SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, har blivit nominerade till kulturvårdspriset Bevare mig väl, för bevarandet av glasmosaiken som upptäcktes vid rivningen av gamla kvarteret Basaren på Kungsholmen i Stockholm.
För åttonde gången har SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, tagit emot pris för ”Högsta förvaltningskvalitet” i Sverige. Det är ”Branschindex Bostäder och Kontor” som varje år mäter förvaltningskvaliteten bland bostadsföretagen. Enligt vd Eva Nordström är priset också ett bevis på att den kooperativa hyresrätten är en uppskattad upplåtelseform.
Nu har SKB återigen blivit nominerade i tävlingen Branschindex Bostäder och Kontor, som mäter högsta förvaltningskvalitet. Nomineringen gäller klassen ”Bostäder fler än 1 000 lägenheter”. SKB har tidigare tagit emot första pris för högsta förvaltningskvalitet för bostäder sju gånger, samt två gånger i klassen ”Kontor/lokaler”.
En färsk undersökning visar att många har en positiv inställning till kooperativa företag och föreningar. De främsta fördelarna man ser med kooperativa företag och föreningar är att de ägs av sina medlemmar och att det finns möjlighet till inflytande. De yngre, mellan 26 och 35 år, ser möjligheten till inflytande som mer positivt än de äldre gör.
Madeleine Brisère har utsetts till ny förvaltningschef för SKB. Madeleine som tidigare arbetat inom företaget, kommer närmast från Rikshem och rollen som fastighetschef för södra Stockholm.
En nyckel till hållbar stadsbyggnad är att blanda olika bostads- och upplåtelseformer. Vid sidan av bostadsrätt och hyresrätt finns bl a kooperativa hyresrätter, coliving och byggemenskaper. De är på framväxt i andra länder, men relativt okända här. Varför ligger Sverige efter och vad politiken kan göra? SKB diskuterade detta med både politiker och andra bostadsaktörer.
En hållbar stadsbyggnad kräver planering och en idé om vad man vill skapa för samhälle. En av flera nycklar, är blandade upplåtelse- och bostadsformer. Ett ansvarsfullt byggande kräver också att politiken återtar initiativkraften. Vad krävs för att vi ska få in fler bostadsformer på marknaden? Vad kan politiken på nationell nivå göra, vad kan kommunerna göra och vad kan vi byggaktörer göra?
Det är få förunnat att ha verkat i över ett sekel och fortfarande vara så aktiv och utvecklingsfokuserad. I juni fyller SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, 103 år. Med sin upplåtelseform bidrar SKBs kooperativa hyresrätter till en hållbar stadsbyggnad i sex kommuner. Inom ett år etablerar sig föreningen i två nya kommuner varav en av dem är i ett nytt län.
En färsk undersökning som SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, låtit genomföra visar att 93 procent av de tillfrågade tycker att hållbarhet är viktigt när de väljer bostad. Hela 42 procent menar till och med att hållbarhetsaspekten är mycket viktig och kvinnor tycker det är viktigare än män.
Det slutliga beslutet att SKB köper loss 42 av sina 94 tomträtter i Stockholms stad, har nu fattats av kommunfullmäktige. Friköpet innebär att SKB får en bättre balans mellan den ägda och hyrda marken. Den totala affären hamnar på 1,1 miljard kronor.
Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor´s satte det långsiktiga kreditbetyget för SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, till AA-. Det är samma höga rating som tidigare år och där SKB på kort sikt har fått den högsta möjliga ratingen A-1+ och K-1.
SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, har ett aktivt hållbarhetsarbete och välkomnar det förslag som bostadsminister Per Bolund presenterade, vilket handlar om att göra tak med solceller obligatoriska i nyproduktion. Sedan 2014 har solenergi varit standard i alla SKBs nyproduktioner.