Strukturerat arbete mot klotter i Kungsbacka

Under många år har det brottsförebyggande arbetet i Sveriges kommuner kännetecknats av både brist på struktur och tanke. Arbetet har bedrivits av så kallade eldsjälar, ofta i tidsbegränsade projekt. Dessutom har de åtgärder som satts in för att förebygga en viss typ av brottslighet sällan föregåtts av ordentliga kartläggningar av problembilden. Konsekvensen av detta har bland annat varit att ”problem” som slagits upp i media har fått oproportionerligt mycket uppmärksamhet och resurser.

Det senaste exemplet är från i våras när en enskild polis gick ut i Metro (26/5) och berättade att unga röker cannabis helt öppet och överallt vid sjön Trekanten i Liljeholmen. Reaktionerna lät inte vänta på sig. En knapp vecka efter ”cannabislarmet” hade socialborgarrådet Anna König Jerlmyr (M) ordnat fram två miljoner extra till stadsdelen för förebyggande insatser mot cannabis. Handlingskraftigt och bra agerat kan tyckas. Problemet är dock att såväl det lokala brottsförebyggande rådet som närpolisen m.fl. aktörer ställer sig frågande till uppgifterna om ett utspritt cannabisanvändande i Liljeholmen.

Det är därför uppfriskande med brottsförebyggande råd, närpolisområden och andra aktörer som innan åtgärder vidtas genomför ordentliga kartläggningar. Ett sådant exempel är det brottsförebyggande rådet i Kungsbacka i Halland som genomfört en omfattande kartläggning av klotter i kommunen. Bakom satsningen finns ett politiskt beslut och ett tydligt samarbete mellan polis och kommun. Se http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=4669585 för en beskrivning av verksamheten.