Buller ger hälsoproblem - så kan vi påverka ljudbilden

Buller ses allt oftare som en hälsorisk, men kan vi göra något åt det? Redan för 45 år sedan kunde forskare visa att buller påverkade barns och ungas inlärning negativt, och många menar att en tystare vardag är en nödvändighet om vi vill behålla en god folkhälsa. 
- Det finns mycket som vi kan påverka, säger Jimmy Ekman på Skandinaviska Områdesskydd. 

Städer är inte bara smutsiga rent visuellt: även ljudmiljön är full av intryck. Biltrafik, tåg, nybyggnationer och röster bildar en ljudmatta som kan vara väldigt påfrestande för människor som rör sig, arbetar eller lever i området. Att buller är ett problem för många redan idag är allmänt känt, men forskare tror också att vi bara sett början av problemen än så länge.

Ljud mäts i decibel och ju högre ljudet är desto fortare går det att skada vår hörsel. Men långvarig exponering för buller ger inte bara hörselproblem utan också långsiktiga hälsoproblem som stress, ångest och depression med bland annat nedsatt immunförsvar, sömnlöshet, högt blodtryck, typ 2-diabetes och hjärt-och kärlsjukdomar som följder.

Buller ger hälsoproblem

Vetenskapsjournalisten Neel V Patel går så långt som att kalla buller för nästa generations stora hälsokris. Han tar upp två viktiga förändringar som han menar kan leda till att buller blir ett verkligt hälsoproblem. Dels lever vi i allt högre grad i städer snarare än på landsbygden (år 2100 förutspås 84% av befolkningen bo i städer), och dels finns idag en hel del okontrollerad bullerexponering utöver de ljudnivåer vi har kontroll över.

Stockholm hör fortfarande till de ”tystare städerna” tillsammans med till exempel Wien och Oslo, medan Delhi, Kairo, Beijing och Mexico City ligger i toppen. Men hur kan vi komma tillrätta med de bullerproblem som kommer med växande städer?

Bullerskydd

Jimmy Ekman på Skandinaviska Områdesskydd arbetar dagligen med bullerskyddsprojekt. Han menar att vi behöver tänka stort: effektiva bullerplank kan ta bort mycket av oljudet från trafik. 

- Här händer det mycket både vad gäller material och modeller, och det läggs en hel del pengar både på forskning och byggnation av bullerskydd. Vi vet att det går att skapa ljudskuggor vid högtrafikerade vägar och stora byggarbetsplatser även om besluten att faktiskt uppföra bullerskydden ofta går långsamt eftersom det är kostsamt på kort sikt, säger Jimmy.

Byggnation och trafik

Även övrig byggnation i städer behöver anpassas för att minska buller, och redan idag byggs många fastigheter med tjockare glasrutor och ljuddämpande material som akustiska takplattor. Tystare fordon som elbilar och hybrider är en annan lösning för minskade bullernivåer, men fortfarande kommer mycket ljud från friktionen mellan väg och däck, och från vindmotståndet. Dessutom är det inte bra om bilar är för tysta – de måste kunna höras av fotgängare till exempel.

Brusreducering

På ett personligt plan finns också lösningar. ANC – active noise control, eller brusreducering som vi ofta benämner det i Sverige, använder ljud för att stänga ute annat ljud. Det fungerar till exempel i bilar, eller med hörlurar som analyserar omgivningens oväsen och skickar en negativ ljudvåg in i lurarna som därmed släcker ut ljudet.

Skydda hörseln

Att buller gör oss trötta och ofokuserade kan de allra flesta instämma i. Ändå är problemet svårt att hantera på egen hand, och ofta är de som drabbas hårdast barn, äldre och de som bor i extra utsatta områden – vilket ofta hänger ihop med låga inkomster och social utsatthet på andra sätt. Medvetenheten om buller som hälsorisk finns, men det kommer att ta tid innan vi ser större förändringar till det bättre. Till dess, menar Neel V Patel att vi själva måste ta hänsyn till bullret i vår omgivning och tänka på att skydda hörseln genom att använda öronproppar och skapa tystnad där vi kan.