Ny forskning om behandlingspersonal: Manlig muskelstyrka går före kvinnlig kompetens

Kvinnlig behandlingspersonal måste ha formella meriter, för män räcker det med muskelstyrka för att ses som professionell.

Det visar en ny doktorsavhandling av Kim Silow Kallenberg. Den 11 mars disputerar hon i etnologi på Södertörn högskola.

”Gränsland. Svensk ungdomsvård mellan vård och straff” är titeln på avhandlingen. Den behandlar statlig tvångsvård av ungdomar i Sverige. Studien bygger på intervjuer med behandlingspersonal och observationer av det dagliga arbetet vid ett ungdomshem för unga pojkar.

Totalt tvångsvårdas omkring 1000 ungdomar varje år. Det är en tidsobestämd åtgärd som tillämpas när andra, frivilliga vägar till behandling upplevs vara stängda.

Medan tidigare forskning om tvångsvård av unga framförallt har studerat behandlingsmetoder och de intagna ungdomarnas problematik fokuseras här behandlingspersonalen, vilket är första gången inom etnologin. Avhandlingen handlar om deras yrkesidentitet och tolkning av ungdomarnas bakgrund och beteende.

– Maskulinitet och muskelkraft tillmäts en central betydelse för att kunna göra ett bra jobb, säger Kim Silow Kallenberg. En effekt är att manliga behandlingsassistenter betraktas som professionella även utan formell utbildning, medan kvinnliga behandlingsassistenter behöver formella kvalifikationer och yrkeserfarenhet för att kunna hävda professionalitet.

Avhandlingen visar också att klass och etnicitet spelar stor roll. Att ha egna erfarenheter av utanförskap i form av exempelvis kriminalitet eller invandrarbakgrund förstärker de manliga behandlingsassistenternas maskulinitet. Detsamma gäller inte för kvinnlig personal.

Kim Silow Kallenberg visar i sin avhandling även hur anställda på ungdomshem manövrerar i gränslandet mellan vård och straff.

– Personalen ser ungdomarna dels som barn i behov av hjälp, dels som brottslingar som förtjänar att vara inlåsta, säger Kim Silow Kallenberg. Det finns alltså en spänning i yrkesidentiteten mellan å ena sidan vård och å andra sidan fysiska tillrättavisningar, där manlig muskelstyrka premieras.

Ungdomarna själva ser sällan tvångsvården som något annat än ett straff.

Genom att belysa behandlingspersonalen och deras föreställningsvärldar bidrar Kim Silow Kallenbergs studie till en förståelse likväl som en problematisering av personalens perspektiv på ungdomarna, behandlingen och det egna yrket.

Disputationen

Kim Silow Kallenberg är etnolog och doktorandstudierna har bedrivits inom forskningsområdet historiska studier på Institutionen för historia och samtidsstudier på Södertörn högskola.

Disputationen äger rum den 11 mars.

Avhandlingen
Gränsland. Svensk ungdomsvård mellan vård och straff 

För mer information, kontakta
Kim Silow Kallenberg, kim.kallenberg@sh.se, mobil 073-503 93 10