Sammanfattning av debattkväll: Företagare som brottsoffer

Den 4 maj arrangerade Stiftelsen Tryggare Sverige debattkväll nr 148 på Pressklubben i Stockholm. Temat för kvällen var företagare som brottsoffer, med fokus på brott riktade mot näringslivet, företagens utsatthet och hur det brottsförebyggande arbetet kan stärkas genom samverkan mellan kommuner, polis och näringsliv. Medverkade gjorde näringslivsdirektören Leif Nyrén (Järfälla kommun), säkerhetsexperten Erik Mangen (Svensk Handel) och branschexperten Jacob Ämtvall (Företagarna).

En omfattande och ofta underskattad brottsutsatthet
Utgångspunkten för kvällen var att nästan hälften av Sveriges företag utsätts för brott varje år, ofta upprepade gånger. Konsekvenserna är långtgående, i form av påtaglig otrygghet, svårigheter att rekrytera personal och minskade möjligheter till tillväxt. Uppskattningsvis uppgår brottslighetens kostnaderna till 100 miljarder kronor varje år, lågt räknat.

När företag drabbas av brott påverkas även anställda, kunder och lokalsamhället. Särskilt handeln lyftes fram som en av de mest utsatta branscherna. Många brott anmäls heller aldrig. Anmälningsbenägenheten är extremt låg, bland annat på grund av tidskrävande processer, bristande återkoppling och en upplevelse av att det ändå inte leder till åtgärder. Detta skapar ett stort mörkertal och riskerar att normalisera brottsligheten.

Företagare som brottsoffer – ett perspektivskifte
Ett återkommande tema under kvällen var behovet av att tydligare se företagare som just brottsoffer, snarare än som aktörer som förväntas hantera problemen själva. Idag investerar företagen också stora resurser i egna skyddsåtgärder, såsom kameror, väktare och tekniska system, vilket i praktiken innebär att ansvaret i stor utsträckning har förskjutits från rättsväsendet till näringslivet. Samtidigt finns en vilja från näringslivet att bidra i det brottsförebyggande arbetet, men då krävs bättre stöd, tydligare strukturer och mer samverkan.

Brister i systemet och behov av tydligare ansvar
Debatten lyfte flera strukturella problem i det brottsförebyggande arbetet. Ett återkommande tema var att det i många kommuner är oklart vem som ansvarar för frågor kopplade till näringslivets trygghet – säkerhetsavdelningen eller näringslivsavdelningen. Detta försvårar både kontaktvägar och konkreta åtgärder.

Leif Nyrén betonade att kommunerna behöver bli tydligare i sitt arbete och skapa strukturer för hur dessa frågor hanteras. Han lyfte också vikten av att utgå från både nationella perspektiv och lokala lägesbilder, där näringslivet behöver inkluderas i analyser och prioriteringar.

Vidare diskuterades problem kopplade till statistik och beslutsunderlag. Den låga anmälningsbenägenheten gör att den officiella bilden inte alltid speglar verkligheten, vilket riskerar att leda till felaktiga prioriteringar.

Kommunens roll och vikten av samverkan
Samarbete mellan kommun, polis och näringsliv lyftes som en avgörande faktor. Leif Nyrén berättade om arbetet i Järfälla kommun, där man byggt upp ett strukturerat samarbete mellan polis, näringsliv och kommun. Han betonade att arbetet måste vara långsiktigt, ha tydlig struktur och bygga på kontinuerlig dialog mellan aktörerna. Arbetet behöver också drivas både uppifrån och underifrån – med politisk vilja, men också med praktiskt engagemang från lokala aktörer. Grunden är att kommunerna genomför lokala lägersbilder där man fångar in företagens oro, utsatthet och konsekvenser av brott.

Både Jacob Ämtvall och Erik Mangen lyfte vikten av att inkludera näringslivet i det brottsförebyggande arbetet på riktigt, exempelvis i orsaksanalyser och lokala lägesbilder. Brottsligheten i hög grad är lokal och behöver därför mötas med lokala lösningar.

Vägar framåt och medskick till politiken
Avslutningsvis diskuterades vilka åtgärder som krävs framåt. Bland de viktigaste punkterna som lyftes var:

• tydligare ansvarsfördelning i kommunerna
• stärkt polisiär närvaro och bättre återkoppling
• enklare och mer effektiva anmälningsprocesser
• bättre statistik och mer träffsäkra lägesbilder
• långsiktigt och strukturerat samarbete mellan aktörer
• ökad inkludering av näringslivet i det brottsförebyggande arbetet

Genom bättre samarbete, tydligare ansvar och ökat fokus på företagens utsatthet finns goda möjligheter att minska brottsligheten och öka tryggheten för Sveriges företagare.