Gå direkt till innehåll
– I Japan har en fyndighet upptäckts på stort djup i havet, avslöjade Michael Jacob, innovations- och forskningsråd vid Sveriges ambassad i Tokyo. Teknik utvecklas nu för att kunna bryta i fyndigheten.
– I Japan har en fyndighet upptäckts på stort djup i havet, avslöjade Michael Jacob, innovations- och forskningsråd vid Sveriges ambassad i Tokyo. Teknik utvecklas nu för att kunna bryta i fyndigheten.

Nyhet -

Vägen till klimatmålen – skilda förutsättningar i Kina, Japan och Sydkorea

Av Kjell-Arne Larsson

EU:s och Sveriges klimatmål är väl kända vid det här laget. Men många frågar sig vilka klimatmål andra kontinenter och länder har satt upp. Därför bjöd Energimyndighetens forum för globala energifrågor in till ett webinarium som handlade om utveckling och omställning i Kina, Japan och Sydkorea. Arrangemanget hade inriktning på elektrifiering, batterilagring och CCS – koldioxidavskiljning och lagring.

Arrangemangets moderator Bo Diczfalusy, som är ordförande i Energimyndighetens forum för globala energifrågor, berättade att innovations- och forskningsråden ute i världen ska rapportera om planer, strategier, händelser och ambitioner i respektive land. Energimyndigheten tillhandahåller nu ett utmärkt forum för att de ska komma till tals.

Kina

Xi Jinping har deklarerat Kinas klimatmål – att utsläppen av koldioxid ska kulminera senast 2030 och att koldioxidneutralitet uppnås innan 2060.

– Detta kräver en radikal förändring inom alla sektorer i samhället, säger Nannan Lundin, innovations- och forskningsråd vid Sveriges ambassad i Peking. Som exempel kan nämnas en mycket stor utbyggnad av vind- och solkraft.

Kinas åtagande gentemot Parisavtalet innehåller också delmål för energibranschen, industriprocesser respektive verksamhet som släpper ut andra växthusgaser än koldioxid. Kolsänkor inom jord- och skogsbruk finns med i ”växthusgasbudgeten”, liksom infångning och lagring av koldioxid (CCS och BECCS) som kommer att vara betydande 2050.

En strukturering av alla de utmaningar som måste klaras påvisar tre viktiga huvudområden:

• Elektrifiering av transport- och industrisektor

• Fossilfri elproduktion måste öka storskaligt och snabbt

• Ökning av förnybar gas. Biogas och vätgas blir nödvändiga vid sidan om el.

Idag är endast 1 procent av den vätgas som används i Kina ”grön vätgas”.

– Jag vill uppmärksamma Kinas snabba framsteg inom forskning och innovation. Detta gäller många av områdena inom elektrifiering, batterilagring, CCS och vätgas, säger Nannan Lundin.

Kina svarar globalt för 29 procent av vetenskapliga artiklar om vätgas och 24 procent när det handlar om solenergi, för att ta ett par exempel. Ett konkret exempel på forskning och innovation är att nästa generations batterier utvecklas, för drivning och lagring, bland andra grafen-baserat, LFP-batteri, gel-batteri och NMC 811.

Inom teknik och innovation har Kina nära samarbete med EU, och där främst med Tyskland, Österrike, Danmark och Finland.

– Jag hoppas att Sverige kan spela en mer aktiv roll i EU-Kina-samarbetet. Båda länderna har bra innovationsplattformar och kan lära mycket av varandra, avslutar Nannan Lundin.

Japan

Japan har samma klimatmål som EU, att bli koldioxidneutrala till 2050. I år deklarerades en grön tillväxtstrategi till 2050 och en fond för gröna innovationer inrättades, med motsvarande 160 miljarder kronor.

Japan är idag till 76 procent beroende av fossila bränslen. Denna andel ska minska till 41 procent 2030. Landets gröna strategi pekar på tre huvudsakliga teknikområden:

• Eliminera koldioxidutsläpp från energisektor

• Eliminera koldioxid även från icke-elektriska sektorer

• El-lagring och digital infrastruktur

– Japan har en policy med inriktning mot ”Society 5.0” där den fysiska världen ska integreras med cyberrymden, genom transformativa tekniker, berättar Michael Jacob, innovations- och forskningsråd vid Sveriges ambassad i Tokyo.

Transformativa tekniker utgörs av bland annat AI, Internet of Things och robotik.

