Det är något som skaver när stöden dröjer!

Pandemin fortsätter hålla Sverige i ett hårt och ansträngande grepp. Restriktioner förlängs i en vag förhoppning att minska smittspridningen för att undvika att samhällsviktiga funktioner inte måste stänga på grund av sjukdom.

Utifrån ett småföretagarperspektiv är situationen just nu som att behöva välja mellan pest eller kolera. Tar man bort restriktionerna kan detta leda till fortsatt spridningsökning och extremt hög sjukfrånvaro, vilket minskar möjligheterna att ha verksamheten i full gång. Behålls restriktionerna begränsas möjligheten att kunna fortsätta verksamheterna och personal behöver sägas upp.

Det är svåra avvägningar som många småföretagare behöver göra och utgångsläget efter två år av pandemirestriktioner är svårt. Reserver är tömda, mycket tid har gått åt till att söka olika finansiella stöd för att hålla företagen i gång, man har skuldsatt sig via skattekonto och privata lån, jobbat extra med andra jobb för att ens personal ska kunna ha ett jobb att gå till, man har minskat på sin egen lön och förbjudits att kompensera den minskade lönen och ökade arbetstiden genom ett införande av vinstutdelningsförbud vid mottagande av stöd.

Därutöver har småföretagare fått dramatiskt ökade kostnader för el och drivmedel skapade av skattesystemet.

Men varför detta gnäll, frågar vän av ordning. Konkurserna har aldrig varit så få, antal nyregistrerade företag ökar och det har delats ut miljarder i stöd till företag. Dessutom har näringsministern sagt att stöden måste vara krångliga att söka annars ökar bidragsfusket än mer, för företagare kan man inte lita på.

Saken är den att det finns två sidor av samma mynt. Småföretagare är optimister. Att konkurserna inte ökat beror på att den stora majoriteten av småföretagare lagt hela sin själ och hjärta i sitt företag. De är måna om sina anställda, de är måna om sin verksamhet och företaget är en del av familjen. Att försätta sitt, i normala fall, friska företag i konkurs på grund av en pandemi är lika moraliskt fel som att avliva sin hund för att man inte har råd att köpa hundfoder på några dagar.

Att antalet nyregistrerade företag ökat är ännu inte till fullo analyserat. En anledning kan vara att de som redan driver företag startar nya bolag för att ändra inriktning och testa nya affärsmodeller för att sprida riskerna. Dessutom kan det vara så att många av de anställda som varit korttidspermitterade haft tid att förverkliga drömmen om att bli företagare, vilket är en dröm för en tredjedel av Sveriges befolkning. Att vi får fler som startar företag är bra och det är då extra viktigt att det blir tryggt, enkelt och lönsamt att driva företag.

Därför är det något som skaver när regeringen tycker att småföretagare ska stå med mössan i hand och tacka för den veckopeng som eventuellt delas ut av förmyndaren vid rätt ifylld blankett, samtidigt som månadslönen helt blivit indragen. Det är en kontraproduktiv strategi att politiken säger sig rädda företag genom stöd och samtidigt smutskasta småföretagande genom beskrivningar om att företagare enbart drivs av att utnyttja systemen och lura systemet på pengar.

Denna beskrivning av företagande riskerar att få än större negativa effekter på näringslivet än pandemin i sig. Näringsministern måste förstå att företagandets ekosystem är mer än bara storskaliga industrietableringar och nyöppnade gruvor. Småföretagen utgör 96 procent av landets företagande och är lösningen på många samhällsutmaningar. De förtjänar bättre uppskattning i allt det värde som de dagligen tillför Sverige i form av varor, tjänster, innovation, service och arbetstillfällen. Se även bevakningen direkt från en småföretagares vardag klicka här.

Mattias Andersson
Näringspolitisk talesperson
Småföretagarnas Riksförbund