Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Ny forskningsledare på SNS fokuserar på Sverige som kunskapsnation


    Nationalekonomen Anna Norén är ny forskningsledare på SNS. Hon går rakt in i arbetet med utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor och kommer även att jobba med forskning som rör socialförsäkringssystemet.

    Anna Norén doktorerade i nationalekonomi vid Uppsala universitet år 2017. Hon kommer närmast från en tjänst som utredningssekreterare vid Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, E

  • Ekonomer: För att fler utlandsfödda ska få jobb krävs mer och bättre utbildning i svenska

    Utlandsföddas bristande kunskaper i svenska skapar problem med integrationen på arbetsmarknaden. Numera krävs goda svenskkunskaper även för lågkvalificerade yrken, skriver forskarna Stefan Eriksson och Dan-Olof Rooth i en ny SNS-rapport.
    Många av de långtidsarbetslösa i Sverige är personer födda utanför Europa. Kunskaper i svenska sägs ofta vara avgörande för deras utsikter att få jobb. I SNS-r

  • Ekonomer: Högre betyg på friskolor tyder på behov av att rätta nationella prov centralt

    Fristående gymnasieskolor ger högre betyg än kommunala. Det gynnar friskoleelever, men skapar orättvisor om betygen inte speglar en högre kunskapsnivå, skriver forskarna Karin Edmark och Lovisa Persson i en ny SNS-rapport.
    I dag går nästan var tredje gymnasieelev i en fristående gymnasieskola. Nationalekonomerna Karin Edmark och Lovisa Persson har undersökt vad det innebär för enskilda elever j

  • Ilinca Benson blir ny vd för SNS

    SNS styrelse har utsett Ilinca Benson till ny vd för SNS. Hon är disputerad vid Handelshögskolan i Stockholm och har varit vice vd för SNS sedan slutet av 2016. Dessförinnan var hon bland annat enhetschef på Riksrevisionen och ledare för Handelshögskolans Executive MBA-program.
    »Med Ilinca Benson som ny VD bygger vi vidare på SNS position som den ledande mötesplatsen för forskningsbaserad debat

  • SNS startar projekt om vad som kan göras åt bristerna i jämställdheten

    Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder finns tydliga skillnader i livsvillkor mellan svenska kvinnor och män. Vad beror det på? Vad kan göras för att minska skillnaderna? Och vad betyder digitalisering och befolkningsförändringar i sammanhanget? Detta undersöks i en ny seminarieserie som SNS anordnar i samarbete med Institutet för social forskning, SOFI, vid Stockholms univers

  • SNS startar treårigt forskningsprojekt om högre utbildning och forskning

    I går samlades för första gången referensgruppen till SNS nystartade forskningsprojekt som belyser den högre utbildningens och forskningens organisering, finansiering och styrning. I den namnkunniga referensgruppen sitter personer på ledande befattningar inom forskningsintensiva företag, universitetsrektorer, generaldirektörer för forskningsstiftelser och företrädare från fack- och arbetsgivare.

  • SNS växlar upp kommunikationsarbetet och anställer ny kommunikationschef

    SNS satsar ännu mer på kommunikation och rekryterar Tobias Lindberg till en ny, renodlad roll som kommunikationschef. Han har bakgrund som journalist och kommer närmast från en mångårig tjänst som ledarskribent på HD-Sydsvenskan i Malmö.
    I sin tidigare roll bevakade Tobias Lindberg ett brett spektrum av ämnesområden, men fokuserade särskilt på näringslivsfrågor, grön omställning och ekonomisk p

  • Den sociala rörligheten överskattas i traditionella studier

    Den sociala rörligheten är lägre än vad man kommit fram till med tidigare beräkningar. Det hävdar tre nationalekonomer som använder en innovativ metod för att mäta social rörlighet. Studien presenteras i en ny SNS-rapport med titeln »Social rörlighet«, skriven av Adrian Adermon, Mikael Lindahl och Mårten Palme.
    Forskarna visar att traditionella mätmetoder, som endast använder information om för

  • Beteendeforskare: Därför ignoreras alternativkostnader vid beslut om offentliga medel

    Intuition, omedvetna tumregler och medvetna misstolkningar påverkar våra val när vi fattar beslut – både för egen del och när det gäller användning av offentliga medel, enligt nationalekonomen Gustav Tinghög. I SNS-rapporten ”Alternativkostnadens psykologi – känslor och kostnadseffektivitet vid beslut i offentlig sektor” sammanställer han resultaten från beteendeexperiment om prioriteringsbeslut i

  • SNS nya forskningsledare startar projekt om högre utbildning och forskning


    I dag samlas ledande företrädare för universitet, högskolor, forskningsråd och företag för samtal som kommer att bidra till att sätta inriktningen för SNS kommande projekt om högre utbildning, forskning och livslångt lärande. Projektet startar i januari år 2022 och leds av SNS nya forskningsledare Jonas Klarin.

