Nyanlända kvinnors användning av föräldrapenning i Sverige tycks inte vara en central förklaring till sämre möjligheter till sysselsättning de första åren i landet, det visar två forskare i en ny SNS-rapport. Det finns skillnader mellan nyanlända kvinnor som använder föräldrapenning och de som inte gör det, men skillnaderna är relativt små.
Flera politiska åtgärder har under senare år genomfört
Under dagar med försämrad luftkvalitet på grund av så kallade inversioner ökar andelen barn som uppsöker sjukhus på grund av luftvägsproblem med nästan 5 procent. Särskilt drabbade är barn från fattigare familjer. Det visar en ny rapport från SNS som också visar att införandet av trängselskatt i Stockholm lett till en stor minskning av sjukvårdsbesök för barn med astma.
I en ny SNS-rapport har
Europeiska kommissionen har lagt fram ett förslag om reglering av digitala marknader. Förslaget omfattar höga krav på de största digitala plattformsföretagen att inte gynna sig själva och att dela med sig av data. Sverige bör stödja förslaget, framhåller fyra forskare i »Konjunkturrådets rapport 2021: Digitalisering och konkurrens«, som SNS släpper i dag.
Digitaliseringen har medfört stark mark
Nudging är inte någon mirakelmedicin för att åstadkomma klimat- och miljöförbättringar, men har en roll att fylla bland andra miljöpolitiska styrmedel. Bäst fungerar det på val som inte uppfattas som så viktiga av individen. Det konstaterar tre nationalekonomer i en ny forskningsöversikt som publiceras av SNS. De tycker att det är bättre att stärka den beteendevetenskapliga expertisen på myndighet
Svensk tillverkningsindustri har minskat sina koldioxidutsläpp med 31 procent sedan 1990. Ungefär två tredjedelar beror på teknikutveckling och en tredjedel på att andelen verksamheter med lägre utsläpp har ökat. Det visar nationalekonomerna Gustav Martinsson och Per Strömberg i en ny SNS-rapport. Enligt deras analyser är det den marginalkostnad som företagen har på koldioxidutsläpp som är avgöran
Bredbandsutbyggnaden i Norge ledde till att företagens produktivitet ökade, att löneskillnaderna mellan hög- och lågutbildade blev större samt att avståndets negativa betydelse för den internationella handeln ökade. Det visar en av få studier som har lyckats belägga kausala effekter på ekonomin av digital infrastruktur. Studien presenteras i den nya SNS-rapporten ”Ekonomiska konsekvenser av invest
I SNS-rapporten ”Kvinnors ekonomiska förutsättningar och våld i nära relationer” visar nationalekonomen Sanna Ericsson att ökad ekonomisk frihet för kvinnor innebär ökad risk att bli utsatt för våld inom äktenskapet. Sannolikheten att mannen i äktenskapet söker vård för ångest, depression eller för att själv ha blivit misshandlad ökar också. En förklaring till den här ”bakslagseffekten” kan vara a
Det svenska energi- och miljöskattesystemet bidrar inte till den bästa användningen av samhällets resurser. Dessutom är det oöverskådligt. Det konstaterar professorerna Runar Brännlund och Bengt Kriström i den nya SNS-rapporten ”Svensk energi- och miljöbeskattning – ett reformförslag”. De föreslår en skatteväxling från energiskatt till moms, samt att omotiverade skatter och subventioner på miljöom
Det minskade antalet sommarjobb i den privata sektorn i år kan få långsiktiga konsekvenser för unga som är på väg ut i arbetslivet. Sommarjobb och extrajobb under gymnasiet är en viktig språngbräda in på arbetsmarknaden för unga med yrkesutbildning. Nationalekonomen Dagmar Müller visar i en ny studie som presenteras i SNS Analys ”Från skola till arbete – vikten av kontakter” att nedläggning av den
Den statliga arbetsmarknadspolitiken måste samordnas bättre med kommunernas ansvar för nyanländas boende. Det konstaterar tre forskare i en ny SNS-rapport med titeln ”Organisation av arbetsmarknads- och bostadsintegration”, som lanseras i dag.
