stort antal människor – en dramatisering som bygger på historiska händelser, men där de exakta siffrorna bör läsas som filmens berättelse snarare än som exakt facit.

Det som gör räddarna viktiga att undervisa om är inte främst antalet räddade. Det är frågan filmen och temat båda ställer: vad får en människa att handla, när så många andra lät bli?

Räddarna och de mänskliga rättigheterna

Temat räddarna hänger nära samman med frågor om mänskliga rättigheter. Förintelsen visade vad som händer när en grupp människors rättigheter och värdighet systematiskt tas ifrån dem. Räddarna visar den andra sidan: att även i ett sådant mörker fanns det de som vägrade acceptera att vissa människor var mindre värda.

Det är en lärdom som inte stannar i historien. Frågan om vad var och en av oss är beredd att göra för andra människor är lika levande i dag.

För dig som vill lära dig mer

Temat Räddarna ingår i utbildningspaketet Kunskapslyft om Förintelsen, tillsammans med fyra andra teman: judisk identitet i Polen, antisemitism, gettot i Warszawa och värdet av demokrati. Materialet är tänkt att användas i skolan, men fungerar lika väl för den som på egen hand vill förstå mer om Förintelsen och om de människor som valde att handla.

Om The Swedish Connection har väckt en nyfikenhet på de svenska räddarna, finns det alltså gott om vägar att gå vidare.