Ny undersökning från Svensk Byggtjänst: 3 av 4 har fortfarande inte använt de nya byggreglerna

Vanans makt riskerar att sätta käppar i hjulet för de nya byggreglerna. Om drygt en månad, 1 juli 2026, upphör övergångsperioden – då blir det nya regelverket skarpt. I Svensk Byggtjänsts tredje pulsmätning På tröskeln till nya byggregler: från valfrihet till verklighet uppger tre av fyra aktörer i sektorn att de ännu inte har provat det nya regelverket i något projekt – trots att det varit infört i ett år.

Sedan våren 2025 har Svensk Byggtjänst genomfört tre uppföljande enkätundersökningar för att kartlägga hur sektorn förhåller sig till det nya byggregelverket: i april 2025 (873 svar), november 2025 (571 svar) och maj 2026 (704 svar).

Den senaste mätningen från maj 2026 visar att användningen nästan fördubblats jämfört med november 2025, från 13 till 25 procent, men en stor majoritet av sektorn arbetar fortfarande efter det gamla regelverket. Samtidigt har förståelsen för de nya reglerna inte förbättrats – andelen med god förståelse har tvärtom sjunkit, från 31 till 27 procent sedan förra mätningen.

– Det nya regelverket syftar till att främja innovation och ökat byggande – och det i en tid av byggkris. Då är det allvarligt om implementeringen uteblir. Nu närmar sig övergångsperiodens slut och vi fortsätter att satsa stort på att stötta sektorn när läget blir skarpt, säger Kajsa Hessel, vd på Svensk Byggtjänst.

Det nya regelverket innebär att staten tagit ett kliv tillbaka från teknisk detaljstyrning – man går från att reglera exakt hur något ska byggas till att enbart definiera vilka funktionskrav som ska uppnås.

– Detta skulle kunna öppna för innovation. Men året som gått visar en paradox: eftersom tidigare lösningar fortfarande uppfyller de nya funktionskraven väljer många aktörer att hålla fast vid beprövade metoder. Det riskerar att bromsa den innovationskraft som regelverket var tänkt att främja, säger Kajsa Hessel.

De som faktiskt provat regelverket ser heller inte tydliga innovationseffekter ännu. Bara 30 procent upplever ökade möjligheter till innovation, medan nära hälften inte ser någon tydlig påverkan alls. De hinder som pekas ut är desamma oavsett yrkesgrupp: brist på vägledning och etablerad praxis, svårtolkade regler och osäkerhet kring hur kommuner kommer att tillämpa regelverket.

– Givet att samhällsbyggnadssektorn är en betydelsefull ekonomisk motor med så stor påverkan på hela samhället, behöver vi förstå hur sektorn tar till sig det nya regelverket och vad som faktiskt händer i utvecklingen, säger Kajsa Hessel, vd Svensk Byggtjänst.

Hela rapporten kan läsas här.