Nu har vi genomfört Nationella Radonveckan för andra gången. Det jag framför allt tar med mig från årets vecka är hur många som hjälpte till att få fler att prata om radon. Tack till våra medlemmar och till alla er i kommuner, fastighetsbolag, politiken och branschen som engagerade er.
Den 7 november uppmärksammas både Marie Curies födelsedag och europeiska radondagen. Datumet är medvetet valt för att hedra forskaren som bidrog till förståelsen av radioaktivitet. Hennes livsöde visar också hur högt priset för pionjärarbete kan vara innan riskerna är tillräckligt kända.
Att mäta radonhalten är enkelt och kräver vanligtvis inga förkunskaper. Små mätdosor placeras ut och skickas sedan till ett laboratorium för analys. För att få ett tillförlitligt årsmedelvärde ska mätningen pågå i minst två månader under eldningssäsongen, som sträcker sig från 1 oktober till 30 april. Hösten är därför ett bra tillfälle att komma i gång.
I år mäter Karlstads Bostadsbolag radon i 820 lägenheter. Arbetet omfattar också uppföljning av tidigare åtgärder och löpande information till de boende. Hyresgästerna får besked om hur mätningen går till, vad resultaten visar och vilka åtgärder som behövs.
Ett nybyggt hus, ett lågt mätvärde hos grannen eller öppna fönster. Inget av detta ger ett säkert besked om radonhalten där du bor. Under Nationella Radonveckan den 2–8 november reder Svensk Radonförening ut fem missförstånd om radon, mätning och åtgärder.
En sammanställning av närmare 138 000 radonmätningar visar att drygt 19 procent av de mätta villorna har radonhalter över den svenska referensnivån. Under den Nationella Radonveckan den 2–8 november lyfter Svensk Radonförening behovet av att fler får kunskap om radon, mäter sina bostäder och följer upp förhöjda värden. Sammanställningen bygger på statistik från Radonova Laboratories.
När Svensk Radonförening startade Nationella Radonveckan hämtades inspiration från Storbritannien. Där har UK Radon Association samlat sina informationsinsatser under en gemensam vecka. Ordförande Maria Dugdale berättar om vad som fungerat bäst och ger ett råd till Sverige: gör radonfrågan relevant för människors vardag.
Den 2–8 november 2026 genomförs Nationella Radonveckan för andra gången. Bakom initiativet står Svensk Radonförening, som vill öka kunskapen om radon och få fler att mäta i bostäder och på arbetsplatser samt åtgärda förhöjda halter.
Hur ska Sverige få bättre kunskap om radonhalterna i bostäder och andra byggnader? Svensk Radonförenings valenkät visar tydliga skillnader mellan riksdagspartierna. Några vill se stärkta eller obligatoriska kontroller, andra lyfter tillsyn, information, ekonomiska incitament eller fastighetsägarens eget ansvar.
Efter ett lyckat premiärår återkommer Nationella Radonveckan den 2–8 november 2026. Svensk Radonförening fortsätter satsningen för att öka kunskapen om radon, få fler att mäta och bidra till att minska hälsoriskerna i bostäder och på arbetsplatser.
När vi nu närmar oss slutet av 2025 kan vi konstatera att radonfrågan tagit flera tydliga kliv framåt. Intresset för säkra inomhusmiljöer har ökat och fler än tidigare har engagerat sig i arbetet med att förebygga radonrelaterade risker. För Svensk Radonförening har året präglats av nya initiativ, bredare genomslag och en vilja att fortsätta driva utvecklingen i rätt riktning.
Den första Nationella Radonveckan är genomförd och har fått ett mycket positivt gensvar. Engagemanget har varit stort från medlemmar, branschföreträdare, kommuner, myndigheter, politiker, fastighetsägare och privatpersoner. Tack vare alla insatser har radonfrågan fått en tydligare plats i samhällsdebatten och nått människor som tidigare saknat kunskap om riskerna.
Inför den första Nationella Radonveckan intervjuade vi Göran Pershagen, läkare och professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Han har forskat om radon och lungcancer i flera decennier.
Inför Nationella Radonveckan: Svensk Radonförening efterlyser bättre uppföljning av den nationella handlingsplanen. Under den första Nationella Radonveckan (3–9 november) lyfter Svensk Radonförening ny statistik från Radonova Laboratories som visar att nästan var fjärde villa (23 procent) som genomfört en radonmätning har radonhalter över referensnivån på 200 Bq/m³.
På måndag startar Sveriges första Nationella Radonvecka, den 3–9 november – ett initiativ för att öka medvetenheten om radon, en gas som varje år orsakar runt 500 fall av lungcancer.
Den 3–9 november uppmärksammas Nationella Radonveckan runt om i landet. Ett av syftena är att ta udden av några av de vanligaste missförstånden kring radon, myter som riskerar att göra att många inte tar problemet på allvar eller tror att de redan har gjort tillräckligt. Här reder vi ut sju vanliga myter och förklarar vad som faktiskt gäller.
Hur skyddar vi barn och skolpersonal från osynliga hälsorisker i klassrummet? I det fjärde avsnittet av Radonpodden tar programledaren Caroline Szyber och Svensk Radonförenings ordförande Dag Sedin upp en av Sveriges mest förbisedda arbetsmiljöfrågor, radon i skolor.
Varje år orsakar radon omkring 500 fall av lungcancer i Sverige. Trots det är kunskapen om riskerna fortfarande låg, och många bostäder och arbetsplatser har aldrig mätt sina radonhalter. För att ändra på detta lanseras nu den första Nationella Radonveckan, som äger rum 2–9 november 2025.
