Säkerhetsfrågor trendade under Almedalsveckan - nästa steg är att gå från vad till hur!

Säkerhet, AI och social hållbarhet var några av de frågor som dominerade Almedalsveckan 2026. För Stiftelsen Tryggare Sverige stod det brottsförebyggande arbetet och stödet till brottsutsatta i fokus genom ett 20-tal seminarier och samtal.

Den kanske viktigaste spaningen från veckan är att debatten har tagit ett steg framåt. För bara några år sedan handlade många samtal om huruvida brottsligheten ökade eller inte. I dag finns en betydligt större samsyn kring problemen och om vad som behöver göras. Samtidigt är det fortfarande förvånansvärt få diskussioner som handlar om hur den faktiska förändringen ska genomföras.

Det är också här som den stora utmaningen ligger. Nya lagar, skärpta straff och fler poliser är viktiga delar av lösningen, men de räcker inte på egen hand. Om Sverige ska lyckas återta kontrollen över brottsligheten krävs också ett långsiktigt arbete med diskussioner om strategiskt ledarskap, kulturfrågor, behov av nya system och processer samt organisatoriska frågor.

Den typen av frågor hamnar dock ofta i skymundan. Kanske beror det på att de sällan leder till snabba politiska vinster. Men erfarenheter från andra samhällsområden visar att hållbara resultat nästan alltid bygger på fungerande styrning, tydligt ansvar och väl utvecklade organisationer. Kriminalpolitiken är inget undantag. Därför behövs breda politiska överenskommelser och en gemensam färdplan som sträcker sig över flera mandatperioder.

I en ny rapport som släpptes under Almedalsveckan beskriver vi vad som måste göras, där den enskilt viktigaste åtgärden handlar om att ta tillbaka de utsatta områdena. Dessa områden kännetecknas av att kriminella nätverk har en stor inverkan på lokalsamhället med parallella samhällsstrukturer, öppen droghandel, en utbredd tystnadskultur och där det är mycket svårt för polisen att fullfölja sitt uppdrag.

För att åstadkomma detta (hur) föreslår vi att regeringen stärker den strategiska ledningen av brottsbekämpningen genom att inrätta ett Inrikesdepartement med ansvar för den samlade styrningen av de brottsbekämpande myndigheterna. Ett sådant departement skulle skapa bättre förutsättningar för långsiktig planering, tydligare ansvarsfördelning och en mer sammanhållen nationell säkerhetspolitik. Motsvarande departement finns i andra länder ”Home Office”, ”Department of Homeland Security” etc.

Som ett ytterligare led i regeringens styrning av brottsbekämpningen föreslår vi att länsstyrelserna får en ny roll, där de i en ny ”control­ler­funktion” åläggas att fortlöpande till det Inrikesdepartement som vi föreslår, redovisa hur säkerhetsläget är i sina ansvarsområden. Om de uppfattar brister eller allmänt ser att myndigheter och kommuner inte klarar att upprätthålla en lägsta godtagbar nivå så måste de rapportera sådana brister till regeringen.

En annan viktig reform är att ge kommunerna möjlighet att inrätta en egen kommunal polis. I många andra länder är detta en självklar del av trygghetsarbetet. En kommunal polis skulle kunna arbeta nära invånarna med ordningsfrågor, brottsförebyggande arbete och lokala trygghetsproblem, medan den statliga polisen fokuserar på den grova och organiserade brottsligheten. För mindre kommuner kan samverkan genom kommunalförbund vara en naturlig lösning, precis som redan sker inom räddningstjänsten.

Det förändrade omvärldsläget förstärker dessutom behovet av ett robust rättsväsende. När frågor om civilt försvar får allt större betydelse blir en fungerande polis en central del av samhällets motståndskraft. Ett land som har svårt att upprätthålla lag och ordning i fredstid kommer också att få betydligt svårare att hantera allvarliga kriser eller ytterst ett krig.

Rapporten innehåller även förslag om att inrätta en särskild myndighet mot organiserad brottslighet med fokus på ekonomisk brottslighet. På sikt skulle en sådan myndighet även kunna utvecklas i nordisk samverkan – ett "Nordiskt FBI" – för att bättre möta den gränsöverskridande kriminaliteten.

Vid sidan av detta behöver det brottsförebyggande perspektivet stärkas redan när våra städer och bostadsområden planeras. Genom krav på brottsförebyggande samhällsplanering och användning av etablerade standarder, såsom BoTryggt2040, kan vi bygga miljöer som minskar möjligheterna att begå brott och samtidigt stärker människors trygghet.

För att påbörja det långsiktiga förändringsarbete som nu krävs föreslår vi att en Framtidskommission tillsätts direkt efter valet. Kommissionen bör under sex månader analysera och prioritera de reformer som behövs för att modernisera den svenska brottsbekämpningen. Därefter bör en permanent Polisberedning inrättas, med ett uppdrag motsvarande Försvarsberedningens, för att skapa bred politisk samsyn kring hur Sverige långsiktigt ska upprätthålla lag och ordning.

Almedalsveckan 2026 visade att allt fler delar bilden av vilka problem som måste lösas. Det är en viktig utveckling. Nästa steg är att på allvar diskutera hur lösningarna ska genomföras. Först då kan vi skapa ett tryggare Sverige – inte bara i teorin, utan också i praktiken.