​Daglig skolidrott kan leda till mer fysisk aktivitet senare i livet

Daglig idrott i grundskolan kan lägga grunden för en fortsatt aktiv livsstil. Det visar en studie från det så kallade Bunkefloprojektet, där eleverna hade 40 minuters daglig skolidrott genom grundskolan. Eleverna är i dag vuxna – och är fortfarande mer fysiskt aktiva än de som haft skolidrott 60 minuter per vecka.

Bunkefloprojektet startade år 1999 på fyra närliggande grundskolor i Malmö. En skola fick 40 minuters daglig skolidrott, medan tre kontrollskolor fortsatte med 60 minuter i veckan, vilket är standard enligt svensk läroplan.

Amanda Lahti, medicine doktor vid Lunds universitet och AT-läkare på Skånes universitetssjukhus, har forskat på huruvida barnen, i dag 25 år gamla, höll fast vid den fysiska aktiviteten även tre år efter att de slutat grundskolan. Resultatet presenterar hon i en ny avhandling.
– Det vi kunde se var att den dagliga skolidrotten hade förlängda effekter på dessa elever. När de gick sista året på gymnasiet, alltså tre år efter att de slutat grundskolan och med daglig skolidrott, hade de fortfarande en högre grad av fysisk aktivitet jämfört med elever som gått på kontrollskolorna i Bunkefloprojektet.

Möjligheter att påverka barns motionsvanor
I en annan studie i avhandlingen justerades effekten för andra tänkbara förklaringar till de högre aktivitetsnivåerna, som kön, föräldrarnas aktivitetsnivå, och inställning till idrott. Associationen mellan daglig skolidrott och mer objektivt mätt fysisk aktivitet kvarstod.
– Detta stärker resonemanget om att det är den dagliga skolidrotten i sig, och inte andra faktorer som exempelvis om man har aktiva föräldrar eller inflytande från syskon, som är associerat med de högre fysiska aktivitetsnivåerna.

Stillasittande vanligt
Men när det gäller tiden som tillbringas stillasittande var det inga statistiskt signifikanta skillnader mellan Bunkefloprojektets elever och kontrollgruppen.
– Vi noterade att eleverna som gått på interventionsskolan tillbringade i genomsnitt fyra timmar mindre på stillasittande aktivitet tre år efter avslutad studie, men denna skillnad uppnådde ingen statistik signifikans. Det är viktigt att även studera stillasittandet eftersom inaktivitet, oberoende av hur mycket vi rör på oss, kan ha en negativ inverkan på vår hälsa. Det går att röra på sig en timme om dagen men samtidigt tillbringa en stor del av sin vakna tid stillasittande, säger Amanda Lahti.

Hon menar att resultaten från avhandlingen visar att skolan har en viktig roll i att främja barns motionsvanor och att regelbunden fysisk aktivitet i uppväxtåren bidrar till en aktiv livsstil även senare i livet.
– Nästa steg blir att fortsätta följa dessa elever och samla in 25-årsdata. Det vore intressant att studera om denna grupp kommer ha lägre insjuknande i livsstilsrelaterade sjukdomar längre fram.

Intervju med Amanda Lahti
Daglig skolidrott kan leda till mer fysisk aktivitet senare i livet

Länk till avhandlingen
Physical Activity in Childhood and Adolescence

För mer information kontakta:
Amanda Lahti, AT-läkare på Skånes universitetssjukhus och medicine doktor vid Lunds universitet, amanda.lahti@skane.se, amanda.lahti@med.lu.se, 0704-854798