Stiftelsen Lantbruksforskning finansieras till största del av lantbrukarna. Insamlingen sker via 48 anslutna företag och organisationer från branschen.
Varje år fördelas mellan 65 och 75 miljoner kronor ut till ny forskning och utveckling från Stiftelsen Lantbruksforskning. Den största delen, drygt 70 procent kommer från Sveriges lantbrukare och samlas in av de organisationer inom varje bransch
Fältförsöksrapporten från Sverigeförsöken 2024 är här.
Läsare får svar på fråga om hur stora datainsamlingar kan användas i avelsarbetet.
När yttre omständigheter och hot, som till exempel klimatförändringar får en större och mer oförutsägbar påverkan på det svenska lantbruket behöver forskningsanslagen hänga med. Stiftelsen Lantbruksforskning upprättar nu en akututlysning som finns tillgänglig under hela 2025.
EH Hügoths stiftelses utlysning är öppen för ansökningar till den 1 februari 2025.
Hållbart växtskydd kräver därför en helhetssyn. Läs svaret på läsarfrågan om hur man bättre kan förutse svamangrepp,
Tre nya forskningsprojekt beviljas medel för forskning om hur framtidens animalieproduktion kan bli mer konkurrenskraftig och ekonomiskt samt miljömässigt hållbar.
I Stiftelsen Lantbruksforsknings riktade utlysning inom integrerat växtskydd har två forskningsprojekt beviljats medel om totalt 7,8 miljoner kronor.
I Stiftelsen Lantbruksforsknings riktade utlysning inom integrerat växtskydd har två forskningsprojekt beviljats medel om totalt 7,8 miljoner kronor.
Det var fem ansökningar som kom in till denna riktade utlysning och två projekt som till slut bedömdes göra mest nytta för näringen och samtidigt ha en hög vetenskaplig nivå.
– Att kunna göra riktade utlysningar på detta vis är viktig
I Stiftelsen Lantbruksforsknings riktade utlysning inom integrerat växtskydd har två forskningsprojekt beviljats medel om totalt 7,8 miljoner kronor.
14 forskningsprojekt som ansökt om medel i Stiftelsen Lantbruksforsknings öppna utlysning 2024 beviljas finansiering om totalt 40 miljoner kronor.
Mjölkveckans temaområden med fokus på mjölkproduktionens hållbarhet och produktivitet skapar viktig dialog för en hel bransch.
Vad händer inom forskningen med risken att hönshirsen är på väg att bli resistent mot bekämpning?
Läs svaret på läsarfrågan om hur man gör för att ”gå plus” med strukturkalkning, det vill säga hur kombinerar man fosforförluster och skördeökning.
Utlysningen inom Stiftelsen JTI:s strategiska programsatsning om totalt 50 miljoner kronor har resulterat i medel till fem forskningsprojekt till en total summa om 19 663 000 kronor.
Forskare vid SLU har undersökt nya metoder för att analyser lagringsduglighet för lök.
Forskning har utförts för att ta fram öppna algoritmer för precisionsodling.
I ett forskningsprojektet lett av Gunnar Larsson SLU har syftet varit att göra öppen källkod tillgänglig för system som kan användas som en mjukvaruplattform för autonoma jordbruksfordon.
Mariann Wikström, forskare på Agro Plantarum, har i projektet ”Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning” undersökt möjligheten att använda icke-kemiska metoder för att sanera fröburen smitta och minska de negativa effekterna av jordburen smitta.
Projektet har fokuserat på ärt, spenat, rödbeta och lök. Ett av de viktigaste resultaten är
Mindre intensiv jordbearbetning och en mer varierad växtföljd kan bidra till att ge marken ökad förmåga att klara skyfall när extremvädren ser ut att bli fler.
Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om anpassningar för att klara jordbruket under extrema väderförhållanden.
FRÅGA: Som växtodlande lantbrukare kan jag inte undgå att fundera över anpassning