Skyddsutrustning vid vård av covid19-patienter avgörs av bedömd risk och situation

I slutet av förra veckan enades landets regioner om nya riktlinjer för personlig skyddsutrustning vid vård av patienter med covid-19. Där saknades krav på munskydd i vissa situationer. Nu är det förtydligat i riktlinjerna att nivån på skyddsutrustning beror på riskbedömning och situation.  – Det har klargjorts att individen kan använda både visir och munskydd, säger Shokoufeh Manouchehrpour, skyddsombud på Sahlgrenska universitetssjukhuset och ordförande för Sjukhusläkarna Göteborg. Men fortfarande behövs än mer enhetliga direktiv och att det säkerställs att all personal får utbildning i hur utrustningen används.

De nya riktlinjerna tolkades som en sänkning av kraven på skyddsutrustning och har fått vårdpersonal att reagera. Bland annat bildades en Facebook-grupp med namnet ”#Vägrasänkahygienkraven covid-19”. Diskussionerna har framförallt gällt kort eller lång ärm på förklädet samt om endast visir räcker, eller om både visir och munskydd behövs.

När Västra Götalandsregionen ändrade sina rutiner och plockade bort kirurgiska (vattentäta) munskydd under heltäckande visir vid vård av covid19-patienter gjorde skyddsombud på akuten på Sahlgrenska en begäran om åtgärder kring arbetsmiljö (med stöd av arbetsmiljölagen 6 kap 6 a§). Sahlgrenska förtydligade då att vården även fortsättningsvis ska tillhandahålla kirurgiska munskydd, så att alternativ finns vid stor risk för smitta. Då kan man välja att ha heltäckande visir ensamt eller vätsketätt munskydd ihop med skyddsglasögon. Alternativt kan visir som inte skyddar för stänk mot munnen kombineras med vätsketätt munskydd. Utifrån riskbedömning och arbetsmoment väljs det mest lämpliga alternativet.

I måndags kom också nya rekommendationer från Folkhälsomyndigheten:

• Situationen avgör vilken utrustning som ska användas.
• Riskbedömning i relation till vårdmoment ska göras av varje verksamhet.
• Rekommendationen är generell. Den måste alltid kompletteras med en egen riskbedömning i arbetssituationen.

Rekommendationerna är en bas för de mer detaljerade riktlinjerna från regionerna.

- De direktiv vi har fått nu är att skyddsåtgärder alltid ska utgå från bedömd risk i aktuell vårdsituation, säger Shokoufeh Manouchehrpour, skyddsombud vid Sahlgrenska samt ordförande för Sjukhusläkarna Göteborg. De vårdhygieniska verksamheterna i alla regioner kom överens om att så här ska det vara, och det är ungefär det som Folkhälsomyndigheten också säger i sina nya riktlinjer. De tre områdena som ska skyddas från stänksmitta är mun, näsa och ögon. Då ska visir med eller utan munskydd alternativt skyddsglasögon och munskydd användas. Vid aerosolbildande moment ska kirurgiskt munskydd FFP2 eller FFP3 användas.

Vid Folkhälsomyndighetens pressträff på onsdagen påpekades att användning av skyddsutrustning är ett lokalt ansvar, eftersom arbetsmiljöansvaret ligger på arbetsgivaren. Dock har man insett att det blivit mycket diskussioner kring skyddsutrustningen och kommer inleda en dialog med regionerna, så att man kan hitta ett gemensamt sätt att hantera detta.

- Riktlinjerna kan fortfarande upplevas som otydliga, eftersom beslutet ska avgöras av individ och situation. Sjukvårdspersonalen behöver arbetsro och känna trygghet i att de är skyddade i en redan pressad situation. Då behövs rutiner som sitter i ryggmärgen. Utbildning i hur utrustningen används är också viktigt. Dessutom vill vi veta att riktlinjerna är baserade på kunskap och försiktighetsprincipen. Men nu har det i varje fall fastslagits att både visir och munskydd kan användas. Det låter bra att Folkhälsomyndigheten inleder en dialog med regionerna, för vi måste få en samsyn kring detta, avslutar Shokoufeh Manouchehrpour.