Fonden för gröna innovationer är industriorienterad och gynnar samarbete med akademier och med internationella partners. Satsningar görs inom 14 teknikområden. Michael Jacob nämnde några av dem.

– Vindkraft och särskilt havsbaserad sådan utvecklas starkt, och landet satsar på nya generationer av solkraft. Geotermisk energi är också ett tungt teknikområde.

Några särskilt intressanta tillämpningar är att använda ammoniak som tillsats i fossila kraftverk. Ammoniak orsakar inga koldioxidutsläpp och blandat med andra bränslen kan koldioxidutsläppen minskas. Vätgas kan lagras kemiskt genom reaktion med toluen för att bilda metyl-cyklohexan som sedan kan användas som vätgaskälla. Ämnet är flytande och därmed lättare att transportera och hantera än vätgas.

Metoder utvecklas för att binda avskild koldioxid kemiskt för att erhålla användbara produkter. Målet är att producera bränslen, kemikalier och mineraler. De sistnämnda kan användas exempelvis i betong och andra byggmaterial.

Vid Fukushima finns idag en stor pilotanläggning för utveckling av framställning, hantering och lagring av vätgas. Storskalig hantering av vätgas (gasformig eller flytande) samt av ammoniak kan bli mycket viktiga i Japan.

– Inom detta område finns bra möjligheter för Sverige och Japan att samarbeta, menar Michael Jacob. Detta gäller också bland annat nästa generations batterilagring, geotermisk energi, CCUS och smarta elnät.

I sammanhanget bör nämnas att i Japan växer det fram så kallade Smart Cities som främjar utveckling av digitalisering och nya koncept, och att förra premiärministern Shinzo Abe deklarerade Beyond Zero Initiative med sikte på teknologi som ger negativa koldioxidutsläpp och kan bidra till 2050-målet.

Sydkorea

Precis som EU och Japan har Sydkorea målet att bli klimatneutralt till 2050. Ett delmål är att 2030 ska 20 procent av energin komma från förnybara källor. Landet har också en Green New Deal upprättad 2020 och från och med i år även en Digital New Deal.

Sydkoreas utgångsläge innebär stora utmaningar. Idag importeras hela 94 procent av energin. Väldigt lite är förnybart och det är praktiskt taget omöjligt att köpa ”grön el”. Omkring en tredjedel av elen produceras i kärnkraftverk. Gas svarar för ungefär lika mycket. Resten baseras på kol.

Vad gäller tekniska inriktningar för den nödvändiga utvecklingen mot klimatneutralitet, har Sydkorea exempelvis ingen strategi för elektrifiering. Samtidigt är kompetensen stor inom batterilagring. Batterier har installerats i elkraftsystemen för att jämna ut svängningar i tillgång och efterfrågan. För vissa offentliga byggnader finns krav på batterilagring. Näst efter USA är Sydkorea det land som har störst batterikapacitet.

– Nu pushar staten för att höja batterikompetensen ytterligare och samtidigt ges mycket statligt stöd till vätgasindustrin, berättar Anders Hektor, innovations- och forskningsråd vid Sveriges ambassad i Seoul. Sydkorea är redan marknadsledande när det gäller vätgasfordon och teknik med bränsleceller för energi-, industri- och fastighetsbranschen.

En plan är att 2040 tillverka 6,2 miljoner vätgasfordon och då producera 5,26 miljoner ton vätgas till ett pris av 23 kronor per kilo.

– Industrin står för 60 procent av landets energikonsumtion. För den kolberoende ekonomin blir det nödvändigt med CCS och CCUS som en brygga till 2050, fortsätter Anders Hektor.

Planer finns för ny användning av ett stort gasfält som kommer att ta slut 2022. Där ska ett gigantiskt lager byggas som kan ta hand om koldioxid, och då för 30 dollar per ton.

– Inom flera teknikområden ser jag möjligheter till forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sydkorea och Sverige. En rad svenska företag har etablerat sig här. De håller i allmänhet sina forskningsresultat inom företagen, men vi hoppas att kunna jobba tillsammans bland annat när det gäller standarder, avslutar Anders Hektor.

//

https://www.dagensinfrastruktu...

Ämnen

Taggar

Presskontakt

Jan Åström

Jan Åström

Presskontakt Chefredaktör / Projektledning 0704809715

We bring projects to stories

Stordåhd Kommunikations verksamhet innefattar tidskriftsutgivning jämte digitala medier inom branscherna bygg- och fastighet, infrastruktur, energi och industri.

Stordåhd Kommunikation AB
Sveavägen 159
113 46 Stockholm