Inför 9 november: Kristallnatten visar hur Förintelsen växte fram

Om drygt tre veckor, den 9 november, är det 88 år sedan Kristallnatten. Natten mellan den 9 och 10 november 1938 angreps judar, deras hem, butiker och synagogor i hela Tyskland och Österrike. För Riksorganisationen för fortbildning om Förintelsen (RFF) är dagen ett viktigt tillfälle för skolan. Kristallnatten visar tydligt hur Förintelsen inte började med förintelseläger, utan med en förföljelse som trappades upp under flera år.

Från diskriminering till öppet våld

När Kristallnatten inträffade hade judar i Tyskland redan levt med lagar som stängde ute dem från arbete, skola och samhällsliv i flera år. Nazistledningen använde mordet på en tysk diplomat i Paris som ursäkt för att slå till. Angreppet framställdes som en spontan folkreaktion, men var i själva verket samordnat från ovan.

Skadorna var enorma. Hundratals synagogor brändes och tusentals judiskägda butiker förstördes. Enligt nazistregimens egna siffror dödades 91 människor, men det verkliga antalet offer var sannolikt betydligt högre. Namnet Kristallnatten kommer från allt krossat glas som täckte gatorna morgonen efter.

Tusentals fördes till tyska koncentrationsläger

Det som gör Kristallnatten särskilt viktig att undervisa om är det som hände efteråt. Under dagarna efter pogromen greps omkring 30 000 judiska män och fördes till tyska koncentrationsläger, främst Dachau, Buchenwald och Sachsenhausen. Där utsattes de för grov misshandel, och dödstalen i lägren steg kraftigt under de följande månaderna.

För första gången fängslades judar i så stor skala enbart för att de var judar. Lägren, som från början främst använts mot politiska motståndare, blev nu en del av förföljelsen av den judiska befolkningen. Kristallnatten ses därför ofta som en vändpunkt i den utveckling som ledde fram till Förintelsen.

En minnesdag som passar klassrummet

Kristallnatten är en bra ingång för lärare som vill få eleverna att förstå hur något så ofattbart som Förintelsen kunde hända. Händelsen är konkret och avgränsad, men den rymmer stora frågor: hur hat normaliseras, vad som händer när rättigheter tas bort, och vilket ansvar som vilar på åskådarna.

Några sätt att uppmärksamma dagen:

• Låt eleverna jämföra situationen för judar i Tyskland före och efter november 1938.
• Diskutera begreppen förövare, åskådare och räddare utifrån händelserna.
• Använd dagen som start på ett längre arbete om Förintelsen och de tyska koncentrationslägrens roll.

RFF:s utbildningspaket Kunskapslyft om Förintelsen riktar sig till högstadiet och gymnasiet. Det innehåller dokumentärfilmen När rösterna tystnar, lärarhandledningar och fördjupande teman om bland annat antisemitism, demokrati och räddarna. Materialet kan användas både inför och efter minnesdagen.

Att minnas Kristallnatten handlar inte bara om historia. Det handlar om att förstå hur snabbt ett samhälle kan förändras när människors lika värde inte längre försvaras.

Om Riksorganisationen för fortbildning om Förintelsen (RFF)
RFF är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell organisation som fortbildar om Förintelsen och antisemitismen och dess verkningar, och som arbetar för att främja demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter.