Tre av tio med hörselproblem söker inte hjälp

En ny Novus-undersökning från Phonak visar att tre av tio svenskar som hör dåligt inte har sökt hjälp för sina hörselproblem. Bland män i åldern 45-64 år har varannan aldrig sökt hjälp.

Rädslan för att känna sig gammal är en av de viktigaste anledningarna till att svenskar drar sig för att använda hörapparat, enligt undersökningen. 1,5 miljoner svenskar har en hörselnedsättning och endast en tredjedel* av dem har hörapparat. I genomsnitt dröjer det tio år* innan en person söker hjälp för sina hörselproblem.

– Det är allvarligt att så många svenskar hör dåligt i onödan. Med nedsatt hörsel ökar risken för ångest, depression, social isolering och extrem trötthet. Hörselnedsättning är också en riskfaktor för demens, säger Sarah Granberg, medicine doktor och legitimerad audionom.

Vanligaste orsaken: ”Känns inte viktigt”
I Novus-undersökningen, som gjorts på uppdrag av Phonak, svarar 17 procent av svenskarna i åldern 45-89 år att de hör ganska dåligt eller mycket dåligt, medan 69 procent anser att de hör ganska bra eller mycket bra. Hela 15 procent vet inte om de hör bra eller dåligt.

Bland de som hör ganska eller mycket dåligt svarar 31 procent i undersökningen att de inte har sökt hjälp för sina hörselproblem. I gruppen män 45-64 år har över hälften, 52 procent, aldrig sökt hjälp. Den vanligaste orsaken till att svenskar som hör dåligt inte söker hjälp är att ”det inte känns viktigt”. Andra anledningar är ”jag kommer att känna mig gammal” och ”vet inte hur jag ska gå till väga”.

Hörselnedsättning medför en hälsorisk
Enligt med dr Sarah Granberg slår forskningen fast ett tydligt samband mellan hörselnedsättningar och flera allvarliga hälsoproblem som depression, extrem trötthet och ökad risk för demens.
– Undersökningen visar att det finns ett stigma kring hörselnedsättningar och en okunskap. Väldigt många svenskar hör dåligt utan att veta om det, och utan att känna till hälsoriskerna. Även personer med milda till måttliga hörselnedsättningar kan drabbas av förhållandevis stora hälsoproblem. Vi behöver nya rutiner för att upplysa allmänheten om hälsoriskerna och vilken hjälp som finns. Jag skulle gärna se en nationell kampanj för folkhälsan liknande den om tandhälsa och karies på 1950- och 1960-talet, säger Sarah Granberg.

Maria Oldenstedt, framgångsrik hårstylist, make up-artist och frisör, har en medfödd hörsel-nedsättning som upptäcktes när hon var fyra år. När hon var 38 år sökte hon hjälp och fick hörapparat.
– Hörapparaten var som att kliva in i en ny värld för mig. Framför allt känner jag mig tryggare, jag förstår allt som sägs och har koll på vad som händer i min omgivning. Det är hög tid att vi ändrar attityden till hörapparater. Vem skulle gå omkring och se suddigt utan att skaffa glasögon eller kontaktlinser? Det borde vara lika självklart att använda hjälpmedel som optimerar hörseln, säger hon.

Oro för att hörapparater ”är fult”
Undersökningen ställde även frågan varför svenskar som hör dåligt drar sig för att använda hörapparat. Drygt fyra av tio tror att det handlar om rädslan för att känna sig gammal. En annan trolig orsak är oro för vad andra ska tycka och ”det är fult”.
– För att sprida mer kunskap om hur hörselnedsättning och livskvaliteten kan förbättras behövs fler förebilder som visar att man inte behöver känna sig ensam eller annorlunda för att man hör dåligt och har hörapparat. Vår vision är att alla ska kunna njuta av att höra, och därigenom leva ett liv utan begränsningar, säger Björn Wallentin, vd för Sonova Nordic AB som marknadsför hörselprodukter från Phonak.

Hela rapporten är länkad under relaterad media

*Källa: Hörselskadades Riksförbund

För mer information och kontakt:

Inger Söderholm, inger@ismk.se
Tel. 0709-96 95 99

Marie Bengtsson, marie.bengtsson@sonova.com
Tel. 0707 -10 27 47 

Hela rapporten är länkad under relaterad media