Frågan om 3:12-reglerna är helt central för beskattningen av arbets- och kapitalinkomster. En klyfta mellan marginalskatterna på arbete och utdelningar behöver inte nödvändigtvis vara problematisk om 3:12-reglerna är utformade på ett bra sätt. Det menar nationalekonomen Håkan Selin, författare till SNS-rapporten 3:12-reglernas roll i skattesystemet. Igår, idag och i framtiden.
I det nuvarande s
Behovet av vård förklarar bara en procent av skillnaderna i hur mycket invånarna i Sveriges olika regioner nyttjar primärvården. En stor del av variationen förblir dessutom oförklarad även efter att hänsyn tas till en rad olika faktorer. Det här är problematiskt eftersom målet är att vård ska ges på lika villkor och efter behov i hela landet. För att förstå omfattningen och orsakerna till omotiver
SNS Demokratiråd 2022 undersöker vilka realistiska framtidsalternativ som finns för den svenska lokala demokratin. Särskilt fokus ägnas hur processer och institutioner ska organiseras så att politikernas beslut ses som legitima i invånarnas ögon.
»Många tuffa prioriteringsbeslut fattas dagligen ute i kommunerna. Valet står ofta mellan dåliga och ännu sämre alternativ. Dessa beslut är i
Tre nationalekonomer och en jurist undersöker de utmaningar som är förknippade med offentlig upphandling. I januari nästa år publiceras deras slutsatser i SNS Konjunkturrådsrapport 2022.
Den offentliga sektorn gör årligen inköp för drygt 700 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 17 procent av BNP. Leveranserna är helt centrala för samhällsviktiga funktioner inom exempelvis vård och
Det är troligt att coronakrisen kommer att få långsiktiga konsekvenser för många människors inkomster och möjligheter att hitta jobb. Personer som var verksamma på relativt hårt drabbade lokala arbetsmarknader under 1990-talskrisen hade 20 år senare i snitt 8-9 procent sämre löneutveckling jämfört med personer på mindre hårt drabbade arbetsmarknader. Det visar nationalekonomerna Mattias Engdahl oc
I dag samlas ledande företrädare för universitet, högskolor, forskningsråd och företag för samtal som kommer att bidra till att sätta inriktningen för SNS kommande projekt om högre utbildning, forskning och livslångt lärande. Projektet startar i januari år 2022 och leds av SNS nya forskningsledare Jonas Klarin.
Dagen är indelad i två rundabordssamtal. Det första samtalet fokuserar på f
Högre skatt på konsumtion kombinerat med lägre skatt på arbete vore fördelaktigt för samhällsekonomin på flera sätt. Det menar skatteforskaren Spencer Bastani i en ny SNS-rapport, där han bland annat föreslår en breddad och enhetlig moms.
Konsumtionsskatter, i huvudsak moms och olika punktskatter, utgör i dag cirka 30 procent av skatteintäkterna. Momsen är i särklass viktigast. I normalfallet i
SNS valberedning föreslår Patrik Tigerschiöld, styrelseordförande i Bure, som ny ordförande i SNS styrelse. Valberedningen föreslår även inval i styrelsen av Magnus Hall, tidigare vd och koncernchef för Vattenfall samt John Hassler, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) vid Stockholms universitet.
Patrik Tigerschiöld är styrelseordförande i det börsnoterad
SNS valberedning föreslår inval av 21 nya ledamöter i förtroenderådet. Inval sker vid SNS ordinarie förtroenderådsmöte den 3 juni.
SNS är en oberoende ideell förening och Sveriges ledande mötesplats för saklig samhällsdebatt. Verksamheten består av forskning, möten och utbildning om centrala samhällsfrågor.
Förtroenderådet är SNS högsta beslutande organ. Efter årets inval består för
Förbättrad arbetsmiljö är en förutsättning för att komma till rätta med problemen i svensk äldreomsorg. Det behövs en tydligare koppling mellan högsta ledningen och de som jobbar i verksamheterna och färre medarbetare per chef. Det konstaterar forskarna Kristina Westerberg och Maria Nordin i en ny SNS-rapport.
