En forskare som gör skillnad – Sara Landström vinner SNS-priset 2025

Hur kan forskning göra verklig skillnad i samhället? Det är frågan som står i centrum för SNS-priset. Årets pris tilldelas psykologiprofessorn Sara Landström för sin forskning och sin förmåga att göra den tillgänglig och användbar för beslutsfattare och samhällsaktörer.

Sara Landström är en ledande forskare inom rättspsykologi med särskilt fokus på barnförhör, sexualbrott och trovärdighetsbedömningar. Hennes forskning håller hög vetenskaplig kvalitet och gör avtryck inom rättsväsendet. Med en kombination av akademisk skärpa och samhällsengagemang är Sara Landström en forskare som förändrar i praktiken och tilldelas därför årets SNS-pris.

Juryns motivering:

Sara Landström, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, är en ledande forskare inom rättspsykologi. Hennes studier om sexualbrott och barnförhör är av hög vetenskaplig kvalitet och har haft direkt och påvisbar inverkan på rättspraktiken. Hennes forskning citeras i ett avgörande från Högsta domstolen år 2017 och har refererats till i domskäl sedan dess. Hon har utvecklat vetenskapligt baserat beslutsstöd för asyl och migrationsärenden. Landström kombinerar akademisk excellens med starkt samhällsengagemang och bedriver kontinuerlig kunskapsspridning och utbildning för rättsväsendets aktörer, inklusive utredare vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Hon är en efterfrågad sakkunnig och prisbelönt forskare. Sara Landström är en förebild som kombinerar policyrelevant forskning med kunskapsspridning, som har haft en positiv inverkan på rättssäkerheten

Vinnaren tilldelas en prissumma om 200 000 kronor. De övriga finalisterna tilldelas gemensamt en andraplats och 25 000 kronor vardera. Sammanlagt inkom ett fyrtiotal nomineringar till SNS-priset.

Juryns motiveringar till val av övriga finalister:

Lena Hensvik, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, är en ledande och prisbelönt arbetsmarknadsekonom med stark internationell profil. Hennes studier om arbetsmarknadens funktionssätt – från jobbsökande till matchningsprocesser på arbetsmarknaden och konkurrensens påverkan på lönebildningen – är av hög policyrelevans och har publicerats i prestigefyllda vetenskapliga tidskrifter. Hensvik kombinerar akademisk excellens med ett stort samhällsengagemang. Hon medverkade i Coronakommissionens expertgrupp och har verkat aktivt för att göra forskning tillgänglig för beslutsfattare och allmänhet. Som faktagranskare i media bidrar hon på ett pedagogiskt sätt till en mer nyanserad offentlig debatt. Lena Hensvik är en förebild som lyckas kombinera banbrytande policyrelevant forskning med ett starkt engagemang för kunskapsspridning.

Lisa Laun är docent i nationalekonomi vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, och forskar om pensioner, arbetsmarknadspolitik och socialförsäkringar. Hon är en internationellt meriterad nationalekonom som aktivt strävar efter att sprida kunskap och forskningsresultat om arbetsmarknad och socialförsäkringar. Laun har genom sin medverkan som sakkunnig i råd och utredningar haft en påverkan på den politiska utvecklingen. Hon är en ofta anlitad expert i media och en mycket uppskattad föreläsare både inom och utanför akademiska kretsar. Hennes nyligen avslutade uppdrag som särskild utredare av pensionsavgiften är ytterligare ett exempel på hennes insatser för att skapa en brygga mellan forskning, policy och det omgivande samhället. Lisa Laun är en förebild genom att hon på ett inspirerande sätt bidragit till en mer upplyst och nyanserad debatt kring ämnen som pensioner, sjukskrivningar och bristyrken.

Anders Persson, docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, är en av Sveriges mest framstående statsvetare inom fältet internationell politik. Utifrån gedigen forskning om internationella normers betydelse i allmänhet och ett stort kunnande om Israel–Palestinakonflikten i synnerhet har Persson visat ett anmärkningsvärt mod och engagemang för att göra vetenskap tillgänglig, begriplig och relevant för en bred allmänhet. Genom sin förmåga att pedagogiskt förklara komplexa och starkt känslomässigt laddade konflikter har han blivit en efterfrågad expert i både akademiska och offentliga sammanhang. Han når ut med sina analyser via artiklar, böcker och expertkommentarer i både svenska och internationella medier. Anders Perssons arbete visar hur akademisk integritet och forskningskommunikation kan förenas och vilken roll forskare kan spela i ett polariserat samhällsklimat.

Peter Ueda, läkare och docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet, är en uppmärksammad forskare inom sexuell hälsa, och hans studier har fått stor uppmärksamhet internationellt. Uedas forskning har blivit publicerad i flertalet ledande vetenskapliga tidskrifter och har även rönt stort intresse i den internationella pressen, inte minst i The Economist. Han har också bedrivit forskning inom diabetes och demens. Ueda har förmågan att tillgängliggöra sin forskning på ett sätt som bidrar till att stötta individer och beslutsfattare att fatta mer välinformerade beslut. Peter Ueda är en tydlig förebild för yngre forskare i sitt sätt att bedriva och förmedla forskning.

Om prisjuryn

Juryn består av:

• Rasmus Nerman, vd för Apoteket (juryordförande)
• Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet
• Karin Grundberg Wolodarski, journalist, Dagens Industri
• Ingvar Mattson, riksdagsdirektör
• Therese Nilsson, professor i nationalekonomi, Lunds universitet

Läs mer om juryn här.

Om SNS-priset

Priset som delas ut vartannat år finansieras genom en insamling som gjordes i samband med SNS 75-årsjubileum 2023. Pristagaren belönas såväl för att ha nått ut brett med sin forskning i samhällsdebatten som för att ha nått fram till beslutsfattare i olika delar av samhället. De nominerade ska vara högst 45 år gamla under året då priset delas ut, ha doktorsexamen och vara verksamma vid universitet eller jämförbar akademisk institution. Juryn arbetar oberoende från SNS och ansvarar ensamt för valet av finalister och vinnare. Läs mer om priset här.