I rapporten, skriven av Emma Holmqvist, Vedran Omanović och Susanne Urban, kopplar författarna samman tidigare forskning om organisering av invandring, b
Sverige behöver en ny, neutral bostadsbeskattning. Dagens beskattning missgynnar vissa grupper av hushåll och regioner samt vissa typer av bostäder, utan att det är uttryck för en tydlig politisk prioritering. Den slutsatsen drar nationalekonomen Peter Englund i en SNS-rapport, ”En ny bostadsbeskattning”, som ges ut i dag.
Peter Englund har tagit ett helhetsgrepp på beskattningen av bostäder oc
Arbetsgivare fäster inte stor vikt vid tidigare erfarenhet och fullgjord utbildning i svenska för invandrare (sfi) när flyktingar söker enkla jobb. Det visar nationalekonomerna Simon Ek, Mats Hammarstedt och Per Skedinger i en ny SNS-rapport med titeln ”Enkla jobb och kunskaper i svenska – nycklar till integration?”. De visar också att jobb med låga kvalifikationskrav är en väg in på den svenska a
Elmarknaden står inför stora utmaningar, bland annat hotar lokal effektbrist att bli ett allt större problem. Det är naivt att tro att en mer aktiv och flexibel elanvändning i hushållen ska bidra till att råda bot på detta, visar nationalekonomen Mattias Vesterberg i en ny SNS-rapport. För att hushållen ska bli en kraft att räkna med krävs större ekonomiska vinster för dem.
Under sommaren har s
”Vi lever i en polariserad tid” är ett uttalande som hörs allt som oftast i debatten. Men innebörden av polarisering är ofta oklar och därför finns det anledning att syna detta begrepp närmare. Statsvetarprofessorn Henrik Ekengren Oscarsson ska nu tillsammans med tre kollegor för SNS räkning undersöka hur utbredd den politiska polariseringen är i Sverige och vilken betydelse den kan ha för demokra
Staten måste ta ett större ansvar för vårdens nödvändiga omställning mot mer personcentrering, ökad digitalisering och en förstärkt primärvård. Det konstaterar Anders Anell, professor vid Ekonomihögskolan i Lund, i en ny SNS-rapport. Han föreslår ökad statlig finansiering och ett nationellt reglerat vårdval med två nivåer, en med i första hand digitala mottagningar och en med fysiska mottagningar
I en ny SNS-rapport visar professor Maria Bratt Börjesson att många av de åtgärder som lyfts fram för att minska utsläppen från transportsektorn, såsom mer kollektiv- och cykeltrafik, förtätning och distansarbete, har relativt liten effekt. Drivmedelsbeskattning är betydligt mer effektivt men sektorn är redan högre beskattad än övriga sektorer och har bekymmersamma fördelningseffekter. På lång sik
Louise Lorentzon är ny forskningsledare på SNS. Hon disputerade i våras i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Louise har i sin forskning studerat effekterna av flera politiska reformer, bland annat inom sjukförsäkringen.
På SNS kommer Louise att arbeta med frågor som rör arbetsmarknad, beskattning och infrastruktur. Hon kommer att starta upp nya forskningsprojekt och odla kontakter med
I dag stängs många hushåll ute från den svenska bostadsmarknaden, som präglas av ökad ojämlikhet, enligt bostadsforskaren Martin Grander, aktuell med SNS-rapporten ”Allmännyttan och jämlikheten”. Men lösningen är inte att bygga särskilda sociala bostäder, anser Grander. I stället behöver den generella bostadspolitiken reformeras. Grander föreslår bland annat ett mer träffsäkert bostadsbidrag, stat
Skolreformer under 1930-och 1940-talet där undervisningstiden utökades gav stora effekter på inkomster senare i livet. Det visar tre nationalekonomer i en ny SNS-rapport. Martin Fischer, Martin Karlsson och Therese Nilsson har hittat ett direkt samband mellan mer undervisningstid i grundskolan och bättre utfall på arbetsmarknaden. Störst blev effekterna för de som fick mer undervisningstid under l
Antalet digitala vårdtjänster har exploderat under det senaste decenniet men lagstiftningen hänger inte med. Befintlig och tillkommande reglering behöver IT-anpassas, enligt juridikprofessor Cecilia Magnusson Sjöberg, som är aktuell med en ny SNS-rapport. Samtidigt är det viktigt att undvika alltför teknikspecifika lösningar som snabbt blir föråldrade. Bygg istället upp testmiljöer där juridiken f