Ny granskning av lagen om kontaktförbud - stora skillnader mellan åklagarkammarna

En ny granskning av kontaktförbudslagen visar på fortsatt stora skillnader mellan landets 32 åklagarkammare när det gäller andelen meddelade kontaktförbud. Det är allvarligt eftersom det kan innebära att brottsdrabbade har olika förutsättningar att få skydd beroende på var i landet de bor.

Den 1 oktober 2011 ersattes lagen om besöksförbud med en ny lag, lagen om kontaktförbud (SFS 2011:487). Ett kontaktförbud får meddelas om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att den mot vilken förbudet avses gälla kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera den som förbudet avses skydda.

Sedan den nya lagen trädde i kraft har Stiftelsen Tryggare Sverige genomfört regelbundna uppföljningar av meddelande kontaktförbud och kunnat konstatera att det råder stora skillnader mellan landets 32 allmänna åklagarkammare. 

I april 2014 infördes definitionsförändringar i statistiken vilket innebär att den nya kontaktförbudsstatisktiken inte är direkt jämförbar med tidigare statistik. Den aktuella granskningen avser perioden 2014-04-06 - 2014-12-31 då det sammanlagt inkom 10 227 ansökningar om kontaktförbud. Av dessa ansökningar meddelades ett kontaktförbud i knappt en tredjedel av fallen. En jämförelse mellan de 32 allmänna åklagarkammarna visar samtidigt på stora skillnader när det gäller andelen meddelade kontaktförbud.

Vid åklagarkammaren i Skövde beviljas exempelvis 42 procent av ansökningarna om kontaktförbud, medan motsvarande siffra för åklagarkammaren i Södra Skåne är 16 procent (se bifogad statistik för samtliga åklagarkammare för den aktuella perioden).

- Det är med andra ord mer än dubbelt så stor sannolikhet att en brottsdrabbade får skydd i form av ett kontaktförbud i Skövde jämfört med Södra Skåne, konstaterar personsäkerhetsexperten Peter Strandell, Stiftelsen Tryggare Sverige.

Resultaten visar vidare att det är i stort sett samma åklagarkammare som år efter år utmärker sig i den meningen att de meddelar få kontaktförbud (bl.a.Södra Skåne) eller många kontaktförbud (bl.a. Skövde).

- Även om ett kontaktförbud i sig inte förhindrar en motiverad gärningsperson att begå brott har det ett viktigt signalvärde till både den drabbade och till gärningspersonen. Det är därför mycket frustrerande att skillnaderna mellan de 32 allmänna åklagarkamrarna kvarstår, menar Peter Strandell.

Den stora utmaningen när det gäller lagen om kontaktförbud handlar emellertid inte om att kontaktförbud ska användas oftare, utan att förbud ska meddelas då behov finns och förutsättningarna är uppfyllda.

- Det är uppenbart att den nya lagen inte löst problemet! Det är därför dags att en gång för alla klara ut vad detta geografiska lotteri beror på. Handlar det om olika typer av brottslighet, olika rutiner, kulturfrågor eller bristande samverkan mellan åklagarmyndigheten och polisen, säger generalsekreterare Magnus Lindgren, Stiftelsen Tryggare Sverige.

Kontakt:
För frågor eller för att ta del av granskningen kontakta generalsekreteraren Magnus Lindgren
08-29 20 00/070-510 29 84 eller personsäkerhetsexperten Peter Strandell 08-29 20 000/076-340 89 99