Mindre intensiv jordbearbetning och en mer varierad växtföljd kan bidra till att ge marken ökad förmåga att klara skyfall när extremvädren ser ut att bli fler.
Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om anpassningar för att klara jordbruket under extrema väderförhållanden.
FRÅGA: Som växtodlande lantbrukare kan jag inte undgå att fundera över anpassning
På Lantbruksforskningsdagen presenteras senaste resultat från forskning som bedrivs med medel från svenska lantbrukare. I år arrangeras den i samarbete med AgroVäst Gröna möten i Skara. Säkra din fysiska eller digitala plats på heldagen den 6 november.
Kolets kretslopp delas in i två cykler – en snabb och en långsam – och det är i den snabba cykeln som det sker ett ständigt kolflöde mellan växterna, markerna och atmosfären. Är flödena i balans sker inget nettoutsläpp.
Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om kolets kretslopp.
FRÅGA: När jordbrukets klimatpåverkan diskuteras handlar det ofta bara om
Mjölkveckan pågår den 25–29 november 2024 på SLU i Uppsala och Stiftelsen Lantbruksforskning är stolt partner till arrangemanget. Den 28:e november hålls en konferens med deltagande på plats eller digitalt och webbinarier kommer sändas under veckan. Här diskuteras vägen framåt för en hållbar svensk mjölkproduktion.
Under mjölkveckan presenteras flera områden med fokus på mjölkproduktionens håll
För den som vill ha en klimatsmart och miljömedveten inriktning kan en ny svensk studie om nöt- och lammköttsproduktion ge vägledning. I studien utvärderades både klimatpåverkan och bidrag till biologisk mångfald.
Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om kolets kretslopp.
FRÅGA: Jag är en ung lantbrukare som har möjlighet att välja inriktning för min
På Lantbruksforskningsdagen presenteras vad som pågår just nu inom lantbruksforskningen. I år arrangeras den i samarbete med AgroVäst Gröna möten i Skara. Boka redan nu in vår heldag den 6 november med senaste forskningsnytt.
Nu har den riktade utlysningen "Animalieproduktion 2.0 – forskning för animalieproduktionens ökade konkurrenskraft, hållbarhet och resiliens" öppnat. Varmt välkommen med din ansökan!
Stiftelsen Lantbruksforskning utlyser 9 miljoner kronor, varav 2,4 miljoner från Sveriges djurbönder, till forskning för animalieproduktionens ökade konkurrenskraft, hållbarhet och resiliens. Forskningens resultat
Nu har den riktade utlysningen "Animalieproduktion 2.0 – forskning för animalieproduktionens ökade konkurrenskraft, hållbarhet och resiliens" öppnat. Varmt välkommen med din ansökan!
LRF:s riksförbundsstyrelse har utsett en ny ordförande för Stiftelsen Lantbruksforsknings styrelse. Det blir Martin Moraeus som tillträder och ersätter Lena Åsheim som haft uppdraget de senaste åtta åren.
Nya fältförsök visar att vallens avkastning vid bevattning var störst på förstaskörden medan proteinhalterna var högre i både andra, tredje och fjärde skörden.
I Stiftelsen Lantbruksforsknings "Verksamhetsberättelse och projektkatalog" finns möjlighet till fördjupning i alla slutgodkända projekt under året. Nyckeltalen beskriver årets verksamhet och vd:s samt forskningschefens sammanfattningar ger fördjupning.
SVERIGEFÖRSÖKEN 2023 I den femte och avslutande delen av vår serie om resultat i den nationella fältförsöken är temat IPM. I takt med förändringar i både preparat och sortmaterial är det viktigt att ständigt förnya kunskapen om deras effektivitet mot olika sjukdomar och ogräs.
Varje år publiceras en försöksrapport från de omfattande fältförsöken Sverigeförsöken, som basfinansieras av Stiftelsen
