Fult eller fint att vilja tjäna pengar.

I den kungliga avundsjukans Sverige har det under lång tid varit fult att tjäna pengar. Det enda sättet som egentligen har accepterats har varit genom vinster på lotterier och liknande. Då har man bara haft tur. Om någon satsar allt han äger, inklusive vilja ambition och hårt arbete, på att starta ett företag och lyckats bli lönsam och tjäna hyggligt med pengar den vägen så har det varit dubiöst och nästan osolidariskt mot medmänniskorna. Såvida man inte blir så framgångsrik som till exempel Ingvar Kamprad. Då blir man närmast landsfader och helgonförklarad. Med all rätt.

De på sin tid omtalade ”finansvalparna” provade på andra vägar till pengar och rikedom. En del lyckades medan andra var för giriga och tog för stora risker. Konkurserna stod som spön i backen. Många ondgjorde sig över metoderna men på något sätt var det i alla fall legitimt. De ansågs vara smarta och jobbade ofta med andras pengar. Att dessa personer i stället skulle ha startat något rejält företag, arbetat hårt och väntat på eventuell vinst låg inte i tiden.

I en Söndagskrönika i Svenska dagbladet nyligen refererades Företagarnas Jens Spendrup som efter en föreläsning på Handelshögskolan av professorn fick höra att ”studenterna nog inte var så intresserade av allt det här om att driva eget. De vill inte bli företagare, utan de vill bli tjänstemän i finansvärlden. De vill bli rika”

Det anses alltså knappast möjligt att bli rik genom hårt arbete och företagande i Sverige. Blir man företagare så är det sällan med baktanken att bli rik utan snarare en fix ide om att förverkliga sina drömmar och bli oberoende.

Attityderna till framför allt småföretagande är i Sverige relativt negativa. Få vill ta de ekonomiska risker som är involverade och satsa det hårda arbete som behövs. Belöningen för detta står sällan i proportion till insatserna. I vart fall ta det väldigt lång tid. Finansvalpen kund nästan bli rik över natt medan småföretagaren får arbeta hårt, många timmar och lång tid för att få det att gå ihop.

De enda som kan ändra på dessa attityder är politikerna. Genom att ändra de ekonomiska spelreglerna för småföretagarna kan det kanske bli attraktivt att starta, utveckla och driva ett företag igen. De ekonomiska riskerna är för stora, regelverket för krångligt och skattebördan för stor som det är nu. Även om alla tycks vara eniga om att det är de många mindre företagen som bär Sveriges ekonomi och har förmåga att utveckla den visar de som styr Sverige ingen vilja att underlätta för dessa vardagshjältar. Tvärtom ser man många gånger med misstro på dem och skapar ständigt nya sätt att övervaka och kontrollera dem. Att det, trots allt, just nu startas många nya företag i Sverige visar bara att idéerna och viljan finns trots förutsättningarna.

Nuvarande regering gör absolut ingenting för att, som de lovat, förbättra företagsklimatet i Sverige. Tvärtom har det hörts uttalanden från den högsta ledningen om att sänker man arbetsgivaravgifterna stoppar bara företagarna vinsten i egen ficka. Regeringen tror inte på Svenska småföretagare. Nej, man misstror dem. Eller…..

För ytterligare information kontakta:

Leif Svensson                                          

Förbundsordförande

E-post: leif.svensson@smaforetagarna.eu                    Telefon; 042 – 34 28 50

På hemsidan; www.smaforetagarna.eu

Småföretagarnas Riksförbund är en oberoende, rikstäckande organisation med uppgift att främja privat företagsamhet med särskild inriktning på små företag. Förbundet är partipolitiskt, etniskt, religiöst och kulturellt obundet. Det skall driva opinionsbildning för liberal marknadsekonomi, enskilt ägande och rättssäkerhet samt främja utvecklingen av nyföretagande och internationell integration.