Dödad kvinna nekad kontaktförbud

Den kvinna som tidigare i dag sköts till döds i Göteborg ansökte i januari om kontaktförbud mot sin sambo, utan framgång. En ny kartläggning visar på stora skillnader mellan landets 32 allmänna åklagarkammare när det gäller andelen utfärdade kontaktförbud. Dessutom visar en ny undersökning av polisanmälda fall av dödligt våld mot kvinnor i Sverige att en stor del av fallen hade kunnat förhindrats.

- Resultatet visar att det i hälften av de fall som granskats funnits förutsättningar för ett annorlunda och mer professionellt agerande från olika aktörers sida, vilket ytterst hade kunnat förhindrat det inträffade, säger personsäkerhetsexperten Peter Strandell, Stiftelsen Tryggare Sverige.

En av de åtgärder som hade kunnat vidtas är utfärdandet av ett kontaktförbud.

- En uppföljning av första året med lagen om kontaktförbud visar emellertid på stora skillnader mellan landets 32 allmänna åklagarkammare, säger forskaren och f.d. polisen Magnus Lindgren, Stiftelsen Tryggare Sverige.

En förutsättning för att kunna förebygga brott i nära relationer är att aktörer som polis, åklagare och socialtjänst baserar sina åtgärder på strukturerade hot- och riskbedömningar snarare än sin egen magkänsla.

- I så gott som samtliga av de fall som granskats fanns riskfaktorer som hade framträtt tydligt om strukturerade hot- och riskbedömningar hade genomförts, menar personsäkerhetsexperten Peter Strandell, Stiftelsen Tryggare Sverige.

För att komma till rätta med problem av det här slaget krävs bättre ledning och styrning.

- Riksdagen har på många sätt tagit sitt ansvar och stiftat bra lagar. Problemet är regeringen som inte förmår leda och styra sina myndigheter på ett effektivt sätt, vilket gör det svårt att omsätta de politiska målen. Motsvarande problem finns inom hälso- och sjukvården och kommunerna. Som en konsekvens av detta handlar förslagen till lösningar ofta om förbättrad samverkan när det i själva verket främst handlar om att olika aktörer inte gör vad de ska. Att i det läget kräva förbättrad samverkan är en tankevurpa, säger generalsekreteraren Magnus Lindgren, Stiftelsen Tryggare Sverige.

Kontakt:
Generalsekreterare Magnus Lindgren 08-29 20 00/070-510 29 84
Peronsäkerhetsexpert Peter Strandell 08-29 20 00/076-340 89 99

Om Stiftelsen Tryggare Sverige
Stiftelsen Tryggare Sverige är en partipolitiskt och religiöst obunden NGO. Syftet är att förbättra hjälpen till brottsdrabbade och att främja utvecklingen inom det brottsförebyggande området. Arbetet är inriktat på att erbjuda nya idéer, nya samverkansformer och nya lösningar.

För att dra lärdom av eventuella misstag och därigenom utveckla arbetet mot brott i nära relationer har Stiftelsen Tryggare Sverige tillsatt en expertgrupp som kommer att gå genom varje enskilt fall av dödligt våld i nära relation. Expertgruppen består av socionomen Inger Olsson (Uppsala kommun), ordföranden Angela Beausang (Roks), f.d. kriminalkommissarie Per-Åke Åkesson, f.d. kriminalkommissarien Christer Nyberg, advokaten och målsägandebiträdet Eva Kornhall och vårdadministratören Sören Sanz (Södersjukhuset). Stiftelsen Tryggare Sverige representeras av juristen och f.d. polischefen Karl-Åke Pettersson, forskaren och kriminologen Magnus Lindgren, säkerhetssamordnaren Christina Strandberg samt leg. psykologen och personsäkerhetsexperten Peter Strandell, som tillika är samordnare för uppdraget.