Anpassa sjukförsäkringar till företagare

Trots regeringens ambitioner att utöka RUT begränsas kvinnors möjligheter till företagande i Sverige. En betydelsefull anledning är att Sveriges omfattande socialförsäkringssystem utformats så att de framförallt är anpassade för anställda snarare än för företagare. Forskningen visar att detta resulterar i att incitamenten till företagande därmed minskar. Framförallt kvinnor drar sig för att satsa på företagande, eftersom de i större utsträckning än män använder socialförsäkringarna. Ett annat resultat är att många kvinnor som driver företag i Sverige inte vågar satsa på sina verksamheter fullt ut. Istället kombinerar de det med en anställning, eftersom de vill behålla den trygghet i socialförsäkringen som är associerad till fast anställning. 

I en konferens om kvinnors företagande som Vinnova anordnade drog fyra svenska forskare slutsatsen att det faktum att ”socialförsäkringssystemet i den svenska välfärdsstaten kopplats till lönearbetet, är en delförklaring till kvinnors val att försörja sig på lönearbete, snarare än som företagare.” Under samma konferens noterade tre andra forskare att ”Om det politiska målet är att öka kvinnors företagande i Sverige bör policyåtgärder i huvudsak inriktas mot åtgärder som harmoniserar socialförsäkringsvillkoren mellan företagare och anställda”. Internationell forskning stödjer att reformer som gör det mera förmånligt för företagare att försäkra sig själva i synnerhet främjar kvinnors företagande.

Hur ska då systemen reformeras för att bli bättre anpassade till företagare? Ett givet svar är att förmåner som gäller för anställda också ska inkludera företagare, så att vi får en likhet inför lagen och minskar diskrimineringen av företagare. Det är anmärkningsvärt att graviditetspenningen, en förmån som just påverkar kvinnor, inte betalas ut till företagare på samma sätt som till anställda. Samtidigt är det inte bara viktigt att företagare får rätt till förmåner. En utgångspunkt i reformarbetet bör vara insikten att företagare möter en annorlunda vardag än anställda. Företagare som är sjuka kan som exempel i många fall inte vara borta från jobbet under längre tid, eller alls, om de inte vill tappa värdefulla kunder och gå med förlust. De kan därmed ha ovanligt stort behov av försäkringslösningar som erbjuder snabba sjukvårdsinsatser och rehabilitering tillbaka till arbete. Därför har företagare ovanligt stora behov av individuellt anpassade försäkringslösningar.

En konstruktiv reform skulle vara att ge företagare valet att finansiera sina egna försäkringslösningar genom en frivillig möjlighet att stå utanför till exempel sjukförsäkringen. Då sänks företagens egenavgift och det ekonomiska utrymmet kan istället användas till att teckna en individuellt utformad försäkringslösning. En sådan reform skulle förbättra företagsklimatet i Sverige i allmänhet och framförallt uppmuntra kvinnor till att driva eget. Reformen är särskilt angelägen för just mindre företag.

Många företagare betalar redan för privata trygghetslösningar, eftersom de försäkringar som de betalar via skattsedeln inte är anpassade till deras villkor. Det gäller att verka för ett system som ger landets företagare möjligheten att nå trygghet, utan att behöva betala dubbelt. Det andra alternativet är att genomföra konkreta förbättringar av det existerande offentliga systemet, så att de företagare som till exempel blir sjuka faktiskt får hjälp i tid. Möjligheten till opt-out kan självklart kombineras med förbättringar av systemet.