Så mycket kostar ett djur per år – stora summor för Sveriges djurägare

En färsk undersökning visar att Sveriges djurägare lägger stora summor pengar på sina djur varje år. En hund kostar i genomsnitt 19 000 kronor per år, en katt 12 000 kronor och en häst 73 000 kronor.

Kostnader för djurägande skiljer sig mellan djurslagen och påverkas av såväl livsstil som var man bor. Veterinärvård, försäkring och foder dominerar kostnaderna för landets djurägare, men många lägger också mycket pengar på utrustning och aktiviteter varje år.

I en undersökning som Sveland har genomfört bland sina kunder uppskattar djurägarna att en hund kostar i genomsnitt 19 000 kronor per år, vilket motsvarar cirka 1 600 kronor i månaden.

En katt kostar i genomsnitt omkring 12 000 kronor per år, med ett spann på 9 000 till 15 000 kronor beroende på region och levnadssätt.

Hästägandet utmärker sig som en betydligt mer kostsam livsstil. En häst kostar uppskattningsvis i genomsnitt 73 000 kronor per år, där spannet sträcker sig från 35 000 till över 90 000 kronor. Stallhyra och foder utgör de främsta utgifterna.

Vårdkostnader svåra att planera för

Djurägarna beskriver veterinärvård som den mest svårplanerade kostnaden, speciellt när det gäller akuta situationer eller när avancerad vård krävs.

– Besök blir ofta dyrare än väntat och prisskillnader mellan kliniker gör det svårt att veta vad ett besök kommer att kosta, säger Linda Kreutz, vd för Sveland Djurförsäkringar och fortsätter:

– Vår undersökning visar också att löpande och återkommande kostnader, som till exempel foder, utrustning, kattsand och strö, ofta underskattas och blir för många större poster än väntat.

Många djurägare är även osäkra på vad som täcks av en försäkring och det gör det svårt att bedöma den egna kostnaden över tid. Det påverkar också hur trygg försäkringen upplevs. Många efterfrågar därför enklare information om exempelvis självrisker, ersättningstak och undantag i försäkringsvillkoren.

– Vi på Sveland arbetar ständigt med att lyssna in våra kunder och göra vår information så lättillgänglig som möjligt. Vi vet att många försäkringsbolag brottas med utmaningen att få kunder att läsa och ta till sig försäkringsinformation och villkor, säger Linda Kreutz.

Istället för semester; allergiutredning

Djurägaren Elin Galvans hund Molle har allergier som både kräver medicin och specialkost. Hon har därför en ganska hög månadskostnad för sitt djur. Men det är inte de fasta kostnaderna som stressar Elin, utan snarare de oförutsägbara kostnaderna som dessutom kan bli mycket höga när Molle till exempel behöver gå till veterinären.

– Även om jag har en bra försäkring blir summorna jag behöver betala hos veterinären kännbara. Fasta kostnader får man räkna med, det är alla de där extra kostnaderna som stressar en, säger Elvin Galvan och berättar att hon ofta sparar pengar till sommaren som många gånger slukas upp av veterinärkostnader.

– Förrförra sommaren hade jag till exempel tänkt åka på semester. I stället fick jag använda de pengarna till en allergiutredning på Molle. Men han är ju min hund och det är på honom jag lägger mina pengar.

Djur betraktas som familjemedlemmar

Sex av tio svenskar har uppfattningen om att kostnaderna för att ha hund eller katt har ökat de senaste åren, enligt en undersökning av Verian. I samma undersökning instämmer nio av tio i att husdjur är att betrakta som familjemedlemmar.

– För de flesta djurägare är hunden, katten eller hästen en närstående som vi gör allt för. En i familjen. Kärleken till djuret gör oss beredda att betala stora summor pengar för att det ska må så bra som möjligt, säger Linda Kreutz.

Undersökningen om djurägares uppskattning om vad deras djur kostar per år genomfördes av Sveland Djurförsäkringar mellan den 2 och 9 oktober 2025. Den besvarades av cirka 4 500 kunder. Undersökningen är en del av Svelands rapport Djurägandet 2026 som publicerades den 3 mars 2026.

Undersökningen om kostnader för sällskapsdjur gjordes av Verian på uppdrag av Sveland Djurförsäkringar.

Metod: Webbenkät via riksrepresentativa Sifopanelen

Målgrupp: Slumpmässigt urval bland allmänheten, 18–84 år

Antal intervjuer: 1016

Fältperiod: 2026-01-19–2026-01-22