Sverige hårdast i EU – riskerar tappa viktig råvara

Sverige har infört EU:s strängaste regler för kabelavfall. Strikta krav och ökade kostnader gör det svårare för svenska företag att konkurrera, samtidigt som koppar – en nyckelråvara i omställningen – riskerar att lämna landet.
– Många företag vet inte hur de ska hantera den här utmaningen. Vi tar hand om hundratals ton kabel varje vecka och har både utrustningen och erfarenheten för att hjälpa dem göra rätt, säger Sara Davidsson på Stena Recycling.

Kabel är en oumbärlig del av det moderna samhällets infrastruktur och industri. Elförsörjning, datakommunikation och styrsystem bygger alla på olika typer av ledningar: från kraftledningar och byggnader till industrianläggningar, fordon och kablar nedgrävda under mark och hav.

Därför får det stor betydelse när reglerna för kabelavfall förändras. Tidigare klassades det mesta kabelavfallet i Sverige som icke-farligt och hanterades därför på samma sätt i Sverige som i exempelvis Finland och Tyskland.

Men sedan december 2024 klassificeras kablar som farligt avfall i Sverige. Det påverkar hela återvinningskedjan och ställer nya krav på både företag och återvinningsbranschen, konstaterar Sara Davidsson, hållbarhetsdirektör på återvinningsbolaget Stena Recycling.

Koppar riskerar att lämna landet

Bakgrunden är att Sverige har gjort tolkningen att det inte alltid går att veta vilka farliga ämnen som finns i äldre och kasserade kablar.

– Sveriges bedömning är ovanligt restriktiv, framför allt i jämförelse med övriga EU-länder. Bara Österrike tolkar EU:s direktiv lika strikt som vi, medan övriga EU-länder fortsätter att klassa kablar som icke-farligt avfall, säger Sara Davidsson.

Det här innebär att det blir dyrare att hantera kabelavfall i Sverige jämfört med övriga EU.

– Det skapar konkurrensnackdelar och gör det svårare för alla aktörer som hanterar kabel i Sverige i dag. Därför jobbar vi för att skapa lika villkor för kabelhantering inom EU, säger hon.

Kabel består till stor del av metaller som kan återvinnas och återanvändas. Framför allt koppar, som EU har pekat ut som en strategiskt viktig råvara. Metallen ses som avgörande för den gröna omställningen, digitaliseringen och samhällets elektrifiering. Det höga värdet har länge gjort kabelavfall till en attraktiv resurs för svenska företag, som kunnat sälja det vidare för återvinning. På så sätt har kopparn fått nytt liv i nya produkter och elkablar.

– Trots detta är det just i Sverige som det har blivit svårare och dyrare att ta hand om kabelavfall. Om hanteringen blir olönsam kommer den att lämna Sverige och ett kritiskt råmaterial riskerar att hamna utanför EU. Men Mark- och miljööverdomstolen har slagit fast att den nya klassificeringen av kabel ska gälla och därmed agerar vi därefter.

Rätt kompetens gör skillnad i återvinningen

När farligt avfall ska hanteras enligt de nya reglerna innebär det en ny och mer komplex ansvarskedja för många energibolag, industri- och byggföretag.

– Kabelavfallet ska bland annat separeras från annat avfall, förvaras nederbördsskyddat, transporteras med godkända fordon och rapporteras till Naturvårdsverkets Avfallsregister. Alla steg måste dessutom kunna spåras för att säkerställa att lagkraven uppfylls, säger Sara Davidsson.

Inte minst kräver allt detta rätt kompetens. Fel hantering kan nämligen leda till felrapportering eller i värsta fall miljösanktionsavgifter. Verksamheter med större mängder kabelavfall måste dessutom ha särskilda tillstånd för att hantera det farliga avfallet, vilket kan ta upp till två år att få beviljat.

Stena Recycling är ett av Sveriges ledande återvinningsbolag och en av få aktörer i Sverige med fullständiga tillstånd och processer för att hantera och återvinna kabel enligt de nya reglerna.

– Vi återvinner kabel säkert och miljöriktigt samtidigt som vi säkerställer att viktiga råvaror stannar i Sverige, säger Sara Davidsson.