Så fungerar utlysningar

Alla insamlade medel till Stiftelsen Lantbruksforskning går till forskningsutlysningar. Under ett år öppnas ett antal utlysningar, några återkommande och andra med ett enstaka specifikt syfte.

Den största årligen återkommande Öppna utlysningen är den som förmedlar mest medel till forskning. De senaste åren har det beviljats forskningsmedel för omkring 40 miljoner per år i den utlysningen.

Utöver den årliga Öppna utlysningen har stiftelsen riktade utlysningar och specialutlysningar. Flera utlysningar kan vara aktuella och öppna samtidigt. I de öppna och riktade utlysningarna krävs specifika kvalifikationer för att söka medel, i normalfallet måste huvudsökande vara disputerad eller ha motsvarande väl dokumenterad forskningskompetens. I specialutlysningarna kan endast en begränsad grupp av organisationer söka medel.

En av fem ansökningar blir beviljade i årliga Öppna utlysningen

I Stiftelsen Lantbruksforsknings utlysningar inkommer årligen omkring 100 ansökningar om finansiering av forskningsprojekt. Majoriteten är inom den Årliga öppna utlysningen och ungefär 20 procent av ansökningarna brukar bli beviljade.

Det är forskningschefen och forskningssekreterarna på stiftelsen som ansvarar för forskningsprogrammen, utlysningsprocessen och uppföljningen av forskningens resultat.

I den Årliga öppna utlysningen och även i de riktade utlysningarna bedöms ansökningarnas relevans av representanter från lantbruksnäringen i olika branschgrupper. Den vetenskapliga kvaliteten bedöms i så kallade beredningsgrupper av aktiva internationella forskare med branschkännedom, men även här finns branschen representerad. När beredningen av ansökningarna i en utlysning är klar presenteras vilka projekt som ska beviljas medel för Stiftelsen Lantbruksforsknings styrelse, som fattar det slutgiltiga beslutet om beviljade medel till forskningsprojekten.

Forskning för svenska förhållanden

Lantbrukarnas egen finansiering av forskning kompletteras med en statlig medfinansieringen. Återförda medel från mineralgödselskatten utgjorde fram till 2011 den statliga finansieringen. Efter slopandet av denna skatt har stiftelsen erhållit statlig medfinansiering, via det statliga forskningsrådet Formas. Läs mer om finansieringen här.

För att det svenska lantbruket ska utvecklas och ligga i framkant krävs forskning med hög kvalitet för svenska förhållanden. Sedan mitten på 1980-talet har därför Stiftelsen Lantbruksforskning funnits och beviljat medel för lantbruksnära forskning. Resultaten från de hittills över 1500 forskningsprojekten kommuniceras sedan tillbaka till lantbrukarna som finansierat det hela. Ett vetenskapligt kretslopp om man så vill.