Sedan tre år tillbaka har ett forskarteam arbetat i projektet Vildsvin invid gårdsknuten – hur skyddar vi svenska grisar från afrikansk svinpest?, där Stiftelsen Lantbruksforskning beviljat forskningsmedel.
Under det senaste halvåret har ett antal projekt som stiftelsen finansierat avslutats och slutrapporterats.
Nya urvalsmetoder och ett ökat värde på råvaran genom förädling kommer skapa bättre förutsättningar för odling av salix och för ökad produktion av biodrivmedel.
Ny forskning i Sverige visar att genomiskt urval kan ge säkrare avelsvärden. Målet nu är att kunna göra sådan data tillgängligt för uppfödare av nötköttsraser nästa år.
Odling av jordgubbar i tunnel ger odlarna nya utmaningar som forskarna söker svar på. Bland annat har studier visat att svampkompost kan förbättra tillväxt och skörd.
Ett år efter förbudet att använda zinkoxid till smågrisar ser det ändå ut att ha gått bra och många grisuppfödare använder metoder som började komma redan 1986 när förbudet mot antibiotika i foder infördes.
Under det senaste halvåret har slutrapporter kommit in från sex projekt som har fördjupat sig i allt från effekter av markpackning till snabbare åtgärder av problem i grisbesättningar, samt hur olika golv påverkar nötkreaturen i stall. Vidare två projekt som berör jordgubbsodling och ett som undersöker ljus i växthus.
Nu öppnar den riktade utlysningen av medel till forskning inom vallområdet som Stiftelsen Lantbruksforskning genomför tillsammans med Svensk Mjölk och Eurofins.
Idag öppnar Stiftelsen Lantbruksforsknings årliga öppna utlysning. Dags att söka medel för alla forskare som intresserar sig för livsmedel eller klimat och miljö med andra ord.
Stiftelsen Lantbruksforskning delar ut 11 713 000 kronor inom fem ämnesområden i Sverigeförsöken.
Inom den regionala utlysningen för 2023 har nu fyra projekt beviljats medel för knappt fyra miljoner kronor.
Säkra och hållbara processer samt ekonomistyrning mot klimatmålen var de två områdena som beviljades medel av Stiftelsen Lantbruksforsknings styrelse.
Sverige ligger bra till när det gäller biologisk mångfald jämfört med våra nordiska grannländer. Men globalt är det sämre, mest på grund av klimatet och kortare vegetationsperiod.
Stiftelsen Lantbruksforskning höjer nu basfinansieringen till Sverigeförsöken från 10 miljoner till 12 miljoner kronor per år under sex år, vilket möjliggör större fokus på svenska växtodlingsförhållanden och utvecklingen av svenskt lantbruk i en orolig värld.
Krig i Europa och den pågående klimatförändringen med mer oberäkneligt väder gör att svensk växtodling behöver öka och bli mer robust. E
Aktuell forskning inom vallområdet avhandlades under två dagars Vallkonferens på SLU. Ett flertal av de pågående projekten är finansierade av Stiftelsen Lantbruksforskning.
Nya studier visar goda möjligheter att komplettera växtskyddscentralernas prognoser med molekylära metoder för att upptäcka sjukdomsalstrande svampar, virus, bakterier eller nematoder. Till och med redan innan symptomen syns.
Vi svarar på frågor i tidningen ATL. Den senaste frågan handlade om forskning kring perenna spannmålssorter. Läs svaret från forskargruppen på institutionen för växtbiologi på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.
Nu finns möjlighet att söka medel för tillämpad forskning i samarbete mellan akademin och lantbruksnäringen. Sök medel för industridoktorander innan den 22 juni!
FRÅGA EXPERTEN Svensk forskning om att kunna få kor och andra nötkreatur att äta mer grovfoder skulle minska behovet av kraftfoder och proteinfodermedel vilket skulle ge Sverige en ökad inhemsk produktion och en högre självförsörjningsgrad menar ATL:s expert.
Fyra projekt beviljas medel i en specialutlysning inom trädgård. Forskarna får dela på totalt 1 900 000 kronor.
