Så utvecklades hjärtboxen som användes vid transplantation av ett grishjärta

– Hjärtboxen kan skapa helt nya möjligheter för patienter i väntan på hjärttransplantation.

Det säger Johan Nilsson, thoraxkirurg vid Skånes universitetssjukhus, som forskar på den specialbyggda box som nyligen används i samband med den unika transplantationen av ett grishjärta till en man i USA. Det här är historien om hur boxen utvecklades – och vad den kan komma att innebära för framtidens hjärtpatienter.

Forskningen som lett fram till den nya preservationsmetoden med hjärtboxen har pågått i mer än 20 år och letts av Stig Steen, tidigare thoraxkirurg på Skånes universitetssjukhus och senior professor vid Lund universitet. Metoden innebär att det donerade hjärtat förvaras och transporteras i en specialbyggd box där det förses med viktiga substanser i en syresatt, blodtillblandad lösning.
– Att hjärtboxen användes vid transplantationen i USA visar att den kan vara ett viktigt verktyg i samband med transplantationer för att bevara hjärtat på ett så bra sätt som möjligt innan det opereras in i patienten. Att boxen fungerar bra och är säker stöds av de studier vi gjort här på Skånes universitetssjukhus, säger Johan Nilsson, överläkare inom thoraxkirurg på Skånes universitetssjukhus och lektor vid Lunds universitet.

Första transplantationen till människa 2017
Den första versionen av hjärtboxen användes vid en transplantation av ett mänskligt hjärta till en patient första gången sommaren 2017. Våren 2020 publicerade Johan Nilsson och hans forskarkollegor resultaten av en första klinisk pilotstudie där metoden utvärderats.
– Vi undersökte och jämförde hur sex patienter mådde efter att de fått sina nya hjärtan och i vilken utsträckning de drabbades av komplikationer. Ingen av de sex patienter som hade fått nytt hjärta med den nya metoden hade drabbats av komplikationer, däremot såg vi komplikationer hos en del patienter i kontrollgruppen, berättar Johan Nilsson.

Sammanlagt 15 patienter inkluderades i pilotstudien och nu pågår arbetet med att följa upp samtliga patienter. Samtidigt pågår en studie med den senaste versionen av hjärtboxen, det vill säga samma modell som användes vid den uppmärksammade transplantationen av ett grishjärta till en människa i Maryland i USA. 20 patienter deltar så här långt i studien som totalt ska omfatta 66 patienter.
– Vi undersöker nu bland annat om hjärtboxen kan minska risken för avstötning av det nya organet. Detta är något man sett tecken på i djurstudier och skulle kunna vara en bidragande orsak till de senaste framgångarna inom xenotransplantation (transplantation från djur till människa).

Längre förvaring öppnar nya möjligheter
Förhoppningen är att ett hjärta ska kunna förvaras uppemot tolv timmar i den specialbyggda boxen, att jämföra med de cirka fyra timmar som är möjligt med dagens metod.
– Vår studie visar att den nya metoden möjliggör längre förvaring än idag men vi kan i dagsläget inte med säkerhet säga att vi klarar att förvara ett hjärta i tolv timmar. Vi vet efter erfarenheter från Australien att ett hjärta kan klara cirka sex timmar i boxen med goda resultat. Om vi genom fortsatt forskning kan slå fast att tolv timmar är möjligt skulle det innebära helt nya möjligheter för transplantationer i form av längre transporter och fler matchningar och det skulle också underlätta förberedelserna inför operation. Det skulle göra stor skillnad för patienter som är i behov av en hjärttransplantation, säger Johan Nilsson.

För mer information kontakta:
Johan Nilsson, överläkare inom thoraxkirurg på Skånes universitetssjukhus och lektor vid Lunds universitet, johan.nilsson@skane.se, johan.nilsson@med.lu.se.