FRÅGA EXPERTEN: Styva leror kräver större givor kalk
Läs svaret på läsarfrågan om hur man gör för att ”gå plus” med strukturkalkning, det vill säga hur kombinerar man fosforförluster och skördeökning.
Läs svaret på läsarfrågan om hur man gör för att ”gå plus” med strukturkalkning, det vill säga hur kombinerar man fosforförluster och skördeökning.
Utlysningen inom Stiftelsen JTI:s strategiska programsatsning om totalt 50 miljoner kronor har resulterat i medel till fem forskningsprojekt till en total summa om 19 663 000 kronor.
Forskare vid SLU har undersökt nya metoder för att analyser lagringsduglighet för lök.
Forskning har utförts för att ta fram öppna algoritmer för precisionsodling.
I ett forskningsprojektet lett av Gunnar Larsson SLU har syftet varit att göra öppen källkod tillgänglig för system som kan användas som en mjukvaruplattform för autonoma jordbruksfordon.
Mariann Wikström, forskare på Agro Plantarum, har i projektet ”Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning” undersökt möjligheten att använda icke-kemiska metoder för att sanera fröburen smitta och minska de negativa effekterna av jordburen smitta.
Projektet har fokuserat på ärt, spenat, rödbeta och lök. Ett av de viktigaste resultaten är
Mindre intensiv jordbearbetning och en mer varierad växtföljd kan bidra till att ge marken ökad förmåga att klara skyfall när extremvädren ser ut att bli fler.
Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om anpassningar för att klara jordbruket under extrema väderförhållanden.
FRÅGA: Som växtodlande lantbrukare kan jag inte undgå att fundera över anpassning
På Lantbruksforskningsdagen presenteras senaste resultat från forskning som bedrivs med medel från svenska lantbrukare. I år arrangeras den i samarbete med AgroVäst Gröna möten i Skara. Säkra din fysiska eller digitala plats på heldagen den 6 november.
Kolets kretslopp delas in i två cykler – en snabb och en långsam – och det är i den snabba cykeln som det sker ett ständigt kolflöde mellan växterna, markerna och atmosfären. Är flödena i balans sker inget nettoutsläpp.
Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om kolets kretslopp.
FRÅGA: När jordbrukets klimatpåverkan diskuteras handlar det ofta bara om
Mjölkveckan pågår den 25–29 november 2024 på SLU i Uppsala och Stiftelsen Lantbruksforskning är stolt partner till arrangemanget. Den 28:e november hålls en konferens med deltagande på plats eller digitalt och webbinarier kommer sändas under veckan. Här diskuteras vägen framåt för en hållbar svensk mjölkproduktion.
Under mjölkveckan presenteras flera områden med fokus på mjölkproduktionens håll
För den som vill ha en klimatsmart och miljömedveten inriktning kan en ny svensk studie om nöt- och lammköttsproduktion ge vägledning. I studien utvärderades både klimatpåverkan och bidrag till biologisk mångfald.
Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om kolets kretslopp.
FRÅGA: Jag är en ung lantbrukare som har möjlighet att välja inriktning för min
På Lantbruksforskningsdagen presenteras vad som pågår just nu inom lantbruksforskningen. I år arrangeras den i samarbete med AgroVäst Gröna möten i Skara. Boka redan nu in vår heldag den 6 november med senaste forskningsnytt.
Nu har den riktade utlysningen "Animalieproduktion 2.0 – forskning för animalieproduktionens ökade konkurrenskraft, hållbarhet och resiliens" öppnat. Varmt välkommen med din ansökan!
Stiftelsen Lantbruksforskning utlyser 9 miljoner kronor, varav 2,4 miljoner från Sveriges djurbönder, till forskning för animalieproduktionens ökade konkurrenskraft, hållbarhet och resiliens. Forskningens resultat
Nu har den riktade utlysningen "Animalieproduktion 2.0 – forskning för animalieproduktionens ökade konkurrenskraft, hållbarhet och resiliens" öppnat. Varmt välkommen med din ansökan!
LRF:s riksförbundsstyrelse har utsett en ny ordförande för Stiftelsen Lantbruksforsknings styrelse. Det blir Martin Moraeus som tillträder och ersätter Lena Åsheim som haft uppdraget de senaste åtta åren.
Nya fältförsök visar att vallens avkastning vid bevattning var störst på förstaskörden medan proteinhalterna var högre i både andra, tredje och fjärde skörden.
I Stiftelsen Lantbruksforsknings "Verksamhetsberättelse och projektkatalog" finns möjlighet till fördjupning i alla slutgodkända projekt under året. Nyckeltalen beskriver årets verksamhet och vd:s samt forskningschefens sammanfattningar ger fördjupning.
SVERIGEFÖRSÖKEN 2023 I den femte och avslutande delen av vår serie om resultat i den nationella fältförsöken är temat IPM. I takt med förändringar i både preparat och sortmaterial är det viktigt att ständigt förnya kunskapen om deras effektivitet mot olika sjukdomar och ogräs.
Varje år publiceras en försöksrapport från de omfattande fältförsöken Sverigeförsöken, som basfinansieras av Stiftelsen
Stiftelsen JTI utlyser 20 miljoner kronor för en riktad satsning inom målområdet teknik. Det sker inom ett strategiskt program om totalt 50 miljoner kronor under perioden 2019-2027. Nytt för i år är att Stiftelsen JTI accepterar en overhead om max 50 procents påslag.
SVERIGEFÖRSÖKEN 2023 I fjärde delen av vår serie om resultat i den nationella fältförsöken är temat Växtnäring.
Varje år publiceras en försöksrapport från de omfattande fältförsöken Sverigeförsöken, som basfinansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning.
2023 var ett utmanande år med en kombination av torka och stora regnmängder, vilket också återspeglas i resultaten från årets försöksbok. Men