Klassiska yrken i gamla Värtahamnen

Hamnen förändras och hamnens yrken likaså. När Värtahamnen fylls med nya bostäder och arbetsplatser så kommer det fortfarande att röra sig stuveriarbetare, sjömän och rederipersonal här. Men vissa hamnyrken har sedan länge försvunnit. Idag ser vi varken sillpackare eller sumprunkare i våra hamnar. Men vad gjorde de egentligen?

Sillpackare

Provade sillaken och undersökte kvaliteten på den saltade sill som kom förpackad i tunnor.

Sumprunkare

Gungade båtar med fisksump för att syresätta vattnet och hålla fångsten vid liv i väntan på försäljning. För att underlätta arbetet hängde man ofta ett rep från mastens bom, och i repets andra ända fästes en tung sten. Sumprunkaren höll stenen i en ständig, pendlande rörelse, så att båten rullade från sida till sida.

Hamnroddare

Assisterade vid förtöjning, avläggning och förhalning och behöll namnet hamnroddare även efter att de hade övergått till motorbåtar. De transporterade även hamnlotsar till fartygen.

Packhuskarlar

Transporterade varor till tullbehandlingsstället, öppnade, packade upp och vägde godset.

Vindragare

Ett yrke som funnits sedan slutet av 1400-talet. Att transportera, tappa och buteljera vin och sprit samt andra importerade vätskor var huvudsysslan. Men de fungerade även som brandsoldater, stadsbud och ordningspoliser och behöll sitt skråämbete ända till 1930.