Sammanfattning av debattkväll nr 144: Hat, hot och våld mot förtroendevalda

I måndags den 26 januari, 2026 arrangerade Stiftelsen Tryggare Sverige debattkväll no 144 på Pressklubben i Stockholm. Temat denna gång var hat, hot och våld mot förtroendevalda där de medverkande utgjordes av utredare Anna Frenzel (Brå), f.d. kommunalrådet Ingalill Söderberg (Huddinge kommun), ordförande Britta Lejon (Fackförbundet ST), samt statsvetare Jacob Ämtvall (Stiftelsen Tryggare Sverige).

Utsatthetens omfattning och konsekvenser
Anna Frenzel inledde med att presentera resultat från Politikernas trygghetsundersökning (PTU), som genomförs vartannat år. Undersökningen visar att utsattheten inte har ökat, men att konsekvenserna blivit allvarligare. Cirka 25 procent av de förtroendevalda uppgav att de utsatts under det senaste året, främst genom hot och påhopp på sociala medier. Endast 17 procent av händelserna polisanmäls, ofta på grund av att man inte tror att det leder någon vart eller att utsattheten har normaliserats och ses som en del av uppdraget, särskilt bland kvinnor. Konsekvenserna av utsattheten handlar bland annat om självcensur och begränsad närvaro i sociala medier. Vidare uppger vissa att de överväger att lämna sina uppdrag på grund av utsattheten.

Hot mot demokratin och politiskt engagemang
Ingalill Söderberg berättade om sin bok Hotet mot Almedalen och om intervjuer med bland andra Annie Lööf om erfarenheter av hat, hot och våld. Hon delade även egna erfarenheter och lyfte hur ansvar och kommunikation i vissa fall fördelats för att minska att enskilda politiker hamnar i skottgluggen. Hon betonade att utsattheten riskerar att leda till självcensur, att politiker slutar i förtid, väljer mindre utsatta uppdrag och att färre öppna möten hålls, vilket i förlängningen utgör ett hot mot demokratin, särskilt när yngre politiker är mest utsatta.

Våld och hot mot anställda i staten
Britta Lejon tog upp att 39 procent av de anställda vid statliga myndigheter under det senaste året utsatts för hat, hot eller våld, från såväl privatpersoner som organisationer, företag, anhöriga eller kollegor. Detta påverkar myndighetsutövningen och utgör därmed ett demokratiproblem. Hon betonade vikten av att ta konsekvenserna på allvar och lyfte att kampen mot organiserad brottslighet kräver att de ekonomiska drivkrafterna motverkas genom brottsförebyggande arbete och politik. Hon förde även fram anonymiserade beslut som ett sätt att minska risken för utsatthet, samtidigt som frågan behöver problematiseras.

Lokala perspektiv och behov av åtgärder
Jacob Ämtvall presenterade Stiftelsen Tryggare Sveriges Trygghetsundersökning för förtroendevalda (TFF), som har tagits fram mot bakgrund av den skärpning som skett vad gäller kommunernas arbete i frågan. TFF ska ses som ett lokalt komplement till Brås nationella undersökning. Resultaten utgör nämligen ett lokalt planerings- och uppföljningsunderlag som kommuner kan använda för att ta fram effektiva åtgärder och långsiktiga strategier och mål i arbetet med att förebygga brott mot förtroendevalda.

I diskussionen om möjliga åtgärder framhölls bland annat vikten av att våga tala om problemen, att kommunerna tar sitt arbetsgivaransvar för förtroendevalda och att fler fall behöver leda till åtal.