Svensk kyckling felaktigt rödmarkerad i nya Köttguiden

WWF har dragit fel slutsatser angående svensk kycklings klimatpåverkan. Svensk kyckling ligger redan i dag under det gränsvärde som WWF sätter som krav. Koldioxidbelastning är i dag 2,6 kilo koldioxidekvivalenter per kilo benfritt kött. Detta framkommer i det statliga forskningsinstitutet RISE* klimatdatabas för livsmedel 2020.

- Jämfört med kyckling från andra länder är vi det mest klimatsmarta och hållbara valet. De allra flesta klimatkraven som WWF anger som exempel är något vi inom Svensk Fågel redan lever upp till i dag. Och som vi har gjort sedan flera år tillbaka, säger Jenny Andersson, kycklingbonde och ordförande i branschorganisationen Svensk Fågel.

Totalt 97 procent av våra gårdar värmer upp sina stallar med förnybar energi. Dessutom har vi värmeväxlare som sparar energi så att vi kan använda den om och om igen. Den största delen av fodret kommer från svenskt spannmål, vi har inget fiskmjöl och den soja vi använder är certifierad enligt WWF och är GMO-fritt. Och vi jobbar hela tiden med att bli ännu bättre, allt fler har exempelvis solceller på sin gård.

Om WWF vill bedöma svensk kyckling så är det minst sagt förvånande att man inte har tagit kontakt med oss som jobbar med det här dagligen. Därför har dom inte tagit del av färska siffror som rör svensk kycklinguppfödning. Vi hoppas att WWF inser att det inte blivit korrekt och ändrar i sin guide, säger Maria Donis, VD, Svensk Fågel.

- Som kycklingbonde med daglig kontakt med djuren vet jag att mina kycklingar mår bra. Det visar även den senaste beteendestudien som är rapporterat till Jordbruksverket. Vi behandlar oerhört sällan våra kycklingar med antibiotika, vilket är ett bevis på att de är friska, säger Jenny Andersson, kycklingbonde från Småland.

Förnybar energi och svenskt spannmål

Svensk Fågel anser att det är olyckligt att WWF inte bygger sina slutsatser på aktuella fakta. WWF:s felaktiga slutsatser har lett till att de nu har rödmarkerat svensk kyckling i den nya upplagan av Köttguiden. Med uppdaterade klimatsiffror för svensk kyckling hade slutsatsen blivit annorlunda.

Sammantaget är svensk kyckling i dag mer klimatsmart än för ett år sedan. Ändå har WWF valt att ändra sin färgmarkering från grönt till gult.

Djurvälfärd och låg antibiotikaanvändning

Att kycklingarna mår bra på gården under uppfödningen är en självklarhet. Det gynnar, djuren, bonden, klimatet och konsumenten.

Att som WWF påstå att tillväxthastigheten är en nyckelfaktor för god djurvälfärd är inte Svensk Fågels bild. Bland de välfärdskriterier som forskarna på SLU har tagit fram i dag finns inte ens tillväxthastigheten med som en parameter. De studier som WWF baserar sitt ställningstagande är dels gamla, dels utländska och går inte att överföra till svenska förhållanden.

För mer information:

Maria Donis, VD Svensk Fågel tel: 0708 2548 58

Jenny Andersson, ordförande Svensk Fågel tel: 070-533 58 59

Forskningsinstitutet RISE; https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/expertiser/rise-klimatdatabas-for-livsmedel