Filminstitutet riktar kritik mot regeringens filmproposition

– Ett svek mot filmskaparna och publiken i hela landet, säger Anna Croneman, Svenska Filminstitutets vd.  

Det är med stark oro som Svenska Filminstitutet tagit del av den filmproposition som regeringen lagt fram. Avsaknaden av avgörande reformer riskerar att permanent försämra förutsättningarna för svensk film och Sveriges ställning som filmnation.   

– Läget för svensk film är allvarligt och väl känt. Att regeringen, ett och ett halvt år efter att deras egen filmutredning presenterades lägger fram en proposition som inte innehåller något av de avgörande reformförslag som utredningen föreslog är anmärkningsvärt och ovärdigt svensk film, säger Anna Croneman, Svenska Filminstitutets vd.  

Svensk film befinner sig i ett avgörande skede. Filmstödet har urholkats i reala termer under lång tid, och Sverige befinner sig i bottenskiktet i Europa. Antalet svenska spelfilmer som kan erhålla produktionsstöd är idag en tredjedel lägre jämfört med för tio år sedan. Konsekvenserna är påtagliga, ett land som inte investerar i sina egna berättelser överlåter åt andra att berätta dem. Ett brett filmutbud av hög kvalitet kräver volym. Den är avgörande för att nå publiken såväl nationellt som internationellt. I detta läge väljer regeringen att skjuta filmutredningens viktigaste reformförslag, införandet av en filmfond, på framtiden.

Biografer runt om i landet riskerar att försvinna  

Svensk film är avgörande för biografpubliken i hela landet, på små och medelstora orter stod svensk film för 37 procent av biobesöken 2024. Biograferna är beroende av ett brett utbud av svensk film för att finnas kvar och fortsatt kunna vara kulturella mötesplatser och del av levande lokalsamhällen. Men utvecklingen är nu kritisk – med alltför få titlar föll den svenska marknadsandelen på biograf till 12 procent 2025, från 22 procent året dessförinnan.   

– Vi ser äntligen ett växande filmintresse bland unga målgrupper, något som borde mötas med en offensiv filmpolitik. Svensk film riskerar nu att bli en kulturpolitisk parentes, säger Anna Croneman.  

Offentliga investeringar är förutsättningen för privat finansiering  

Filminstitutets stöd uppgår till knappt 30 procent av en films budget. Det är denna insats som utgör katalysator för privat kapital, regionala fonder, tv-kanaler och strömningstjänster. Sverige är ett av få länder i Europa som inte reglerat strömningstjänsternas bidrag till nationell infrastruktur, för talangutveckling och produktion. 

Sverige är också ett land med filmskapare och skådespelare i världsklass. För första gången på många år står Filminstitutet, upphovspersonerna och branschen enade – redo att ge svensk film en nystart. Med den föreslagna filmpropositionen riskerar den potentialen att aldrig förverkligas.

– Det som återstår är en långsiktig filmpolitik som skapar stabilitet, möjliggör professionell volym och ger utrymme för både bredd och förnyelse. Den här propositionen är ett svek mot publiken, säger Anna Croneman.  

Svenska Filminstitutet anser att de åtgärder som identifierats i filmutredningens betänkande Publiken i fokus – reformer för ett starkare filmland (SOU 2025:24), är avgörande för svensk film.  

Läs mer i Filminstitutets nulägesrapport

Regeringens proposition Ny politisk inriktning för ett starkare filmland, prop. 2025/26:287

För intervjuförfrågningar med mera, ta kontakt med Jan Göransson, presschef Svenska Filminstitutet, 0706-03 03 62 eller jan.goransson@filminstitutet.se