I förra veckan ordnades i Malmö en så kallad slampmarsch. Demonstranterna ville stödja kvinnors rätt att klä som de vill och gå var de vill utan att bli trakasserade. Den första slampmarschen organiserades i Toronto tidigare i år som reaktion mot att en manlig polis under ett tal till universitetsstudenter sagt att ”kvinnor borde inte klä sig som slampor om de vill undvika att bli våldtagna”.
Varje år drabbas många personer av brott där gärningspersonen är en nära anhörig eller nära bekant. Genom att använda den kunskap som finns kan många brott förebyggas samtidigt som dem som drabbas kan säkerställas stöd. Detta förutsätter emellertid att de åtgärder som vidtas är väl underbyggda och anpassande efter de för situationen unika behoven.
Polismyndigheten i Jönköpings län gör nu en pudel och medger flera misstag i samband med mordet på Carla Saado i Huskvarna i november 2010. Den 31-åriga Carla Saado ringde polisen och berättade att hennes exman mordhotade henne. När polisen kontaktade jouråklagare tyckte denne inte att det fanns anledning att vidta åtgärder. Dagen efter knivmördades hon av sin man.
Att drabbas av brott en emotionell och chockerande händelse för de drabbade. Händelsen i sig utgör emellertid inte alltid den enda hotet mot den drabbades psykiska hälsa. En annan avgörande faktor är det bemötande som den drabbade får, t.ex. i mötet med media. Men hur behandlas brottsdrabbade av media idag? Hur stor hänsyn ska media egentligen ta? Och var förs debatten om dessa frågor?
Varje dag avstår svenskar resor i kollektivtrafiken på grund av otrygghet. Förklaringarna är bland annat låg personaltäthet på många färdmedel och stora ordningsproblem. En stor bov i dramat är också den fysiska miljön. Många hållplatser och stationer är placerade i mörka och ödsliga områden där den sociala kontrollen är låg.
Det finns i grunden ingen motsättning mellan en human kriminalvård och ett tydligt ”brottsofferperspektiv”. En professionell kriminalvård med relevant och adekvat vård, behandling och olika återfallsförebyggande program gynnar i själva verket brottsdrabbade. Däremot är det mycket förvånande att en person som är dömd till livstid för mord kan släppas i förtid när han upprepade gånger misskött sig.
Fingeravtryck från en brottsplats kan i framtiden inte bara avslöja vem brottslingen är, utan också om personen tagit droger, rört vid sprängämnen, eller till och med om boven precis druckit kaffe, det rapporterar i dag Sveriges Radios Vetenskap & miljö.
När 17-årige Anzor Djoukaev sattes i en cell utan att få möjlighet att kontakta sin familj, misstänkt för inblandning i massmorden på Utøya var det något som lika väl kunde ha inträffat i Sverige. ”Vår bild av hur ett brottsoffer ska bete sig är ofta felaktig och bygger på schabloner”, säger Magnus Lindgren, f.d. polis.
TT rapporterar om att Facebook har börjat stänga kontona för intagna på fängelser i Kalifornien. Detta sedan en som dömts för övergrepp på barn fortsatt att följa sina offers Facebook-sidor inifrån anstalten. Enligt Stiftelsen Tryggare Sverige är det här ett problem som inte har uppmärksammats i särskilt stor utsträckning Sverige, men självklart finns motsvarande problem även i vårt land.
Internationella och nationella bestämmelser som syftar till att säkerställa skyddet av rättigheterna för offer för människohandel, existerar endast på pappret. Implementeringen av dessa har i de flesta EU-länderna inte fullföljts. Det visar en ny undersökning som Tryggare Sverige genomfört inom ramen för projektet E-notes (European NGOs Observatory on Trafficking, Exploitation and Slavery).
Att drabbas av brott en emotionell och chockerande händelse för de drabbade. Händelsen i sig utgör emellertid inte alltid den enda hotet mot den drabbades psykiska hälsa. En annan avgörande faktor är det bemötande som den drabbade får, t.ex. i mötet med media. Men hur behandlas brottsdrabbade av media idag? Hur stor hänsyn ska media egentligen ta? Och var förs debatten om dessa frågor?
Sydsvenskan rapporterar om ett försök med s.k. Mosquito buzzers, eller ungdomsskrämmor i Malmö. Det är larm som bara unga personer upp till 25 år kan höra. Under våren har en förskola i Oxie och en i Fosie fått prova larmen för att "skrämma bort" skadegörare från skolgårdarna under kvällar och helger.