    Dagen är indelad i två rundabordssamtal. Det första samtalet fokuserar på f

  • Ny rapport: svårt för nyanlända akademiker att få kvalificerade jobb

    Att få ett utlåtande om den utbildning man har läst innan man kom till Sverige leder till både högre sysselsättning och högre lön bland nyanlända akademiker. Däremot ger det inte jobb som motsvarar deras utbildningsnivå, och effekten är generellt sett lägre för nyanlända från Afrika, Asien och Latinamerika.
    Nyanlända akademiker som har fått sina utländska utbildningar formellt erkända genom utl

  • Tre forskare: Förstärk myndigheternas nudgekompetens

    Nudging är inte någon mirakelmedicin för att åstadkomma klimat- och miljöförbättringar, men har en roll att fylla bland andra miljöpolitiska styrmedel. Bäst fungerar det på val som inte uppfattas som så viktiga av individen. Det konstaterar tre nationalekonomer i en ny forskningsöversikt som publiceras av SNS. De tycker att det är bättre att stärka den beteendevetenskapliga expertisen på myndighet

  • Vd:ar är bättre på samarbete

    Vid ekonomiska experiment framgår det att vd:ar är mer samarbetsvilliga och mindre aggressiva än andra. Detta gör att de tjänar mer pengar på sina beslut, trots att de inte är mer individuellt rationella. Det visar Jerker Holm, professor i nationalekonomi, som tillsammans med två kollegor har undersökt vd:ars beteende i olika beslutssituationer. Resultaten sammanfattas i en ny SNS-rapport.
    Kont

  • Lärdomar om den svenska arvsskatten

    Den svenska arvsskatten avskaffades 2004. Det fanns en rad problem med skatten och den inbringade förhållandevis små intäkter. Det konstaterar forskaren Sebastian Escobar-Jansson som, i en studie för SNS, undersöker vilka lärdomar vi kan dra från den svenska arvsskatten så som den såg ut före avskaffandet.
    Den svenska arvsskatten var progressiv och hade låga grundavdrag. I likhet med andra länd

  • Förbättra städerna med hjälp av data från digitala tjänster

    Den snabbt ökande tillgången på stora datamängder (big data) från olika digitala tjänster innebär betydande möjligheter för politiker och stadsplanerare att förbättra samhällsservicen i städer, enligt Edward Glaeser, ekonomiprofessor vid Harvard University, som är aktuell med en ny SNS-rapport.
    Ett problem vid stadsutveckling är att förutse hur människor kommer att bete sig: Blir det trängsel o

  • Ny ordförande för SNS vetenskapliga råd

    Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet, är sedan 10 september ny ordförande för SNS vetenskapliga råd.
    Johannes Lindvall är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hans forskning handlar om politiska institutioner, offentlig politik, intresseorganisationernas roll i det politiska beslutsfattandet och, mer allmänt, samspelet mellan stater och marknader. Han

  • Ny forskningsledare på SNS


    Thérèse Lind är ny forskningsledare på SNS. Hon kommer att arbeta med SNS forskningsprojekt om hållbar samhällsbyggnad, integration och framtidens vård.

    Thérèse disputerade våras vid Linköpings universitet med en avhandling inom beteendeekonomi. Hon kom först i kontakt med SNS under Job Market, den mötesplats som SNS arrangerar i december varje år där arbetsgivare får träffa disputeran

  • Tre överläkare: Öka kraven på läkarnas utbildning

    Artificiell intelligens och visualiserings- och simuleringstekniker skapar nya möjligheter för hälso- och sjukvården. Men den medicinska utbildningen släpar efter, vilket ökar riskerna i vården. Därför behövs formella krav på läkares fortbildning. Det är en av slutsatserna i en ny rapport från SNS om hur den medicinska utbildningen bör anpassas till framtidens vård.
    Li Felländer-Tsai, Annika Ös

  • SNS startar nytt forskningsprojekt om skatter


    Hur ska arbete, kapital och konsumtion beskattas i framtiden för att öka företags konkurrenskraft och människors drivkrafter att utbilda sig och arbeta? På vilket sätt säkras skatteintäkter på en nivå som behövs för att klara den offentligt finansierade välfärden? Och hur ska vi se på centrala principer i skattesystemet såsom legitimitet, effektivitet och omfördelning?

    Det är snart 30

  • Förlängd period med tillfälligt uppehållstillstånd fick inte fler i arbete

    När Danmark ökade tiden med tillfälligt uppehållstillstånd för asylsökande valde fler att utbilda sig. Men detta ledde inte till att de fick en starkare ställning på arbetsmarknaden. Det visar två forskare i en ny SNS Analys.
    Nationalekonomerna Elisabet Olme och Matilda Kilström har undersökt hur tillfälliga uppehållstillstånd påverkar flyktingars etablering i Danmark. År 2002 genomfördes en re

Visa mer