Sammanfattning av debattkväll nr 143: Brottsofferrörelsen idag och i framtiden

Stiftelsen Tryggare Sverige arrangerade debattkvällen Brottsofferrörelsen i dag och i framtiden på Pressklubben i Stockholm. I panelen medverkade Roks ordförande Adine Samadi och stiftelsens generalsekreterare Magnus Lindgren. Kvällen modererades av kriminologen Matilda Wewel från stiftelsen.

Brottsofferrörelsens utveckling
Kvällen inleddes med en historisk genomgång av hur brottsofferrörelsen vuxit fram i Sverige. Under 1970–90-talen etablerades kvinnojourer och straffskalor skärptes i flera omgångar. Mycket av utvecklingen drevs av gräsrotsrörelsen. Det handlade om enskilda poliser och andra engagerade som drev frågorna innan de fick politiskt genomslag. Intresset ökade kraftigt kring millennieskiftet och kvinnojoursrörelsens ideologi ligger bakom många av de lagreformer som gick igenom under denna tid, bland annat sexköpslagen. Men panelen menade att det i dag blivit ett bakslag gällande brottsofferfrågor. Fokus i kriminalpolitiken har alltmer flyttats tillbaka till gärningsmannen, medan brottsofferfrågorna återigen har marginaliserats.

Kvinnors utsatthet och bristerna i dagens stöd
Adine Samadi berättade om hur våldet mot kvinnor är så normaliserat i samhället, vilket skapar höga trösklar för att söka och få hjälp. Om man söker hjälp är det också nästan en förutsättning att man måste bli utsatt flera gånger innan man får stöd. Adine problematiserade även om kvinnor och tjejer överhuvudtaget kan betraktas som brottsoffer, eftersom deras utsatthet inte är enstaka händelser utan ofta ett liv präglat av våld inom ett strukturellt system.

Tillståndsplikten, privatiseringen och följderna för jourerna
Ett återkommande tema handlade om den nuvarande tillståndsplikten för skyddade boenden, som ställer omfattande krav på utbildning, lokaler, säkerhetssystem och dokumentation. Detta har medfört att 15 av Roks skyddade boenden tvingats stänga. Resultatet är att privata aktörer i dag dominerar marknaden, ofta med vinstintresse, medan ideella kvinnojourer – som historiskt burit brottsofferstödet – trängs undan. Kommunerna använder i dag i hög grad privata boenden, delvis för att det förenklar ansvarsutövningen. Panelen framhöll samtidigt bristande engagemang och kompetens inom socialtjänsten, och lyfte behovet av att reformera Socialstyrelsens riktlinjer så att de bättre speglar verkligheten för våldsutsatta kvinnor.

Ledarskap, ansvar och synen på stöd
En central fråga var hur det offentliga Sverige förstår begreppet stöd. Det efterlystes en seriös diskussion om vad det innebär att vara brottsoffer och vilka rättigheter brottsoffer faktiskt har idag. Det politiska systemet idag är präglat av mycket prat men lite verkstad. Man mäter ansträngningar men vad får det för resultat? Panelen lyfte bland annat behovet av individuellt stöd anpassat efter våldsutsattas situation, kvalitetssäkring som bygger på kompetens och erfarenhet, inte akademiska poäng, och att olika aktörer tar sitt ansvar och slutar skjuta över problemet på andra.