(O)trygghet i förorten – ny undersökning

Under den senaste tiden har frågor kring brott och trygghet diskuterats flitigt i den allmänna debatten, bland annat till följd av skjutningarna i ett område i Malmö. Hela Malmö har därefter utpekats som en särskilt otrygg stad. Men stämmer det?

Utifrån den nationella trygghetsundersökningen (NTU) går det inte att utläsa hur tryggheten skiljer sig åt mellan olika stadsdelar. Det saknas även forskning inom området.

För att få en bättre bild av hur tryggheten ser ut i några utsatta områden har därför den oberoende Stiftelsen Tryggare Sverige genomfört en undersökning i de 15 stadsdelar som regeringen valt ut att ingå i satsningen URBAN15[1].

Den undersökningsmodell som används för att mäta tryggheten i dessa stadsdelar har tillämpats sedan 1998 av bland annat Rikspolisstyrelsen och många kommuner. Den har besvarats av mer än 750 000 respondenter, vilket gör den till Sveriges största.

I undersökningen är begreppet trygghet definierat som en sammanvägning av 33 indikatorer som alla har bäring på trygghet. Indikatorerna utgörs bland annat av problem med berusade personer, utsatthet för brott, oro att bli misshandlad och rädsla för särskilda personer i bostadsområdet etc. Indikatorerna omvandlas till ett index som redovisas på en skala från 0 (inga problem) till 6 (extrema problem).

Som framgår av tabell 1 visar resultaten på stora skillnader mellan de 15 stadsdelar som ingår i URBAN15. I Tensta i Stockholm uppgår värdet på trygghetsindexet till 4,15, vilket är bland det högsta som någonsin uppmätts i Sverige. Motsvarande värde i stadsdelen Gamlegården i Kristianstad är 1,49, vilket är mycket lågt ur ett nationellt perspektiv.

- Tidigare undersökningar visar att områden som redovisat ett trygghetsindex på över 3,60 alla har fått stora problem med oroligheter, bland annat i form av upplopp, säger trygghetsexperten Thomas Eriksson, Stiftelsen Tryggare Sverige.

Det är framför allt fem områden som utmärker sig i negativt hänseende. Det handlar om Tensta och Rinkeby i Stockholm, Hjällbo i Göteborg samt Södra Sofielund och Herrgården i Malmö.

- Resultaten från denna undersökning visar att invånarna i till exempel Södra Sofielund i Malmö inte är mer otrygga än i andra städer. Liknande problemnivåer som uppmätts i Malmö finns även i vissa stadsdelar i Stockholm och Göteborg, säger Thomas Eriksson.

Utvecklingen är oroande i vissa av de områden som ingår i satsningen URBAN15 och det krävs krafttag för att komma till rätta med situationen.

Förutom traditionell social prevention är en avgörande fråga för att komma till rätta med de problem som framkommer i undersökningen att det finns en lokalt närvarande och förankrad polis som verkar i lokalsamhället, säger f.d. polischefen och ordföranden Karl-Åke Pettersson, Tryggare Sverige.

Tabell 1. Trygghetsindex för URBAN15-områden. Skalan går från 0 (inga problem) till 6 (extrema problem).[2] 

Stadsdel                                  Trygghetsindex (0-6)              Kommentar

Tensta (Stockholm)                         4,15[3] (mycket allvarlig situation, bland de högst uppmätta)
Rinkeby (Stockholm)                       3,82  (mycket allvarlig situation, bland de högst uppmätta)
Hovsjö (Södertälje)                          2,91 (hög problembild, men positiv utveckling sedan 2006)
Ronna (Södertälje)                           2,39 (viss problematik, men positiv utveckling sedan 2006)
Hjällbo (Göteborg)                           3,64 (mycket allvarlig situation, bland de högst uppmätta)
Gårdsten (Göteborg)                        3,30 (mycket allvarlig situation)
Bergsjön (Göteborg)                        2,94 (hög problembild, utan att vara extrem)
Norra Biskopsgården (Göteborg)  2,58 (hög problembild, utan att vara extrem)
Kronogården (Trollhättan)              2,52 (hög problembild, utan att vara extrem)
Centrum-Öster (Landskrona)         2,12 (viss problematik utan att vara extrem)
Araby (Växjö)                                     2,36 (viss problematik utan att vara extrem)
Södra Sofielund (Malmö)                3,76 (mycket allvarlig situation, bland de högst uppmätta)
Herrgården (Malmö)                         3,85 (mycket allvarlig situation, bland de högst uppmätta)
Hässleholmen (Borås)[4]                        -
Gamlegården (Kristianstad)            1,49 (låg problembild) 

Undersökningen (O)trygghet i förorten presenteras onsdagen den 4 juli, kl. 12.30-13.30 vid ett lunchseminarium på Högskolan Gotland (sal D24). Arrangör är Stiftelsen Tryggare Sverige och konsultbolaget 4CStrategies. Seminariet direktsänds via www.tryggaresverige.org/almedalen

Kontakt: För mer information kontakta Magnus Lindgren 08-29 20 00/070-510 29 84 eller rapportens författare Thomas Eriksson 08-29 20 00/070-328 62 31.

Notera att frågan beträffande vad som kan göras i lokalsamhället för att minska brottsligheten och öka tryggheten även kommer att diskuteras vid ett seminarium om framtidens polis den 5 juli, kl. 08.30-09.30 (frukost serveras från klockan 08.00) på Högskolan Gotland (Sal D24) arrangerat av Stiftelsen Tryggare Sverige.

[1] De stadsdelar som ingår i regeringens urbana utvecklingsarbete är Tensta och Rinkeby (Stockholm), Hovsjö och Ronna (Södertälje), Hjällbo och Norra Biskopsgården (Göteborg), Södra Sofielund och Herrgården (Malmö), Kronogården (Trollhättan), Centrum-Öster (Landskrona), Hässleholmen (Borås) samt Gamlegården (Kristianstad) samt Araby (Växjö).
[2] Undersökningen bygger dels på befintlig statistik från undersökningar genomförda i polismyndigheterna i Västra Götaland, Skåne och Kronoberg, dels på en kompletterande studie genomförd av Stiftelsen Tryggare Sverige under våren 2012.
[3] Det ska noteras att det både i Tensta och Rinkeby förekommit oroligheter under den aktuella undersökningsperioden.
[4] I Hässleholmen går det inte att göra ett index då undersökningen bygger på delvis andra frågor än i övriga områden.