Äldreomsorgen i Sverige står i dag för nästan en femtedel av kommunernas kostnader oc
I en ny SNS-rapport argumenterar statsvetaren Johannes Lindvall för att låsningar i bland annat migrationspolitiken skulle kunna lösas upp om fördelningspolitiska dimensioner sattes i centrum i stället för moraliska värden. Reformer inom andra politikområden, såsom bostadspolitik och energipolitik, är också möjliga men kräver delvis andra lösningar.
Det kan vara svårt att genomföra reformer i l
Att få ett utlåtande om den utbildning man har läst innan man kom till Sverige leder till både högre sysselsättning och högre lön bland nyanlända akademiker. Däremot ger det inte jobb som motsvarar deras utbildningsnivå, och effekten är generellt sett lägre för nyanlända från Afrika, Asien och Latinamerika.
Nyanlända akademiker som har fått sina utländska utbildningar formellt erkända genom utl
SNS satsar på ett treårigt projekt med fokus på energiomställningen för att bli en självklar arena för samtal om en av vår tids stora frågor: hur framtidens energisystem bör utformas.
»En viktig utgångspunkt för projektet är de krav som de internationella och svenska klimatmålen ställer på energisystemet, i kombination med det faktum att samhället är beroende av en stabil och trygg energiförsör
Förslagen från EU och OECD att införa ny beskattning av den digitala ekonomin riskerar att leda till dubbelbeskattning och nya möjligheter för skatteplanering. Det skriver juridikprofessor Pernilla Rendahl i en ny SNS-rapport.
Inom både EU och OECD finns sedan lång tid tillbaka en oro för att staters skattebaser håller på att urholkas av bland annat aggressiv skatteplanering. Arbetet med att åt
SNS har samlat en namnkunnig referensgrupp som kommer att följa ett nytt treårigt projekt om vårdens och äldreomsorgens organisering och finansiering. I gruppen sitter bland andra Getinges Nordenchef Magnus Back, Hemfrids grundare och styrelseordförande Monica Lindstedt och Kommunals samhällspolitiska chef Lisa Bondesson.
»Frågor om hur sjukvård och äldreomsorg bör organiseras och finansieras i
Den inkomstrelaterade boendesegregationen i Sverige har ökat sedan 1990-talet, men ökningen kan inte förklaras av en minskad omfördelning i form av skatter och bidrag. Det visar nationalekonomen Che-Yuan Liang i rapporten ”Inkomstojämlikhet och boendesegregation” från SNS. Liang finner att individer med låga bruttoinkomster i högre utsträckning har koncentrerats till vissa bostadsområden.
Även
Det finns få tecken på att vi i Sverige har en polarisering som hotar att lamslå demokratiska samtal eller processer. Det svenska partisystemet har alltid varit starkt polariserat och den ideologiska vänster–högerpolariseringen kännetecknas av stabilitet snarare än förändring. Det visar fyra forskare i ”Demokratirådets rapport 2021: Polariseringen i Sverige”, som släpps av SNS i dag.
I samhälls
Nyanlända kvinnors användning av föräldrapenning i Sverige tycks inte vara en central förklaring till sämre möjligheter till sysselsättning de första åren i landet, det visar två forskare i en ny SNS-rapport. Det finns skillnader mellan nyanlända kvinnor som använder föräldrapenning och de som inte gör det, men skillnaderna är relativt små.
Flera politiska åtgärder har under senare år genomfört
Under dagar med försämrad luftkvalitet på grund av så kallade inversioner ökar andelen barn som uppsöker sjukhus på grund av luftvägsproblem med nästan 5 procent. Särskilt drabbade är barn från fattigare familjer. Det visar en ny rapport från SNS som också visar att införandet av trängselskatt i Stockholm lett till en stor minskning av sjukvårdsbesök för barn med astma.
I en ny SNS-rapport har
Europeiska kommissionen har lagt fram ett förslag om reglering av digitala marknader. Förslaget omfattar höga krav på de största digitala plattformsföretagen att inte gynna sig själva och att dela med sig av data. Sverige bör stödja förslaget, framhåller fyra forskare i »Konjunkturrådets rapport 2021: Digitalisering och konkurrens«, som SNS släpper i dag.
Digitaliseringen har medfört stark mark