Ny bok från Stockholmia förlag: Stockholm som vara

Bokrelease

Seminarium och diskussion på Arkdes den 11 oktober kl. 16.30-20.00 med inbjudna talare och kommentatorer. För mer information se Arkdes Bo. Nu. Då.. Det finns möjlighet att hämta ett pressexemplar av boken där eller kontakta pressansvarig (nedan) för utskick. 

Stockholm som vara
Klas Ramberg (red.), 326 sid. ill. Utgiven i september 2016 på Stockholmia förlag. Ingår i serien Monografier utgivna av Stockholms stad 257. Omslag: Cristina Jäderberg. 

Är staden en vara? Det går ju knappast att sälja huvudstaden till högstbjudande. Men städer konkurrerar med varandra och marknadsförs som varor. Så har det alltid varit. Idag har produktionen av ”varan Stockholm” ändrat karaktär. Konkurrensen gäller fler och andra företeelser än tidigare.

I denna antologi utgår tolv forskare från begreppet vara då de analyserar och diskuterar Stockholms förändring det senaste kvartsseklet. Författarna visar hur en allt starkare marknadsinriktning inverkat på stadens förändring i allt från stadsutveckling och bostadsbyggnadspolitik till Kulturhusets verksamhet.

Utifrån olika teman diskuterar författarna vad marknadsinriktningen gör med villkoren för människors existens. Hur hänger varan och varandet samman? Utgångspunkt är stadens olika platser, från nya bostäder och omgestaltade äldre stadsdelar till enskilda objekt som hotell och Slussen. Idéer om framtidens Stockholm kommer till uttryck i marknadsföring, i arkitekternas visioner, i omgestaltningen av historiska miljöer och i stadens översiktliga planering. Vem får vara i den nya staden?

Författarna har sin akademiska hemvist i bland annat etnologi och kulturgeografi med koppling till samhällsplanering vid Stockholms universitet samt i ekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.  

Författare

Hans Lind, ekonom, tar bland annat upp hur varor förhåller sig till rättigheter och känslor, men han resonerar också kring olika synsätt på utbud och efterfrågan, särskilt vad gäller bostäder.

Klas Ramberg, etnolog vid Stockholms universitet, uppmärksammar det nya språkbruk som har trängt in i stadsplanering och som kan länkas till att politiker och planerare betraktar Stockholm som en vara på en stadsmarknad.

Lennart Tonell, kulturgeograf vid Stockholms universitet och representant för Miljöpartiet i Stockholms stads exploateringsnämnd, jämför Stockholms markpolitik under det tidiga 1900-talet med stadens markstrategier under de senaste årtiondena.

Leif Korkkinen, tidigare knuten till Stadsmuseet och aktiv inom hyresgäströrelsen, studerar i ett kapitel Kulturhusets förändring över tid. Han tar utgångspunkt i husets tillkomsthistoria och den nya kulturpolitik som formades under 1970-talet och studerar husets och kulturens förändrade roll i samhället fram till våra dagar.

Thomas Borén, kulturgeograf vid Stockholms universitet, skriver om hotell och stadslandskapets kommodifiering. Borén behandlar det ömsesidiga intresset från Stockholms stad och stadens hotell av att framställa staden i ett visst sken, vilket påverkar hur Stockholm presenteras men också får inverkan på hur stadslandskapet konkret gestaltas.

Därefter följer två artiklar som behandlar olika aspekter av gentrifiering.

Fabian Sjö, utredare på ungdomsstyrelsen, gör i "Småstaden i storstaden – Aspuddens värden i en gentrifieringsprocess" en analys av den befolkningsförändring som skett i närförorten Aspudden och de värden och nya konsumtionsmönster som blivit följden av att en ny grupp flyttat in i området.

Johannes Månsson analyserar i artikeln "Visionen om Järva – ny identitet och nya invånare?" stadens planer för området. Månsson uppmärksammar staden som en aktör i den gentrifieringsprocess som är inbäddad i renovering och ombyggnad av äldre stadsdelar.

Mari Ferring, arkitekturhistoriker, skriver i artikeln "Visionens makt – finns du med i framtidens stad?" om arkitekternas presentationsmaterial vid förra sekelskiftet jämfört med nu. Vilka verksamheter och människor som synliggöras i visionerna.

Emil Törnsten, masterstudent i samhällsplanering vid Stockholms universitet, behandlar i "Staden som kuliss" begreppet stadsmässighet och hur det används i såväl praktik som retorik. Med Norra Djurgårdsstaden som exempel visar Törnsten på det glapp som finns mellan vad som sägs och vad som görs och den spännvidd som detta ideal rymmer.

Moa Beskow, etnologistudent vid Stockholms universitet, bidrar med artikeln "Slussen – en härva eller en knut. Motståndets röster och stadens visioner". Beskow har studerat de olika argumenten mot stadens planer och uppmärksammar såväl funktionella, känslomässiga, kulturhistoriska som demokratiska motiv bakom motståndet.

Antologins två avslutande bidrag handlar om kommuner utanför Stockholm.

Åsa Tjusberg, masterstudent i samhällsplanering, har studerat den marknadsföring som kommuner i Stockholmsregionen bedriver på sina hemsidor. I artikeln "Vi växer så det knakar! – platsmarknadsföring på kommunhemsidor i Stockholm" diskuterar Tjusberg vad som marknadsförs som attraktiva värden och till vilka grupper denna marknadsföring riktar sig mot.

Etnologen Mattias Frihammar diskuterar i artikeln "Made in Gustavsberg – det förflutna" som vara vilka aspekter av den kulturhistoriska miljön som tilldelas värde då det gamla industriområdet omvandlas till ett nytt bostadsområde. Frihammar kopplar vår tids uppmärksamhet på kulturmiljöer till upplevelseindustrin och till idéer om kreativa miljöer, vilket också avgör vilken historia som bevaras. 

Presskontakt: Anna Brodow Inzaina, 08-508 31 602, anna.brodow.inzaina@stockholm.se